Hoppa till huvudinnehåll

Fågel

Vi bedriver forskning och undervisning om värphöns och slaktkycklingars nutrition, inhysning och skötsel. Vi arbetar för att hitta lösningar som kombinerar förbättrad djurvälfärd med ökad konkurrenskraft och låg miljöpåverkan. Vår forskning omfattar olika sätt att producera ägg och slaktkyckling på, såväl konventionella som alternativa produktionssystem. 

Pågående projekt

  • Förändring av uppväxtmiljön hos föräldradjur som en potentiell metod för att förbättra djurvälfärden inom kycklingindustrin

    Ung kyckling Detta projekt kommer att implementera miljöinslag, som setts främja välfärden långsiktigt hos värphöns i experimentella försök, på aktiva gårdar med föräldradjur inom slaktkycklingindustrin.
  • Biokol i foder till slaktkycklingar

    Närbild på liten kyckling med fler kycklingar bakom. Foto. Biokol används idag framförallt som jordförbättring. I djurhållning kan biokol användas som tillsats i ströbädden för att binda vatten och näringsämnen och därigenom minska avgången av ammoniak från ströbädden. Ett annat alternativ är att tillsätta biokolet redan i djurens foder. I det här projektet vill vi ta fram vetenskapligt underlag som underlättar för svenska kycklinguppfödare att avgöra om det är motiverat att tillsätta biokol i kycklingars foder.
  • Minskad ammoniakavgång i fjäderfäproduktion genom anpassad fodersammansättning

    Närbild på en vit höna vid ett fodertråg av metall. Foto. Syftet med projektet är att utvärdera om ammoniakavgången från ströbädden i värphönsstall kan reduceras genom anpassade nivåer av råprotein, aminosyror och olöslig fiber i fodret.
  • Förbättrad djurvälfärd med lägre ammoniak i fjäderfästallar

    Vita hönor inomhus på ströbädd. Foto. Målet med projektet är att utvärdera alternativa strömaterial och fodersammansättningar som strategier för att minska halten av ammoniak i fjäderfästallar.
  • Återvunnen fosfor som foderråvara till grisar och fjäderfä

    Närbild på en ung gris. Foto. EasyMining, SLU och Lantmännen har startat ett innovativt projekt för att testa smältbarheten hos återvunnen fosfor (kalciumfosfat) från EasyMinings Ash2Phos-teknologi hos grisar och fjäderfän. Hypotesen är att den återvunna kalciumfosfaten har samma nivå av smältbarhet som konventionell MCP.
  • Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling

    Närbild på liten kyckling med fler kycklingar bakom. Foto. I projektet utvärderas effekten av bioaktiva substanser från brunalger eller svampbiomassa i kycklingens första foder. Slaktkycklingarna i försöken kommer antingen att ha tillgång till foder och vatten direkt när de kläcks, eller få vänta ungefär den tid som det normalt tar innan kycklingar kläckta på vanliga kläckerier får tillgång till foder och vatten.
  • Brunalger till kyckling

    Närbild på Emma Ivarsson som håller upp en lång brunalg i vänster hand. Foto. I takt med att världens befolkning ökar, ökar konsumtionen av fågelkött i snabb takt vilket är skattat att bli det vanligaste köttslaget år 2020. För att klara att möta den ökande efterfrågan på ett hållbart sätt måste alla delar av produktionen optimeras. Ett sätt att göra detta kan vara genom användning av fodertillskott med bioaktiva ämnen. Ett bioaktivt ämne ger utöver sitt näringsinnehåll ett mervärde till fodret, genom att till exempel stimulera en gynnsam tarmflora och immunförsvar. Brunalger har ett högre innehåll av bioaktiva ämnen än många andra alger och växter och är därför intressant att utvärdera som fodertillskott till slaktkyckling.
  • Varför transportera en nykläckt kyckling när den kan resa tryggt i ägget?

    I Sverige kläcks årligen omkring 94 miljoner slaktkycklingar och konsumtionen av kycklingkött ökar. Det traditionella tillvägagångssättet att kläcka slaktkyckling på och som i stor omfattning tillämpas kommersiellt i Sverige idag är inte optimalt om man ser till kycklingens biologiska förutsättningar.
  • Ekologisk slaktkyckling

    Är ensilage vägen till minskad förekomst av campylobacter?

Genomförda projekt

Publicerad: 11 december 2023 - Sidansvarig: marie.liljeholm@slu.se
Loading…