Förädling ska ge friska grödor och en hållbar svensk växtproduktion

Senast ändrad: 16 april 2021
Magnus Karlsson. Foto.

Inom projektet "Resistensförädling för friska grödor" samarbetar akademi och industri för att säkerställa tillgången på sorter med hög motståndskraft mot sjukdomar, anpassade för svenska förhållanden. Projektet finansieras av SLU Grogrund och leds av forskare Magnus Karlsson som arbetar vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU i Uppsala.

Redan som barn visste Magnus Karlsson att han ville bli vetenskapsman. Idag forskar han om hur växter, svampar och andra organismer förhåller sig till varandra och hur man kan utnyttja olika egenskaper hos organismerna för att skydda våra odlade växter från angrepp.

Magnus Karlsson är molekylärbiolog. Han står med ena foten i grundforskningen om samspelet mellan mikroorganismer och växter, och med den andra foten i den tillämpningsnära forskningen kring biologisk bekämpning av sjukdomar i växtodlingar.

Magnus koordinerar SLU Grogrunds största projekt Resistensförädling för friska grödor.

– Sjukdomar hos växter sänker mängden skörd som vi kan få ut från våra åkrar. I vissa fall kan sjukdomarna också leda till kvalitetsförsämringar. Vissa växtskadegörare kan producera giftiga ämnen, eller påverka växtens egen biosyntes, det kan försämra både smak och näringsinnehåll, förklarar han.

Som det är idag ”botar” lantbrukarna vissa sjukdomar hos växter, med hjälp av olika typer av skyddsåtgärder. I många odlingar använder vi kemiska växtskyddsmedel.

– Det fungerar ofta bra men det kan också orsaka negativa konsekvenser för miljön, om medlen hamnar där de inte ska vara. Då kan andra organismer, till exempel insekter, drabbas.

För vissa växtsjukdomar finns det dock inget bra botemedel, och vissa växtskadegörare har en tendens att utveckla motståndskraft mot bekämpningsmedel.

– Då är det bättre att vi jobbar med den inre motståndskraften hos växterna, säger Magnus.

Han har velat forska så länge han kan minnas och beskriver sig själv som nyfiken och noggrann.

– Jag älskar forskning och detektivarbetet som det ofta innebär, att sitta och fundera på olika detaljer och kombinera ihop pusselbitar för att få en större bild.

Han har också ett starkt intresse för historia.

– Om man tittar på olika epidemier i gamla tider, så finns det ofta en social aspekt. Vissa katastrofer hade man kunnat förhindra, om samhället hade hanterat situationen på ett annat sätt. Det är intressant att se tillbaka på hur olika samhällen har hanterat jordbruksutvecklingen. Varför har vissa samhällen lyckats bra och andra inte? Vi kan faktiskt dra lärdomar från historiska data, i vårt arbete för ett hållbart jordbruk.

Förutom forskningen, detektivarbetet, inom projektet Resistensförädling för friska grödor, kommer Magnus ha ett övergripande ansvar för koordineringen av projektet.

Industri och akademi mot gemensamma mål

Kärnan i projektet är ett ömsesidigt utbyte mellan industri och akademi. Forskarna hjälper växtförädlingsindustrin med kompetens och metoder, och får samtidigt tillgång till kunskapen och växtmaterialet som finns hos växtförädlingsföretagen.

– Jag hoppas på de här synergierna, att vi kan göra mer tillsammans än vad akademi och industri kan göra var för sig. Vårt gemensamma mål är att utveckla nya sorter av grödor för svensk växtproduktion. Sedan vill ju vi forskare även få fram grundläggande kunskaper om växtsjukdomar och resistensbiologi, och inte bara ställa frågan om metoderna fungerar utan även hur och varför det fungerar.

Fem grödor står i fokus. Rödklöver, ärt, höstvete, potatis och sockerbeta. Grödor som sinsemellan är väldigt olika både vad gäller sjukdomar och hur man odlar dem. Nivån och omfattningen på befintliga förädlingsprogam skiljer sig också åt för grödorna.

– Vi utvecklar metoder och kompetens för ett brett spektrum, men gemensamt för de olika delprojekten är att vi tar tillvara den enorma utvecklingen inom DNA-sekvenseringsteknik som har skett de senaste åren, säger Magnus.

Forskarna tar reda på vad i arvsmassan som har betydelse för olika egenskaper hos grödorna. Dessa kunskaper ska växtförädlare kunna använda för att välja ut avkommor med önskvärda egenskaper.

Av Lisa Beste

Fakta:

Om Magnus Karlsson: Magnus läste sin grundutbildning i biologi vid Uppsala universitet. Han doktorerade vid SLU och studerade sjukdomar på gran och tall. Efter disputationen 2005 var Magnus postdoktor vid Uppsala universitet inom evolutionsgenetik, och gjorde sedan en andra postdok vid SLU. Idag är han docent i växtpatologi vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi. Sedan 2009 forskar han om växtsjukdomar i jordbrukssystem.

Magnus forskar också vid centrum för biologisk bekämpning, och undervisar agronomistudenter i växtpatologi och mykologi. I framtiden skulle han vilja förädla för växters kompabilitet med biologisk bekämpning, det vill säga ta fram sorter av grödor som är bra på att samarbeta med de "goda" mikroorganismerna.