Rödklöver omvandlas till en uthållig gröda med hjälp av nya växtförädlingsmetoder

Senast ändrad: 16 april 2021
Mulatu Geleta Dida.

Som man sår får man skörda heter det ju enligt ordspråket, men detta stämmer inte riktigt för rödklöver. Rödklöver är en flerårig fodergröda, som man alltså borde kunna så och sedan skörda av under flera år. Men om man behandlar rödklöver så, får man en stadigt avklingande skörd från år till år efter sådd. Växtforskaren Mulatu Geleta Dida, från Etiopien, tror att detta problem ska kunna avhjälpas med hjälp av den nya växtförädlingsmetoden genomisk selektion.

Mulatu Geleta Dida kom till Sverige i maj 2003, och han tyckte att det var som att komma till paradiset. Förutom att vädret var fint upplevde han stora vetenskapliga möjligheter på forskarutbildningen vid SLU.

– Som lärare i Etiopien kunde jag visserligen göra olika experiment med mina elever, på labb och ute i fält, och visa eleverna hur enklare forskning kan bevisa hypoteser på olika sätt. Men det fanns ingen plats för den mer avancerade biologiska forskningen som jag drömde om.

Idag leder Mulatu projektet Genomisk selektion i rödklöver inom SLU Grogrund. Metoden genomisk selektion innebär att forskare tittar på hur hela arvsmassan, genomet, ser ut och knyter genetiska mönster till specifika egenskaper hos växtindivider.

– Vi undersöker genetiken bakom egenskaperna som ger hög skörd, bra näringsinnehåll, protein- och fiberkvalitet, förbättrad uthållighet och robust motståndskraft mot svampsjukdomar, till exempel klöverröta, berättar han.

Rödklöver är en flerårig gröda som borde ge bra skörd under ett antal år efter att den såtts, men för rödklöver minskar ofta skörden påtagligt för varje år som går efter sådd, och det är ett stort problem.

– Vi skulle vilja utveckla sorter av rödklöver som kan ge en bra skörd under flera års tid. Uthålligheten hos grödan beror på miljöfaktorer och genetiska faktorer, till exempel motståndskraft mot olika sjukdomar.

Han kopplar gener till egenskaper

Mulatu och hans kollegor i projektet samlar ihop olika skandinaviska rödklövertyper som representerar en bred genetisk variation. De analyserar den genetiska variationen, för att se hur individuella växter och populationer inom arten är släkt med varandra, och kartlägger egenskaperna hos de utvalda växterna. Sedan letar de efter vilka genetiska egenheter som hör ihop med vilka egenskaper.

– I framtiden kommer förädlare att kunna använda den här kunskapen till att identifiera intressant växtmaterial. På så sätt kommer tiden det tar att utveckla en ny sort att minska. Det är målet med vår forskning.

Mulatu älskar att forska. Han ser det som sin hobby.

– Jag vill inte vara borta från forskningen under några längre perioder. Jag definierar mig själv som en väldigt hängiven forskare och ger inte upp.

Mulatus motto i livet lyder try and fail but never fail to try.

– Det gäller inte bara forskningen utan många andra saker i livet. Jag hörde ordspråket i gymnasieåldern och tänker ofta på det, säger han.

Intresset för vetenskap vaknade tidigt

Som barn frågade Mulatu ofta sig själv och sina föräldrar hur saker och ting fungerade.

– Jag växte upp på landsbygden och såg att får födde får, hästar födde hästar och lite senare insåg jag också att om man sådde korn så kunde man skörda korn, och sådde man vete så kunde man skörda vete. Jag tittade på mig själv och mina föräldrar och såg likheterna.

Intresset för att bli forskare växte fram under skolgången.

– När jag gick i andra klass sa läraren till oss barn att gräshoppor har ryggrad. Jag räckte upp handen och sa att i boken stod det att gräshoppor var ryggradslösa. Läraren sa att det visserligen stod så i boken, men det stod fel, för han hade varit ute och fångat en gräshoppa, undersökt den och sett att den hade en "ryggrad". Läraren drog fel slutsats från sin observation, men han hade gjort rätt på ett sätt: man ska inte acceptera allt som är skrivet. Läraren försökte ta reda på om det som stod i boken var sant eller inte. Det var ett sådant tillfälle som gjorde mig mer intresserad av vetenskap, speciellt biologi, berättar Mulatu.

När han inte forskar umgås han helst med sin familj, tar det lugnt och gör saker som får honom att skratta och slappna av.

– Jag tittar på filmer jag gillar, roliga program, till exempel Youtubeklipp. Jag gillar även att resa, jag åker med familjen till Etiopien varje sommar, säger han.

Av Lisa Beste

Fakta:

Om Mulatu Geleta Dida. Efter studier i biologi vid Universitetet i Addis Abeba arbetade Mulatu som lärare i sju år. Han återvände till universitetet och tog en mastersexamen 2001, och sedan arbetade han på Ethiopian Biodiversity Institute (genbanken) i Etiopien ungefär ett år. 2003 började Mulatu som doktorand vid SLU i Alnarp och studerade den genetiska variationen och molekylära systematiken hos Guizotia-arter, bland annat noug, som är en populär oljegröda i Etiopien. Med undantag av några månaders jobb vid universitetet i Indiana i USA har han fortsatt att forska i Alnarp. 2016 blev han docent.

Mulatu leder projektet Genomisk selektion i rödklöver inom SLU Grogrund. Han forskar också om oljeväxten fältkrassing, en vild växt som är tänkt att bli en ny oljegröda och fånggröda för norra Sverige.


Kontaktinformation

Mulatu Geleta Dida, Forskare
Institutionen för växtförädling, SLU
mulatu.geleta.dida@slu.se, 040- 41 55 93

Eva Johansson, Professor
Institutionen för växtförädling, SLU
eva.johansson@slu.se, 040-41 55 62