Vissa växter är mer framgångsrika än andra på att locka till sig och etablera goda relationer med mikroorganismer. På samma sätt som det finns en variation i växters motståndskraft mot sjukdomar har forskare, som ingår i detta SLU Grogrundprojekt, sett att vissa linjer av sockerbeta är bättre än andra på att vara värd för goda mikrober som stimulerar växternas tillväxt och försvar.
I och med att den här variationen finns, varför inte förädla på grödors förmåga att skapa goda kontakter? Den frågan ställde sig Laura Grenville-Briggs Didymus och hennes kollegor på SLU och Lunds universitet.
Inom SLU Grogrund leder Laura projektet Växtförädling som optimerar grödors interaktion med mikroorganismer, för bättre försvar mot sjukdomar, större skördar och minskad användning av kemiska växtskyddsmedel
– Vi letar efter en variation bland linjer av sockerbeta och vete. Till en början handlar det om att kunna se vilka växtlinjer som är bättre än andra på att både skaffa och bibehålla ett bra förhållande till de snälla mikroberna, förklarar hon.
Forskarna behöver en pålitlig och snabb metod för att kunna studera många linjer. Sedan gäller det att knyta ihop kunskaperna om vad som händer mellan växterna och mikroberna på molekylär nivå, med hur man kan använda mikroorganismer för att grödorna ska växa bättre i jordbruket.
Målet med den nya strategin är att förädla fram sorter som kan odlas med mindre mängder kemikalier tack vare att de är friskare.
Fascinationen för växter ledde henne till forskningen
Laura Grenville-Briggs Didymus har ett stort intresse för växter och hur de kommunicerar med andra organismer.
– Växter är fascinerande. Till en början kan de verka vara så enkla organismer, de kan inte flytta på sig eller prata, men de kan känna av när det kommer en mikrob och de kan läsa av om det är en farlig eller gynnsam organism. De har faktiskt ett immunförsvar som liknar människans.
Hon växte upp på landet i sydöstra England. Mamman var botaniker och de tillbringade mycket tid ute i naturen och tittade på hur omgivningen förändrades med årstiderna.
– Så småningom valde jag en naturvetenskaplig utbildning och doktorerade på temat hur växter försvarar sig mot patogener.
Lauras gillar de stora frågorna. Hon vill hitta detaljerna inom grundforskningen och sätta dem i ett större perspektiv och se hur de vetenskapliga rönen kan komma till användning i exempelvis växtförädlingen eller som strategier inom växtskyddet.
– SLU är toppen för vi har ett så bra samarbete med företag och lantbrukare, säger hon.
I SLU Grogrundprojektet samarbetar forskarna med företagen MariboHillshög och Lantmännen som bidrar med förädlingslinjer av sockerbeta och vete till studierna.
– Forskare från både Lunds universitet, SLU i Alnarp och SLU i Uppsala är också involverade. Vi har slagit ihop våra idéer och lär oss från varandras kunskaper om olika grödor och olika gynnsamma mikroorganismer. Sockerbeta och vete odlas och skördas ju på väldigt olika sätt.
Som forskare har Laura nytta av att hon är envis.
– Det händer ibland att saker och ting inte blir som man tänkt sig, men den som aldrig misslyckats med ett experiment är ingen bra forskare. Det är viktigt att inte ge upp, man behöver vara nyfiken och vilja ta reda på varför det blir som det blir och varför man får de resultat man får.
Laura Grenville-Briggs Didymus har fortsatt att tillbringa mycket tid ute i naturen även som vuxen. Familjen har en stor hund som hänger med ut på äventyr. Hemma i huset i Södra Sandby odlar Laura sallad och kryddor i ett akvaponiskt system som är kopplat till en inomhusdamm med guldfiskar.
– Det är så avslappnande att sitta med sitt kaffe på morgonen och lyssna på vattnet och titta på fiskarna, säger hon.
Av Lisa Beste
Intervjun genomfördes 2020
