Bakgrund samt avslutande diskussion ur projektrapporten "Urbana löpspår". Rapporten i sin helhet kan laddas ner som PDF här »
Bakgrund
Bristen på vardagsmotion är ett växande samhällsproblem. Den fysiska planeringen av våra städer spelar en central roll i detta sammanhang: det behövs fler miljöer som underlättar och inspirerar till motion.
Motionslöpning är en av de vanligaste motionsformerna och i Sverige har vi en lång tradition av att planera för löpspår. Men detta har, sedan sent 195O-tal, gjorts med utgångspunkt från skogsområden i stadens närhet. Med växande städer och en allt mer inaktiv befolkning behöver den mer än 5O år gamla modellen uppdateras. Vi har i projektet sökt en djupare förståelse för hur goda förutsättningar för en god häIsa kan skapas genom planering och utformning av den fysiska miljön. En viktig del av projektet har varit att tillgängligöra kunskapen genom seminarium med partnerskapskommunerna (Halmstad, Helsingborg, Malmö och Lund), där forskare och praktiker kunnat Iära av varandra. Projektets huvudfrågeställning har varit: Hur kan vi planera för urbana löpspår så att dessa platser lockar fler att bli aktiva, och uppfattas som tillgängliga for alla? Denna har besvarats genom litteraturstudier av relevant forskning inom ämnet, utvärdering av befintliga anläggningar med fokus på metodutveckling samt genom kunskapsutbytet mellan praktiker och praktiker samt metodutveckling vad det gäller tillvägagångssätt vid planering för motion i stadslandskapet i olika skalnivåer.
Sammanfattningsvis finns det många utmaningar med planering av urbana löpspår. Stadslandskapets komplexa struktur där många särintressen och användare ska samsas är i sig ett utmanade utgångsläge. Därtill kommer tekniska utmaningar och behovet av nya strategier och innovationer exempelvis vad det gäller uppmärkning av spåren. Det är tydligt att det finns ett stort och växande engagemang för frågan hos kommunerna som bland annat resulterat i nya samarbeten; över förvaltningar, med skolor och föreningar. De flesta av de utmaningarna som kommunerna står inför bottnar i en fråga om ekonomi. Dagens idéer och lösningar utgår från verklighetens knappa budget och resulterar i att den befintliga infrastrukturen sätter ramarna och därmed begränsar de urbana spårens utvecklingsmöjligheter. Frågan är hur ett urbant löpspår utan samma ekonomiska begränsningar skulle kunna se ut, och vilka ideer som skulle kunna födas ur det?
En bred målgrupp
Urbana löpspår är i ropet. Samtliga involverade partnerskapskommuner arbetar aktivt med det på olika sätt. Gemensamt för dem är dock behovet av goda exempel, verktyg och möjliga tillvägagångssätt för planering av motionslöpning i stadslandskapet. Genom projektet har vi undersökt flera möjliga metoder. I arbetet med metodutvecklingen har det funnits två viktiga utgångspunkter; löpupplevelsen och platsens förutsattningar. Genom löpupplevelsen som en utgångspunkt har vi satt löparen och hens preferenser i fokus genom flera olika metoder; joggande fokusgrupp, autoetnografisk studie, rytmanalys, dagboksintervjuer, intervju ”i farten” samt slutligen tematiska landskapsanalyser, där vi använt oss av flera av de tidigare nämnda. Då referenser för löpning ser väldigt olika ut, blir detta nödvandigt för att i förlängningen kunna locka fler att bli aktiva, och skapa löpspår som uppfattas som tillgängliga för alla. Dessa metoder har också en stark platsanknytning, där de landskapliga förutsättningarna och platsens sammanhang är av stor vikt.
Analysen av de topografiska förhållandena visar tydligt på vikten av att både utgå ifrån löpupplevelsen och den specifika platsens förutsättningar. Vad som upplevs som utmanande, triggande och hämmande när det gäller kupering kan skilja sig mycket åt och därför blir en nyanserad analys viktig. Gemensamt för metoderna vi använt oss av i projektet är att de kan vara relativt tidskrävande. Vissa av metoderna, dagboksintervjuerna och joggande fokusgrupp, kräver dessutom ett deltagande från motionärer. I gengäld ger dessa kvalitativa metoder en stor förståelse för löparens preferenser i förhållande till den aktuella platsen och därmed goda förutsättningar för planering för motionslöpning.
En central fråga vid planering för motionslöpning är vem det är vi planerar för. I detta projekt har vi velat undersöka hur vi kan planera för motionslöpning för att locka fler att bli aktiva samt hur vi kan skapa urbana löpspår som uppfattas som tillgängliga för alla. Projektets målgrupp har alltså varit mycket bred, likt kommunernas målgrupp då de arbetar för alla kommuninvånare. Som tidigare nämnts kan preferenser för motionslöpning skilja sig väldigt mycket åt, vilket gör att det blir en stor utmaning att arbeta för en så bred målgrupp. För att kunna locka fler att bli aktiva behöver tröskeln vara låg, alla ska känna sig inkluderade och välkomna. En god ide kan darför vara att fokusera på mer specifika grupper, som idag är underrepresenterade när det gäller fysisk aktivitet i utemiljön, i urvalet vid dagboksintervjuer och joggande fokusgrupp.
Att medvetet göra detta urval leder också till att andra grupper och individer åsidosätts, vilket kan problematiseras när målet är att inkludera fler och skapa tillgängliga miljöer för alla. Förhoppningen med detta tillvägagångssätt, att faktiskt utgå från en mer specifik målgrupp, är att på så sätt kunna fånga verkliga preferenser för motionslöpning som påverkar löpupplevelsen istället för att fastna i mer generella antagande kring vad som främjar motionslöpning.
Hos partnerskapskommunerna har vi under projektets gång sett goda exempel på samarbete vid planering för motionslöpning och urbana löpspår. Samarbete mellan förvaltningar samt samarbete med skolor och lokala föreningar kan vara viktigt för att locka fler att bli aktiva. Genom att exempelvis samarbeta med en skola som får möjlighet att anvanda det urbana löpspåret i undervisningen blir det medvetandegjort för eleverna. I förlängningen kan det resultera i att det används även på fritiden samt att vetskapen om spåret sprids till vänner och bekanta.
Ett annat sätt att aktivera anläggningar och spår är att ha någon form av invigning av dessa. Genom ett eller flera återkommande evenemang kan fler bli uppmärksamma på vilka möjligheter till fysisk aktivitet i stadslandskapet det finns. Hos de involverade partnerskapskommunerna har vi sett exempel på sådana typer av samarbete mellan exempelvis den tekniska förvaltningen och förvaltningen med ansvar för kultur- och fritid, där den senare stått för själva aktiviteten/evenemanget. Om en sådan typ av aktivitet blir popular är det också viktigt att den följs upp. Det är därför viktigt att redan initialt i samarbetet, vare sig det är med en annan förvaltning eller förening, försöka klargöra vem som har ansvar för olika delar över tid.
Användningsområde för projektets resultat
Projektets resultat bidrar med metoder att använda sig av vid planering för motionslöpning och urbana löpspår och riktar sig främst till tjänstepersoner som arbetar med frågan i landets kommuner. Med utgångspunkt i löpupplevelsen och det aktuella stadslandskapets förutsättningar visar projektet på en rad olika användbara kvalitativa metoder. Genom landskapsanalyser med fokus på stadens löpare visar vi på hur flera olika kvalitativa metoder kan användas för att samla in data och skapa en god förståelse för platsen och landskapet utifrån löparens perspektiv. Verktyget för landskapsanalyser som presenteras i rapporten är tänkt som en hjälp för den som vill genomföra sådana analyser. Projektet bidrar även med erfarenheter och goda exempel från partnerskapskommunerna som kan vara till stor nytta för andra som arbetar med frågan.
