Uppskattad exkursion i Floda

Senast ändrad: 31 augusti 2021
Mikolaj Lula

Västra Sveriges Skogsvårdsförbund är en av finansiärerna bakom FRAS-programmets första period. Den 27 augusti 2021 hade förbundet bjudit in till exkursion på Skogssällskapets marker i Floda, strax öster om Göteborg. Syftet var att lyssna av och diskutera den forskning som FRAS-programmet hittills har bidragit med.

Diskussionerna blev livliga kring de sex olika stationer som hade satts upp för presentationerna. Med hänsyn till pandemin delades alla in i smågrupper så att smittorisken minimerades.

Grace Jones från Linnéuniversitetet slog ett slag för björken som produktionsträd. Hennes forskning fokuserar dels på genetikens påverkan på virkeskvaliteten hos vårt- och glasbjörk, dels på hur virkesegenskaper påverkas när gran och björk blandas. På denna station fick åhörarna se en uppskattad demonstration av Fakopp, ett verktyg som mäter hur ljudvågor färdas genom veden. Mätresultatet ger ett indirekt mått på vedens styvhet, och i kombination med densitet kan det användas för att skatta den så kallade elasticitetsmodulen.

Grace Jones

Grace Jones demonstrerar Fakopp, akustisk velocitetsmätning, på björk.

 

Magnus Persson, också från Linnéuniversitetet, berättade om sin forskning kring precisionsgallring. Med den ständigt växande informationen från laserskanning och satelliter har vi kunskap om skogen ner på ”pixel-nivå” (som efter en fråga visade sig vara 12,5x12,5 meter för skogliga grunddata). Informationen kan utnyttjas för att planera skötseln mer precist jämfört med att bara utgå från beståndsmedelvärden. Hans resultat tyder dock på att vinsterna med en mer detaljerad planering är begränsade. Tillväxten ökade något men ekonomiskt var det ingen skillnad mot dagens metoder för gallring. Det kan bero på att inkomsten från gallringarna är relativt liten jämfört med slutavverkningen. Dessutom är skördarförarna idag duktiga på att läsa av och ta hänsyn den variation som alltid finns i ett bestånd. Nyttan med högupplösta data i gallring består eftersom beståndsvariationen kan anpassas efter andra skötselmål.

Magnus Persson

Magnus Persson berättar om studien av precisionsgallring.

 

Per Nordin från Skogforsk forskar om ”Smarta föryngringar”. Även i hans forskning handlar det mycket om att använda mer detaljerade data om beståndet, exempelvis markvattenkartor. Med mer precis information om en föryngringsyta kan rätt trädslag och rätt markberedningsmetod användas på rätt plats. Dessutom till lägre kostnad.

Per Nordin

Föryngringsytorna i Västsverige är skolexempel på hur stor variation det kan finnas på en begränsad areal. Per Nordin gav tips om bättre ståndortsanpassning.

 

Mikolaj Lula från SLU har mätt och jämfört virkesproduktionen hos tall och gran som växt sida vid sida. I skogsvårdshandböcker är rekommendationen ofta att satsa på tall på svag mark och gran på medelgod-god mark. Resultaten visar dock att tallen är betydligt bättre virkesproducent än man tidigare trott. Den är överlägsen gran ganska långt upp i bonitetsregistret. Studien ska kompletteras med ytterligare några försöksytor innan den kan publiceras vetenskapligt.

Mikolaj Lula

Totalt ingår hittills över 80 parvisa jämförelser mellan tall och gran i Mikolaj Lulas produktionsanalys.

 

Emma Holmström fick representera Delphine Lariviere, som är på forskarutbyte i Kanada under hösten. Emma berättade om möjligheten att hitta naturvårdsträden i gallringsskogen med hjälp av data från laserskanningen. Dessutom redovisade hon resultaten från studier av ekar i planterad granskog. Rekommendationen att frihugga ekarna, särskilt mot söder, möttes av en del frågor eftersom tipsen går lite på tvärs mot skötselråden för produktion av kvalitetstimmer av ek. ”Här handlar det inte om att producera virke utan om att producera skalbaggar”, förklarade Emma.

Urban Nilsson fick också vara stand-in för en annan doktorand, Mostarin Ara, som är på utlandsresa. Urban redovisade resultat från ett röjningsförsök som anlagts för att undersöka om det går att skapa både viltfoder och virke. Det visar sig att alla röjningsformer i slutänden ger ungefär lika mycket viltfoder av björk. ”Det viktiga är inte när beståndet röjs, utan att det röjs”, betonade Urban.

/ Text och bilder Mats Hannerz


Kontaktinformation

Sidansvarig: klas.pernebratt@slu.se