Skogsföryngring i hyggesfritt skogsbruk

Senast ändrad: 13 december 2023
Tallskog med bottenskikt av lav. Foto.

Omställning från dagens skogsskötsel till alternativa metoder bromsas av svag skogsföryngring intill kvarlämnade träd och skogskanter. Vi studerar hur konkurrens mellan plantor, trädens rötter och mykorrhizasvamp kan påverka plantetableringen, med målet att skapa en vetenskaplig grund för utvecklingen av alternativa skötselmetoder.

Trakthyggesbruk dominerar idag svensk skogsskötsel och mekanisk markberedning är ofta nödvändigt för att skapa tillräcklig skogsföryngring. Men varför? Vad hindrar plantors tillväxt utan dessa åtgärder? För att identifiera var alternativa skötselmetoder är möjligt, krävs en förståelse för vilka faktorer som hämmar planttillväxten intill träd,  när markberedning inte används.

I 1900-talets början bestod svenskt skogsbruk av flera olika metoder. Man förlitade sig till stor del på naturlig förynging, med otillräckliga resultat, särskilt i näringsfattiga skogar i Norrland. Delvis därför övergick man till trakthyggesbruk, med markberedning och plantering, och detta har sedan 1950-talet dominerat svenskt skogsbruk. Eftersom föryngringspromlematiken nu kunde unvikas så minskade skogsforskningen på området, och man fann aldrig ett tillfredsställande svar på vad som ligger bakom föryngringssvårigheterna i hyggesfria skogar utan markberedning.

I dagsläget bromsas därmed övergången till alternativa skogskötselmetoder av den svaga föryngringen i anslutning till kvarlämnade träd. Denna påverkan är som allvarligast inom 5-6 meter ifrån större träd, och syns i dagens trakthyggesbruk som en tom bård runt hyggen eller runt enskilda träd där planttillväxten är helt hämmad. Vetenskapliga studier har uppskattat att volymtillväxten inom denna kantzon kan vara så låg som 10 % jämfört med tillväxten längre bort ifrån träden. Detta är förstås ett allvarligt problem om skogen ska skötas hyggesfritt.

Detta projekt etablerar en serie storskaliga rotisolerings-experiment, i skogsbestånd på olika platser i Sverige. Isotop-metoder kommer att användas för att kvantifiera plantors kväveupptag och tillväxt på olika avstånd ifrån hyggeskanter, och med eller utan konkurrens med trädrötter och deras mykorrhizasvamp. Vi undersöker även var i Sverige, längs en nord-sydlig gradient, skogsföryngring i exempelvis hyggesfria metoder kan vara framgångsrik. Målet är att skapa en vetenskaplig grund för utvecklingen av alternativa skötselmetoder.

Fakta:

Projektet förväntas avslutas: 2027

Finansiär: Formas, Knut & Alice Wallenbergs stiftelse


Kontaktinformation