Forskning i Norden - några exempel

Det finns tre nordiska rehabiliteringsträdgårdar vars verksamheter studerats och utvärderats av forskare under längre tidsperioder: svenska Gröna Rehab i Göteborg, Alnarps rehabiliteringsträdgård i Alnarp (numera avslutad) och danska Terapihaven Nacadia i Hørsholm. Verksamheterna riktar sig bland annat till människor med stressrelaterade tillstånd och leds och planeras av multimodala team (med flera yrkeskategorier) med bland annat arbetsterapeut, psykoterapeut, trädgårdsmästare och fysioterapeut. Behandlingsgrupperna är små och deltagarna vistas i den forskningsbaserat utformade trädgården några gånger i veckan under ett antal veckor.

Att deltagarna ofta har kunnat återgå till någon sorts arbete eller studier efter avslutad rehabiliteringsperiod är ett bra betyg. Enligt forskarna är de tvärprofessionella arbetslagen liksom de små deltagargrupperna viktiga orsaker till det goda resultatet (bara natur utan lugnande aktiviteter ger resultat, men inte lika bra. Större grupper ger sämre resultat än mindre). Tidslängden på rehabiliteringen spelar också roll, enligt forskarna. (Ju längre tid desto bättre effekt). Vid ytterligare uppföljningar har man också sett att den goda effekten sitter i länge.

Trots den relativt rikliga forskningen anses ändå en viktig fråga fortfarande vara obesvarad: Vilken är egentligen den verksamma komponenten vid trädgårdsrehabiliteringen? Är det den gröna miljön? Den erfarna personalen? Aktiviteterna? Den sociala samvaron? Frånvaron av stressig miljö, mobiltelefon, sociala medier och liknande? Deltagarens egen personlighet? Eller är det alltihop på en gång?

Oberoende granskande forskare påpekar ofta just denna otydlighet kring exakt vad som hjälper liksom att det i studierna ofta saknas beskrivningar av rehabiliteringens exakta innehåll (så att eventuella olikheter mellan olika verksamheter framkommer). Man efterlyser också fler randomiserade kontrollerade studier samt studier av hög kvalitet som jämför naturhälsoaktiviteter med andra rehabiliteringsmetoder.

Ett försök att studera effekten av endast den gröna miljön har gjorts av forskare i Umeå i Sverige. De undersökte om utmattningssyndrom kunde botas av enbart skogsvistelser, utan annan behandling. En randomiserad studie visade att bara skog i tre månader inte gjorde deltagarna redo för arbetslivet igen, men att deras sinnesstämning blev bättre och att de började ta tag i och förändra sina liv.

Finska forskare har bland annat undersökt hur olika skogstyper påverkar hur människor mår. Försökspersoner fick då vistas i gammal orörd skog, tätortsnära skog, gammal odlad skog och ung brukad skog, dels sittandes stilla i en vilstol, dels promenerande. Alla skogstyperna visade sig fungera stärkande, men bäst resultat fick den gamla skogen (oavsett om den var odlad eller obrukad) medan ungskogen resultatmässigt rankades lägst. Forskarna fann också bland mycket annat att biologisk rikedom rankades högt på måbra-skalan.

Text/Åsa Ottosson