Vår forskargrupp arbetar med att utvärdera påverkan på foderutnyttjande, välfärd, tarmhälsa, tarmmikrobiota och livsmedelssäkerhet när man utfodrar alternativa proteinkällor till arter som regnbågslax, röding och tilapia. Dessa nya proteinkällor utvinns från avfall eller förnybara resurser genom t.ex. insektskompost eller mikrober. De skall inte konkurrera med mat till människor och ska ingå i en cirkulär produktion. Vi har byggt upp ett eget avancerat försökslaboratorium med hög analyskapacitet. Vårt ämnesområde spänner över foderteknologi, tarmhälsa och dess biota, kannulering samt metabolism och slutligen produktkvalitet.
Projektet kommer att identifiera de främsta faktorerna som påverkar fertilitet hos rödinghanar och bedöma i vilken utsträckning de förklarar den låga reproduktionsförmågan hos svenskodlad röding. Flera parametrar kommer att undersökas, såsom ålder, provtagningstidpunkt under lekperioden och genetik. Slutligen kommer vi att med hjälp av RNA-sekvensering analysera den möjliga effekten av hanarnas reproduktiva dysfunktioner på avkomman.
Detta projekt är en fortsättning på det tidigare projektet Green Valleys 1.0 (2018-2022), och syftar till att främja cirkulär produktion av grönt protein (från grönt bioraffinaderi) för skapa nya affärsmöjligheter för lantbruk- och akvakultursektorn.
Insekter betraktas alltmer som en hållbar proteinkälla i fiskfoder, men vad har konsumenterna för attityder till fisk matade med insekter istället för konventionella proteinkällor?
Akvaponik, som kombinerar fisk- och växtodling, erbjuder ett alternativt sätt att producera animaliskt protein och hälsofrämjande grönsaker. För att skala upp akvaponiska system för primärproduktion krävs fördjupad förståelse om utmaningar i systemet, bl.a. om hur näringsbalansen påverkar växterna utifrån deras behov, förekomsten av växt- och fisksjukdomar samt kvaliteten på det man producerar.
Syftet med detta projekt är att utveckla ett standardiserat bakteriefritt och bakterieassocierat modellsystem för regnbågsyngel för att förstå samspelet mellan nya näringsämnen, försvarssystem och tarmmikrobiota med fokus på att förbättra yngelkvaliteten
Nordiskt samarbete ska förbättra förutsättningarna för att utveckla hållbara, mikrobiellt baserade foderingredienser till laxfiskar producerade på olika restprodukter med hjälp av bioteknik.
Projektets övergripande mål är att ta fram ett tekniskt system för att återta gödsel och foderrester från det kassodlingsbaserade vattenbruket i Sverige.
Skörd av vass från åker till kust har många fördelar, både som en miljöåtgärd och som ett nygammalt foder till häst och nötkreatur. Vass kan även användas som jordförbättringsmedel eller som substrat till biogas.
SLU och Örebro universitet/Grythyttan, utvecklar nu gemensamt metodik för att bättre förstå hur man kan förbättra själva odlingen av fisk, inte bara för mer miljövänlig produktion med hög djurvälfärd, utan också för att producera en råvara av högsta gastronomiska kvalitet.
I ett bakteriefritt djur kan näringsprocesser (och andra processer) studeras separat, utan störningar från de mikroorganismer som annars finns i mag- tarmkanalen hos djur som lever i vanliga miljöer. I vilken utsträckning som den specifika process man vill studera påverkas av mikrober kan sedan undersökas genom att tillsätta en känd mikroflora till testsystemet. Sådana gnotobiotiska system (djur med känd mikrobiell flora) anses vara nödvändiga för utvecklingen av ny kunskap om olika aspekter av nutrition och hälsa.
Användning av insekter i foder till fisk godkändes av EU 2017. Vilda laxfiskar och andra fiskarter har insekter som del i sin naturliga föda. Att ge insekter som foder till odlad fisk kan vara både miljövänligt och samtidigt förse fisken med de näringsämnen den behöver. Det här projektet undersöker om det går att utfodra regnbåge med levande larver av svart soldatfluga.
Syftet med detta doktorandprojekt var att få en bättre förståelse för hur utfodring av kosttillskott, som härrör från nya och hållbara källor, påverkar näringsupptag, metabolism och genuttryck och tarmmikrofloran hos regnbåge.
Odling av vildfångad fisk (hållande för stödutfodring), förekommer idag endast i liten utsträckning i Sverige och i Europa generellt. Det finns flera fördelar med att odla vild fisk jämfört med vanligt fiske, t.ex. att man kan få bättre kontroll över produktionskedjan och ökad lönsamhet. Det här projektet undersöker potentialen för odling av vildfångad fisk i Sverige.
Vildfångad fisk som hålls i odling och utfodras för tillväxt kan öka lönsamheten för det kustnära fisket, som idag lider av ekonomiska problem. Detta skulle kunna göras med få negativa bieffekter på beståndens status och akvatiska ekosystem. Avgörande är dock att ha kunskap om välfärden för den vildfångade fisken som hålls i odling.
Målet med detta projekt var att utvärdera och jämföra möjligheten att använda bryggerijäst istället för fiskmjöl i foder till färskvattenfisken röd Tilapia och till jätteräka.
Målet med projektet var att ge förbättrade möjligheter till odling av fisken Tilapia genom användning av lokala foderråvaror och därmed bidra till att förbättra näringsförsörjningen för befolkningen i Rwanda.
Syftet med projektet var att utvärdera och jämföra möjligheten att använda öljäst och en mikrobblandning för att ersätta fiskbaserade proteinmjöl i fodret till den marina fisken asiatisk havsabborre (Lates calcarifer), till sötvattensfisken Röd tilapia (Oreochromis sp.) samt till sötvattenlevande jätteräka (Macrobrachium rosenbergii).
