En klimatanpassad och efterfrågad böna

Senast ändrad: 16 april 2021
Åsa Grimberg. Foto.

Med forskning och modern växtförädling utvecklar projektet ”Framtidens åkerböna för mat och foder” nya sorter av åkerböna som är anpassade till ett svenskt klimat och som efterfrågas av odlare och livsmedelsbranschen. Projektet som finansieras av SLU Grogrund leds av doktor Åsa Grimberg och utförs tillsammans med forskare vid Institutionen för växtförädling, SLU i Alnarp, samt involverade industriaktörer.

För att täcka behovet av vegetabiliskt protein, framför allt till foder, importerar Sverige idag stora mängder soja, precis som övriga Europa. Ett sätt att minska importberoendet är att öka den inhemska odlingen av proteinrika grödor. Åkerböna är en baljväxt med hög proteinhalt som kan odlas i stora delar av landet, ger en relativt hög avkastning och har stor potential att kunna användas i olika slags livsmedel.

- Forskningen i projektet handlar om att ta fram nya och bättre sorter av åkerböna som är bättre anpassade till ett svenskt klimat och som kan användas i olika livsmedel. Vi utvecklar också nya verktyg för växtförädling som bygger på genomik, det vill säga analyser av en organisms arvsmassa, och som gör förädlingen mer effektiv på sikt, berättar Åsa Grimberg.

Föräldraplantor med rätt egenskaper

Växtförädling handlar i grunden om att gener från olika individer (föräldraplantor) blandas för att få fram nya plantor med bättre egenskaper. Att välja vilka individer som tillsammans bör ge en bättre avkomma sker traditionellt genom att individerna karaktäriseras under odlingssäsong. Ett nyare alternativ är att använda information i genuppsättningen, vilket ger möjlighet att karaktärisera ett större antal möjliga föräldraplantor. Då kopplas analysresultatet (olika genmönster) ihop med plantornas olika egenskaper och utifrån detta kan de bästa kandidaterna väljas ut. Den senare metoden är ett så kallat ”genomiskt växtförädlingsverktyg” som kommer att utvecklas i projektet.

Förädlingsprogrammet som är kopplat till projektet bygger inledningsvis på att de bästa tillgängliga och kommersiella sorterna av åkerböna används i korsningar. Projektet ska också samla in olika sorter eller genotyper av åkerböna från olika delar av världen för att bilda en genpool för forskningen och förädlingen. Exempel på intressanta egenskaper hos åkerböna är tidighet (ger kortare tid från sådd till skörd) och frökvalitet (avgör bönornas användningsområde). Från de insamlade sorterna väljs sen ett antal kandidater (föräldraplantor) ut för att ingå i förädlingsprogrammet.

-  Förutom att utveckla ny växtförädlingsteknik för att förbättra egenskaperna hos åkerbönan ska vi också studera vilka egenskaper som är viktiga för att utveckla nya, hälsosamma och goda livsmedel med åkerböna, men även funktionen hos olika specifika gener, säger Åsa Grimberg.

Projektet ska också undersöka vilka egenskaper hos åkerbönan som är viktiga för att kunna skörda och färskfrysa den som en grönsak, något som också är ett sätt att förkorta odlingssäsongen.

Proteinrika livsmedel med svenskodlad åkerböna

Forskningen och förädlingen i projektet är alltså inte bara inriktad på att få fram nya och mer pålitliga sorter av åkerböna till foder, utan målet är också att utveckla sorter som är bättre anpassade till olika livsmedel. Genom projektet bör det på sikt bli lättare för konsumenterna att få tag i hälsosamma och proteinrika livsmedel i handeln som inte innehåller importerad soja, utan istället baseras på protein från svenskodlad åkerböna.  

- Nya sorter som har anpassats för livsmedel ger också bättre ekonomi för lantbrukaren genom att åkerbönan inte bara kan användas till foder. En ökad efterfrågan till livsmedel i kombination med och tillgång till nya och förbättrade sorter för foderproduktion kommer att öka arealerna med åkerböna rent generellt, avslutar Åsa Grimberg.

Av Åsa Eckerrot

Fakta:

Om Åsa Grimberg: Doktor Åsa Grimberg har studerat vid Lunds Tekniska Högskola. Hon valde senare en grönare väg med en doktorandutbildning kopplad till växtbioteknik och tog examen vid SLU år 2009. Idag arbetar hon som forskare och lärare vid Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp. Förutom att koordinera projektet kring åkerböna deltar Åsa Grimberg i olika forskningsprojekt med fokus på reglering av näringsupplagring i frön från grödor som havre, vete och quinoa.


Kontaktinformation

Åsa Grimberg, forskare
Institutionen för växtförädling, SLU
asa.grimberg@slu.se, 040-41 55 41

Eva Johansson, Professor
Institutionen för växtförädling, SLU
eva.johansson@slu.se, 040-41 55 62