I joggingens spår: Om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling

Senast ändrad: 09 september 2020

Motionslöpning spelar en viktig roll för folkhälsan, men kunskapen om den historia och den planering som ligger till grund för hur städerna är anpassade till löpning är så gott som obefintlig. Detta gör det svårt att anpassa städerna för ökad vardagsmotion. Projektet syftade till att bidra till kunskap om joggingens historia, rörelsemönster och geografi, och att utveckla nya metoder för att utvärdera behoven och förutsättningarna för motionslöpning.

Motionslöpning uppfanns under sent 1950-tal som ett sätt att komma tillrätta med de ökande välfärdssjukdomarna. Tack vare en intensiv lobbying kom löpslingor och anläggningar för motionslöpning att anläggas i snart sagt varje svensk stad, främst i stadsnära skogar som ofta avsattes som naturreservat. Den motionslöpning som marknadsfördes utgick inte bara från världsledande svensk medicinsk forskning, utan också från idéer om en restorativ natur i allmänhet och skogens betydelse för en god rekreation  i synnerhet.

Om motionslöpningen i sig är viktig att att studera, så är den generella kunskap som projektet kunde ge än viktigare. Detta kan delas upp i tre delar:

  1. Genom att studera planeringen för joggning kunde vi få en generell förståelse för vaälfärdssamhällets hantering av natur och landskap i den fysiska planeringen. Studien gav bland annat kunskap om hur mångfunktionella områden utvecklades under en tid som är känd för en funktionsuppdelad planering: närmare studier av denna motsägelsefulla planering bidrog till bättre kunskap om dagens landskap.
  2. Metodutvecklingen var projektets viktigaste bidrag: genom att utveckla mångfacetterad analys av löparens/löpningens rytmer, dess beroende av en viss terräng, dess naturideal etc., bidrog studierna till en generell metodutveckling för att studera hur individer rör sig i och förhåller sig till landskapet.
  3. I den avslutande delen diskuterades mer handfast dels de kulturhistoriska värden som finns i löpslingorna och motionscentralerna, dels behov och möjligheter för nya sätt att tänka och planera för motionslöpning. Malmö användes som det primära studieobjektet, i samarbete med kommunen.

Projektet baserades teoretiskt på de senaste årens utveckling inom relationell geografi, där bland annat rytmer och rörelsemönster har studerats som ett sätt att  närma sig landskapet. Den internationella forskargruppen besitter en unik kunskap i skärningspunkten mellan relationell geografi, joggingens historia och dess naturumgänge.

Fakta:

Projektledare

Mattias Qviström, professor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU

Projektdeltagare

Mattias Kärrholm, professor, institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds universitet
Läs mer på Mattias Kärrholms presentationssida
Skicka e-post till: mattias.karrholm@arkitektur.lth.se 

Tim Edensor, Associate Professor, Division of Geography and Environmental Management, Manchester Metropolitan University, 
Skicka e-post till: t.edensor@mmu.ac.uk

Alan Latham, Associate Professor, Department of Geography, University College London
Läs mer på Alan Lathams presentationssida 
Skicka e-post till alan.latham@ucl.ac.uk

Anna Jakobsson, universitetslektor, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, +4640415423
Läs mer på Anna Jakobssons CV-sida 
Skicka e-post till: anna.jakobsson@slu.se 

Projekttid

2014-2018

Extern finansiering

Formas

Sidansvarig: anni.hoffren@slu.se