Barnkartor i GIS - en metod för barns inflytande i planeringen

Senast ändrad: 28 mars 2023

Barnkartor i GIS är en digital kartenkät som kan användas av planerare för att ta del av barns kunskap och erfarenhet av sin utemiljö. Metoden har utvecklats av två forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Barn och unga använder utemiljön mer än vuxna gör och på andra sätt. Därför har de också andra erfarenheter, behov och kunskaper än vuxna. Det är väl känt att barn och unga vill vara med och påverka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt till det. Metoden Barnkartor i GIS har utvecklats för att underlätta att barns och lärares kunskaper om utemiljön ska kunna användas i planering och förvaltning av utemijön.

Metoden Barnkartor i GIS består av tre delar

1. Metodanvisningar som anger hur en undersökning ska genomföras.

2. En webbapplikation med två digitala kartenkäter, en riktad till elever från åk 4, en riktad till lärare.

3. Databas med svar från ca 1200 elever och ca 30 lärare som underlag för forskning om barns utemiljö.

Metodanvisningar

Anvisningar finns i rapporten Barnkartor i GIS – en guide (Nordin & Berglund, 2017). SLU Movium har ansvar för metodens förvaltning och utveckling. GISGruppen AB tillhandahåller webbapplikationen och förvaltar databasen med enkätsvar och metadata på institutionens uppdrag. Metoden hanterar hela kedjan från insamling, lagring, visualisering och distribution, samt etiska och praktiska frågor som har att göra med att fråga barn.

Metodens syfte

1. Ge planerare i kommunala verksamheter information som kan användas tillsammans med annan planeringsinformation som underlag främst för stadsutveckling och trafikplanering. Ambitionen har varit att göra enkäten nationellt tillgänglig via webb applikationen.

2. Bygga upp en databas som kan användas för forskning kring barns utemiljö inom ramen för FOMA.

Metoden är utformad för att de data som samlas in ska ha en sådan kvalitet att den kan användas i offentlig förvaltning, men också i forskning och uppföljning av miljökvalitetsmålet ”En god bebyggd miljö”. Det medför krav på att datainsamlingen sker under kontrollerade former med en ansvarig projektledare, handledare till barn och lärare samt att feed-back sker till de deltagande barnen och lärarna.

Metoden är utvecklad vid SLU, institutionen för stad och land, Ulla Berglund och Kerstin Nordin, båda tidigare verksamma som forskare vid institutionen.

Utveckling av webbapplikationen finansierades av ett EU–projekt (SMURF) samt med medel från Trafikverket. Utvecklingen av databas och guider har finansierats av FOMA-anslag inom ramen för FOMA:s miljökvalitetsarbete, programområdet Bebyggd miljö. Under 2018 har Movium Partnerskap gett bidrag till att utveckla former för presentation och analys av data från Eskilstuna kommun.

Andra exempel på digitala kartenkäter

I Norge finns metoden Barnetråkk, som liknar Barnkartor i GIS. En skillnad är att norska staten tagit ansvar för att förvalta, utveckla och göra metoden tillgänglig. En metod med liknande syfte och som också bygger på digitala kartenkäter, finns också i Finland (softGIS). Där arbetar forskare och teknikkompetens tillsammans i en forskargrupp på universitet.

Forskningsprojekt – utveckling av en prototyp år 2002-2006

Fram till 2005 finansierades forskningen av FORMAS. 2006 genomfördes en studie i Örbyhus finansierad av dåvarande Vägverket. Ett resultat av FORMAS-projektet och Örbyhusstudien var en prototyp till metoden Barnkartor i GIS.

Forskningsprojekt

Förstudie, våren 2003:

  • Eriksskolan
  • Årskurs: 5
  • Antal elever: 13

Test 1, våren 2003:

  • Bredäng
  • Årskurs: 5
  • Antal elever: 24

Test 2 , våren 2003:

  • Sätra 
  • Årskurs:5
  • Antal elever: 22

Test 3, hösten 2003:

  • Rålambshov
  • Årskurs: 6
  • Antal elever: 18

Test 4, våren 2004:

  • Fridhem
  • Årskurs:4
  • Antal elever: 23

Test 5, hösten 2005:

  • Kungsholmen/Bredäng
  • Årskurs: 9
  • Antal elever: 18/21

Test 6, hösten 2006:

  • Örbyhus
  • Årskurs: 5, 9
  • Antal elever: 79

Processen med att utveckla metoden finns beskriven i Kerstin Nordins avhandling samt i ett antal vetenskapliga artiklar och populärvetenskapliga rapporter. Movium rapporten ...

Genomförda samverkanprojekt

Sedan 2010 har metoden använts i sju kommuner. Ungefär 1200 barn har svarat på enkäten Det är kommunerna själva som tagit initiativ, ansvarat för och finansierat undersökningarna. Vi har med bidrag från FOMA kunna utbilda och stödja kommunerna i användningen av metoden för att säkerställa kvalitén på de data som samlats in. Kommunerna har använt metoden för att få ta del av barns egen kunskap om hur de använder och upplever sin utemiljö. Resultatet har använts som underlag i stadsplaneringsprocesser och för skolvägsplanering.

Kommuner som använt metoden Barnkartor i GIS

Täby, 2008:

  • Syfte: Underlag för ÖP
  • Årskurs: 4- Gy åk 1
  • Antal elever: >635
  • Kommunla publicering: Plats att växa (Täby kommun 2009b) ÖP, allmänna intressen (Täby kommun 2009a).

Västerås, våren 2010:

  • Syfte: Stadsdelsförnyelse
  • Årskurs: 4-5
  • Antal elever: 90

Lekebergs, Örebro, våren 2011:

  • Syfte: Fördjupad ÖP
  • Årskurs: 4-6
  • Antal elever: 80
  • Kommunal publicering: Fördjupad översiktsplan för Vintrosa-Lanna VINNA-området (Lekebergs kommun & Örebro kommun 2012).

Hällefors, hösten 2011:

  • Syfte: Skolvägsplanering
  • Årskurs: 3-6, 9
  • Antal elever: >200
  • Kommunal publicering: Det är viktigt när det är på riktigt, del 4 (Trafikverket 2013.

Falun, hösten 2012:

  • Syfte: Skolvägsplanering
  • Årskurs: 7
  • Antal elever: 40
  • Kommunla publicering: Barnkartor i GIS-Västra skolan ht2012 (Skog 2013).

Eskilstuna (Skiftinge HT 2015, Kvicksund VT 2017, Torshälla HT 2017, Skogsängen HT 2017):

  • Syfte: Stadsdelsupprustning
  • Årskurs: 4-5, 4
  • Antal elever: 48, 65, 61, 25.

Norrtälje, Rimbo, våren 2018:

  • Syfte: Fördjupad ÖP.

Kontaktinformation