Mickelbo Gård

”Det hela började väl med att vi skaffade kameler för vår egen skull 2011, och så blev det så mycket runt omkring dem, så många blev intresserade. Vi spann vidare på hur vi skulle utveckla gården, och vi tänkte att vi öppnar upp den för visning. Sen blev det bara mer och mer. Vi öppnade upp 2012 med åtta arter, och i dagsläget är det väl 30 arter ungefär! För ungefär tre år sedan byggde vi vår inomhusavdelning för smådjur och öppnade upp lagården. Det händer lite mer och mer hela tiden – ett ständigt projekt!” skrattar Linda.

Det är mest barnfamiljer som besöker Mickelbo gård, främst från Sverige med det kommer också hit besökare från Finland, Norge, Danmark och Tyskland. ”Det hittar hit fler och fler för varje år”, säger Linda, ”Det är kul!”. På gården finns kameler, alpackor, lamor, jakar, hästar, kor, grisar, minigrisar, får, getter, höns, ankor, påfåglar, hjälmpärlhöns, kalkoner, kaniner, marsvin, illrar, möss och råttor, undulater, chinchillor, hamstrar och dvärghamstrar. ”Det är en salig blandning”, säger Linda, ”Så har vi ganska många olika raser bland djuren också, t.ex. av getterna. Vi har en del hotade svenska lantraser också, bland annat lappgetter och Linderödssvin.”

På Mickelbo gård är det fokus på samspelet mellan djur och människor. ”Hos oss interagerar man mycket med djuren. Det är vår filosofi, så därför fick corona-pandemin också ganska stor inverkan på vår verksamhet – man vet ju inte riktigt hur det smittar mellan djur och människa heller” säger Linda. ”Vi har både hagar där man går in och klappar djuren, och så får man följa med och fodra djuren. Vi har klapphörnor som är bemannade hela tiden när vi har öppet, då sitter det folk där och hjälper besökarna att hantera djuren. Barnen kan få hålla i möss och råttor och kaniner och marsvin”. Vi pratar en stund om att det är viktigt med handledning i att hantera djur för de som är ovana: ”Det ser man mer och mer, de människor som inte alls är vana med djur, de behöver hjälp på vägen, handledning i hur man möter ett djur. Men det är ganska kul att se, ett stojigt barn som sätter sig ner och blir helt lugn och harmonisk när hen klappar en kanin, eller ett annat djur. Det ser man på vuxna också. Det händer väldigt mycket sådant”.

På Mickelbo gård är det hållbarhetstänk på det mesta: ”Vi återvinner, vi bygger av naturliga material, vi försöker hålla det mesta naturligt. I början byggde vi stängsel av bakan, det som blir över när man sågar brädor av trästockar, men det var inte så hållbart” skrattar Linda. ”Det är mycket återbruk och förnyande, vi tar till vara ull och allt möjligt av djuren. Jag tror vi har ett ganska bra hållbarhetstänk”. Till exempel alpackorna har väldigt fin ull. På Mickelbo gård säljer man både ull i påsar till gäster och skickar till spinneri för att spinna till garn.

Den egna hållbarheten då, kan man ta ledigt när man har så många djur att ta hand om? ”Ja, det är väl kanske det som är klurigast”, säger Linda, ”Det blir någon dag här och där, men det är inte så lätt att vara ledigt. Det är väl den hållbarhetsfrågan som är sämst”, lägger hon till med ett skratt. ”Den här årstiden brukar det vara lugnast, men i år så har det varit en massa annat”.

”Djuren har nog en enorm hälsoeffekt. Man kan ju se utbrända, sådana som mår riktigt dåligt, de kan komma till ro på ett helt annat sätt. Det finns nog väldigt mycket att göra där, att få folk att må bra genom att vara nära djur. Vi har ganska många praktikanter också, som får komma hit ut och jobba. Att ta hand om djuren, istället för att bli omhändertagna själva, är också en sån sak som jag tror att är jättebra att bygga på!”

/Text: Sara Kåll-Fröjdö, Yrkeshögskolan Centria, februari 2021

/Foto: ©Mickelbo gård

Mer om samtalet med Linda hittar du här

Mickelbo gård - hemsida