Med arvsanlag från gamla sorter och vilda släktingar till grödor ger han stråsäden nya egenskaper - och godare och hälsosammare livsmedel

Senast ändrad: 21 december 2021
Man med mörkt hår och brun tröja

Forskaren Mahbubjon Rahmatov samarbetar med växtförädlare och lantbrukare för att ta fram nya sorters stråsädsgrödor. Han letar arvsanlag bland gamla sorter och vilda släktingar till vetet, som bland annat ska ge konsumenten hälsosammare och godare produkter. ”Jag ser det som mitt ansvar att inte bara publicera vetenskapliga artiklar, utan också bidra till en bättre matproduktion”, säger han.

Mahbubjon Rahmatov har just arbetat några timmar i växthuset med sina försöksplantor när han sätter sig vid datorn.

– Mitt på dagen blir det väldigt varmt så jag jobbar helst med växterna på morgonen, säger han.

Som koordinator för SLU Grogrundprojektet Searching unique qualities from old and alien cereals for use in conventional and organic breeding identifierar Mahbubjon och kollegorna arvsanlag bland gamla sorter och vilda släktingar till stråsäd. Arvsanlag som växtförädlare ska kunna ta vara på när de förädlar fram nya sorter av grödor.

– Det verkar som att människor mer och mer förstår skillnader mellan olika sorter, och är intresserade av smak, doft och näringsinnehåll. Därför jobbar vi med de gamla lantsorterna av speltvete, enkornsvete, emmervete och vilda växter för att hitta unika egenskaper som gått förlorade under domesticeringsprocessen och förädlingen av de moderna vetesorterna, förklarar Mahbubjon.

Studerar gamla sorter

Forskarna hoppas hitta och få tillbaka arvsanlag som finns i gamla sorter och vilda släktingar, och kunna överföra dem till nya moderna sorter. I ett första steg studerar de 300 växtlinjer för att fastställa vad de har för mineral- och proteininnehåll. Sedan väljer de ut de bästa linjerna och testar dem i konventionell och ekologisk odling. Därefter studerar de vetelinjernas innehåll av smak- och doftämnen, bakningskvalitet och hälsosamma ämnen, och tar fram genetiska markörer som förädlare kan använda för att se om en viss planta har de önskvärda anlagen eller inte.  

– Vi ska även testa sorterna med hjälp av en smaktestpanel. Det ska bli roligt. Forskare vid Högskolan Kristianstad, som är experter på den typen av tester, ska hjälpa oss med det, säger Mahbubjon Rahmatov.

Letar markörer för användbara arvsanlag

Han ser fram emot att hitta markörer för arvsanlag som kan användas i växtförädlingen för sorter anpassade för både ekologisk och konventionell odling.

– Olika egenskaper är intressanta i olika sammanhang beroende på vad man önskar. I Sveriges livsmedelsstrategi finns ett mål om att öka odlingsarealerna som brukas ekologiskt. Därför behövs det sorter av grödor som är anpassade för det.

Mahbubjon Rahmatov ser också fram emot att testa de gamla sorterna och vilda släktingarna i fältförsök och hoppas att det inte blir för hårda vintrar.

– Vi behöver få tillräckligt med skörd för att kunna testa mjölets bakningskvalitet.  

Med rötter i Tadzjikistan

Mahbubjon Rahmatov växte upp i en by i norra Tadzjikistan. Där hjälpte han till med ympning, förädling och integrerad bekämpning av växtsjukdomar i traktens aprikosodlingar.

– Det ledde till att jag började läsa på ett lantbruksuniversitet, och jag ångrar verkligen inte mitt val, säger han.

I rollen som forskare inom jordbrukssektorn känner Mahbubjon att han har ett speciellt ansvar.

– Vi forskare behöver arbeta för en trygg matproduktion och för att leverera kunskaper som kan leda till nya sorter av grödor. De ska innehålla den näring vi behöver och de ska inte behöva besprutats med mycket bekämpningsmedel i odlingsfältet. Vi människor kan leva utan telefoner och datorer men vi kan inte leva utan mat.

På fritiden spelar Mahbubjon gärna fotboll och tennis med vänner, eller cyklar genom Skåne med familjen.

– Jag tillbringar även mycket tid bredvid fotbollsplanen eftersom en av mina söner har fotbollsmatch nästan varje helg, säger han och ler.

Fakta:

Om Mahbubjon Rahmatov. Han är agronom och läste en master i växtskydd i Tadzjikistan, och en master i biologi, vid SLU i Alnarp. Han doktorerade inom ett projekt förlagt vid både SLU och universitetet i Minnesota, och väckte stor uppmärksamhet när han hittade ett arvsanlag i vete som ger motståndskraft mot växtsjukdomen svartrost. Efter det har Mahbubjon fortsatt att forska om växters motståndskraft mot rostsvampsjukdomar vid institutionen för växtförädling vid SLU, och engagerar sig i internationella forskningsfrågor som bland annat handlar om en säker matproduktion i Centralasien, Sudan, Kenya och Etiopien. Nu koordinerar han projektet Searching unique qualities from old and alien cereals for use in conventional and organic breeding inom SLU Grogrund.