Stora variationer i klimatet under senare år, bland annat ett ovanligt regnigt och kallt 2017 och ett oerhört varmt och torrt 2018, ledde till dåliga skördar och sämre kvalitet på brödsäden. Klimatvariationerna leder till en ökad veteimport och bönderna drabbas ofta av ett kännbart ekonomiskt bortfall.
- Syftet med det här projektet är att utveckla nya, klimatstabila vetesorter med hög och stabil avkastning som efterfrågas av odlarna och med bra bakningsegenskaper som både livsmedelsproducenter och konsumenter vill ha, berättar Ramune Kuktaite.
Målet är att det klimatsmarta vetet ska öka den svenska livsmedelsförsörjningen, stärka konkurrenskraften inom jordbruket och minska importbehovet.
Utvecklingsarbetet bygger på selektion (urval) och förädling. Inom projektet ska förädlingsväxterna odlas fram under flera år i varierande klimatförhållanden och därefter testas för avkastning och kvalitet. Sorter som påverkas mycket av ett varierat klimat kommer att sorteras bort och de som är tåligare används i de fortsatta studierna. Slutprodukten är de mest klimatstabila sorterna som ger både hög avkastning och bra brödkvalitet.
Proteiner och bakegenskaper
Parallellt med sortutvecklingen ska även nya och snabbare metoder för att effektivt kunna undersöka vetets protein- och bakningsegenskaper utvecklas.
För att komma fram till vilka vetesorter som har de bästa bakningsegenskaperna används en kemisk metod där proteiner i en lösning får sedimentera. Det innebär att partiklarna (proteinerna) sjunker och lägger sig på botten av provkärlet. Ju mer sediment som bildas, desto bättre bakningsegenskaper anses vetet ha.
- Dessutom studerar vi vetets proteinkaraktär och typ med hjälp av vätskekromatografi för att ta reda på exakt vilken typ av proteiner som styr bakningsegenskaperna och brödets kvalitet. Därefter prioriterar vi en specifik typ av proteiner och gör ett urval bland de olika sorterna, säger Ramune Kuktaite.
Hur proteinkvaliteten i vetet har påverkats av extrema miljöfaktorer och variationer i klimatet har inte studerats tidigare, men målet är att de nya vetesorterna ska ha mycket bra proteinkvalitet och ett optimalt kväveupptag i ett förändrat klimat, jämfört med dagens sorter.
Flerårigt projekt
Det tar uppskattningsvis tio till tolv år att utveckla en ny, klimatstabil vetesort som till exempel är resistent mot höga temperaturer och torka så det är viktigt att studierna av hur olika parametrar påverkar vetets kvalitet inleds så snart som möjligt. På sikt är förhoppningen att projektet i hög grad bidrar till att lokalt odlade vetesorter väljs av bagerier som är inriktade på att producera bröd för en lokal marknad.
Intervjun genomfördes 2019
