Om SLU Markfuktighetskarta

Senast ändrad: 16 juni 2021
Markfuktighetskarta

SLU Markfuktighetskarta är en högupplöst karta som visar markfuktigheten i en skala från 0 till 100 där låga värden anger torr mark och höga värden anger blöt mark. Färgerna på kartan ”smälter ihop” för att få mjukare övergångar. På SLU Markfuktighetskarta indikerar röda områden torr mark, gula områden frisk mark, gröna områden frisk-fuktig mark, turkosa områden fuktig mark och blåa områden blöt mark.

Färgnyanserna speglar mer de naturliga variationerna i landskapet där det sällan är skarpa gränser mellan olika markfuktighetsklasser. Färgnyanserna ger också möjligheten att själv tolka in säsongsmässiga variationer i kartan.

SLU Markfuktighetskarta klassad är en högupplöst karta som visar markfuktigheten i tre klasser; blöt - fuktig, fuktig - frisk och frisk - torr.  Vill man använda en klassad karta istället för den kontinuerliga så är det denna vi rekommenderar. Att klassa om den kontinuerliga kartan ger inte lika bra resultat.

Markfuktighetskartorna är beräknade med artificiell intelligens. Genom att kombinera informationen i många olika kartlager som indata i modellen och träna modellen på fältdata från riksskogstaxeringen så lär sig modellen hur topografi, klimat och jordarter styr markfuktigheten i olika delar av landet. För den som vill förstå beräkningarna på djupet hänvisar vi till forskningsartikeln.

SLU Markfuktighetskarta är framförallt till för att användas inom skoglig planering, men kan även ha andra användningsområden. Hur torrt eller blött det är på en trakt vid en viss tidpunkt beror på hur vädret varit. På SLU Markfuktighetskarta visar blå och turkosa områden var marken kan förväntas vara blöt och fuktig under större delen av året. Gröna områden visar frisk-fuktig mark där markfuktigheten kan förväntas ändras mer. På sådan mark kan man gå torrskodd sommartid men inte efter häftiga regn eller efter snösmältning. De grönmarkerade områdena riskerar kopplas ihop med närliggande vattendrag då avrinningen är hög. För att skydda närliggande vatten bör man alltså vara extra försiktig i både blå- och grönmarkerade områden på SLU Markfuktighetskarta genom att exempelvis undvika gödsling, markberedning och spårbildning. SLU markfuktighetskarta ger även information om markfuktigheten i torrare områden. För skoglig planering kan denna information vara till nytta exempelvis vid planering av drivningsvägar.

Vem som helst har rätt att ladda ned och använda SLU Markfuktighetskarta.

Vid publicering skall källa anges: Källa: SLU Markfuktighetskarta, Institutionen för Skogens Ekologi och Skötsel, SLU.

Metodutvecklingen av kartan finns beskriven i artikeln Ågren, A. M., J. Larson, S. S. Paul, H. Laudon, and W. Lidberg (2021) Use of multiple LIDAR-derived digital terrain indices and machine learning for high-resolution national-scale soil moisture mapping of the Swedish forest landscape. Geoderma 404, 115280, https://doi.org/10.1016/j.geoderma.2021.115280

For publication, state the source: SLU Soil moisture map, Dept. of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences. 

The method-development for the map is described in Ågren, A. M., J. Larson, S. S. Paul, H. Laudon, and W. Lidberg (2021) Use of multiple LIDAR-derived digital terrain indices and machine learning for high-resolution national-scale soil moisture mapping of the Swedish forest landscape. Geoderma, 404, 115280, https://doi.org/10.1016/j.geoderma.2021.115280

Fakta:

  • SLU Markfuktighetskarta består av yttäckande information med hög detaljgrad över större delen av Sveriges skogsmark.
  • Grundformatet är rasterdata med en upplösning på 2×2 meter i projektionen SWEREF99TM.
  • SLU Markfuktighetskarta klassad innehåller uppgifter om markfuktighet i tre klasser; blöt - fuktig, fuktig - frisk och frisk – torr.
  • SLU Markfuktighetskarta klassad följer indelningen i markfuktighetsklasserna
  • Kartan produceras för hela landskapet, men då kartan är tränad på data från skogsmark gör det att resultaten inte kan kvalitetsbedömas på andra marker än just skogsmark.
  • De kartor som ligger till grund för beräkningarna kommer från Lantmäteriet, SGU och SMHI.
  • Genom att bearbeta den nationella höjdmodellen (NNH) har SLU tagit fram en rad variabler som kan modellera markfuktighet.
  • Kartan är framtagen genom att kombinera informationen från många kartor med hjälp av artificiell intelligens (AI).
  • AI-modellen lär sig hur topografi, klimat och jordarter styr markfuktigheten i olika delar av landet.

Kontaktinformation

Anneli Ågren
Forskare vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Akvatisk landskapsanlays
Telefon +46 (0)90-786 8427; +46 (o)72 714 4792

Sidansvarig: gustaf.egnell@slu.se