Klimatanpassning av kusten genom flexibel markanvändning

Senast ändrad: 28 mars 2022

Ett tvärvetenskaplig projekt som utforskar hur flexibel planering, flexibel markanvändning och flexibla funktioner i områden med ökad risk för översvämning kan vara en möjlig strategi för långsiktig anpassning av kustområden till stigande hav och erosion.

Bakgrund

Kustområden är attraktiva miljöer, ca 50 % av Sveriges befolkning bor längs kusten och ca 74 % av kusten innehar byggnader och infrastruktur inom 300 meter från kustlinjen. Många kuststäder planerar för ny vattennära bebyggelse för att attrahera fler kommuninvånare.

Effekterna av klimatförändringen, såsom översvämningar och erosion, är i många fall ett problem redan idag. För att hantera sådana händelser övervägs vanligen olika skyddslösningar, strandfodring, naturbaserade lösningar eller anpassning av byggnader. Det är mindre vanligt att överväga lösningar som bygger på att succesivt ta bort riskstrukturer och/eller avstå från att planera ny utveckling i riskbenägna områden, som också skulle möjliggöra en dynamisk och levande strandlinje eller en successiv förändring av markanvändningen. I gränslandet mellan skydd och tillbakadragande skulle mark kunna användas för ändamål som kan flyttas eller överges när effekterna av klimatförändring blir för stora och för kostsamma att skydda sig emot.

Projektet

Projektet (COALA - Coastal adaptation through flexible land-use) är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som integrerar kunskap och expertis inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och humaniora. Det utmanar stegvis klimatanpassning av kusten genom att ändra fokus till transformativ anpassning.
Detta görs genom att föreslå hur flexibilitet i fysisk planering och design samt i markanvändning och funktioner kan åstadkommas, för att på så sätt omfatta förändringarna och därmed undvika dålig anpassning för kommande generationer.

COALA innehåller fem huvudaktiviteter:

  1. Beskrivning av den institutionella förmågan inom planeringsutrymmet för att agera flexibelt över tid;
  2. Visualisering i GIS av det fysiska utrymmet för flexibilitet i markanvändningen över flera s.k. Shared Socioeconomic Pathways (SSPs);
  3. Visualisering av framtida flexibla markanvändningsfunktioner baserat på lokal kunskap, konst och berättelser;
  4. Sammanvävning av detta till praktisk användning för kommuner att bli mer flexibla i sin planering genom att belysa ’windows of opportunities’;
  5. Omsätta detta till en digital färdplan för kustkommuner i Sverige för att bli resilienta mot erosion, översvämning och stigande hav.

COALA kommer att bedrivas genom så kallad ’Living Lab’-metod i Kalmar län och i Kalmar kommun för att underlätta engagemanget och samarbetet mellan forskare, beslutsfattare och medborgare under hela projektet. 

Fakta:

Projektansvarig 

Gunnel Göransson, forskare, Statens Geotekniska Institut
Läs mer om Gunnel Göransson
Skicka e-post till gunnel.goransson@sgi.se

Projektdeltagare

Carola Wingren, professor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +461867267

Marcus Adolphson, forskare, Urbana och regionala studier, KTH

Per Danielsson, nationell samordnare stranderosion, Statens geotekniska institut SGI

Jim Hedfors, GIS-ingenjör, Statens geotekniska institut SGI

Lisa van Well, forskare, Statens geotekniska institut SGI

Magnus Hieronymus, forskare, SMHI

Magnus Juhlin, Kalmar kommun

Carina Järnmark, Kalmar kommun 

Lars Ljungström, Länsstyrelsen Kalmar län

Madeleine Mårtensson, Länsstyrelsen Kalmar län

Konstkiosk http://konstkiosk.se/ 

Referensgrupp 

Boverket, MSB, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Svensk Försäkring, Raoul Wallenberg Institute, World Maritime University, Aarhus School of Architecture, Delft University of Technology, University of Glasgow

Projekttid

2022-2025

Extern finansiering

Formas