Prestandaindikatorer för certifiering av hållbara stadsdelar

Senast ändrad: 03 april 2023

Projektet var en del av utvecklingen av ett svenskt certifieringssystem för hållbara stadsdelar, ett utvecklingsarbete som leddes av Sweden Green Building Council. Projektet hade två huvudsakliga syften; utvärdera och vässa den struktur och de metodologiska principer för certifieringssystemet som tagits fram av SGBC, samt utveckla så kallade prestandaindikatorer för certifieringssystemet, vilket möjliggör att utvärdera hur hållbart slutresultatet blir.

Bakgrund

Sveriges städer växer snabbast i EU. Boverkets räknar med att ca 70 % av befolkningsökningen kommer att ske i landets tre storstadslän. Urbaniseringen innebär såväl utmaningar som möjligheter. Utmaningarna handlar om att tillgodose bostäder och service till de nya invånarna, utan att livsmiljön för de som redan bor där försämras. Detta bör dessutom göras på ett sätt som är miljömässigt hållbart. Hållbar stadsutveckling är därför en nyckelstrategi för att viktiga samhällsmål som begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, ökad jämlikhet och god integration ska kunna uppnås.Vad som egentligen avses med hållbar stadsutveckling varierar dock, beroende på vem som använder sig av begreppet och i vilket sammanhang. En anledning till detta är att samhällets hållbarhetsmål är för vagt kopplade till stadsutveckling i praktiken. För att stadsbyggnadsprojekt ska nå en hög miljöprestanda är det viktigt att formulera tydliga och mätbara miljömål, samt att dessa finns med redan från början.

Certifieringssystem

Ett sätt att arbeta med miljömål är att använda sig av miljömärknings- och hållbarhetscertifieringssystem. Dessa system bidrar med att definiera vad som är viktiga miljö- och hållbarhetsaspekter och när i ett projekt man måste jobba med olika mål. De bidrar också med att sätta kriterier för vad som är att anse som hållbart, vilka typiskt går längre än vad lagen kräver. Rätt använda bidrar systemen till att minska den byggda miljöns miljöpåverkan och att öka välbefinnande hos de människor som använder den byggda miljön. Bland annat har det svenska systemet Miljöbyggnad framgångsrikt bidragit till ökat miljötänkande i byggsektorn.

När det gäller certifieringssystem för stadsdelar finns dock ännu inget system som är anpassat till svenska förhållanden och förutsättningar. Detta projekt är en del av utvecklingen av ett svenskt certifieringssystem för hållbara stadsdelar. Detta utvecklingsarbete leds av Sweden Green Building Council (SGBC) en paraplyorganisation för kommuner och företag med intresse för hållbar stadsutveckling.

I en pilotstudie utförd 2013-2014 utvärderade SGBC tillsammans med kommuner och företag möjligheten att anpassa det brittiska systemet BREEAM Communities till svenska förhållanden. Man kom dock fram till att de förändringar som krävdes var så stora att det var bättre att utveckla ett specifikt svenskt system från grunden. Detta arbete inleddes under våren 2015 med att arbeta fram en första modul med fokus på kriterier som rör samverkan och kompetensutveckling under själva planeringsprocessen.

Projektet

Detta projekt tog vid där den första modulen avslutades, och hade två huvudsakliga syften. För det första så skulle projektet utvärdera och vässa den struktur och de metodologiska principer för certifieringssystemet som tagits fram av SGBC under 2015. För det andra så skulle projektet utveckla så kallade prestandaindikatorer för certifieringssystemet, vilket möjliggör att utvärdera hur hållbart slutresultatet blir. Prestandaindikatorerna kommer också kunna användas för att förstå vilka krav som bör ställas under planeringen av ett stadsbyggnadsprojekt, för att slutresultatet ska ha en hög miljöprestanda. Men de kan även användas för att övervaka och bedöma hållbarheten hos redan befintliga stadsdelar. Projektet var ett samarbete med Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Fakta:

Projektledare

Tove Malmqvist Stigell, forskare, Kungliga Tekniska Högskolan KTH - Arkitektur och samhällsbyggnad, +4687908553
Skicka e-post till: tove.malmqvist@abe.kth.se

Projektdeltagare

Josefin Wangel, docent, forskare, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU

Projekttid

2015-2020

Extern finansiering

Formas dnr 2015-00140