Samverkan mellan forskning och rådgivning för kunskapsutveckling i den gröna sektorn

Senast ändrad: 04 april 2023
En manlig bonde står framför en traktor. Foto.

Detta forskningsprojekt studerade samverkan som fenomen med utgångspunkt i den gröna sektorn. Vi undersökte hur samverkan som idé fylls med mening och innebörd, vilka konsekvenser detta får samt hur samverkanspraktiker mellan forskning, rådgivning och andra aktörer yttrar sig. Syftet var att kritiskt undersöka och ge ett flerdimensionellt perspektiv på samverkan som idé, organisation och praktik.

Samverkan efterfrågas i allt högre grad som ett sätt att hantera komplexa samhällsutmaningar. Men vilka problem kan samverkan egentligen lösa och på vilket sätt? Vilka nya utmaningar kan uppstå inom ramen för samverkanspraktiker?

Det finns en uttalad tilltro till samverkan, i samhällsstyrningen i allmänhet liksom i den gröna sektorn. Samverkan ses allt mer som ett nödvändigt instrument och sätt att lösa hållbarhetsutmaningar i de gröna näringarna. Men vad vet vi egentligen om samverkan? Kan samverkan leva upp till de högt ställda förväntningarna och i så fall, under vilka förutsättningar kan samverkanspraktiker generera önskade utfall? Hur hanterar aktörer inom kunskapssystemet nya förväntningar och förutsättningar? Dessa är några av de frågor vi ställde inom ramen för vårt forskningsprojekt. Samverkan som policy och paradigm utmanar det traditionella kunskapsflödet mellan akademin och den gröna sektorn och sätter därmed kunskapssystemet i gungning. Vårt projekt syftade till att stärka förutsättningarna för samverkan genom att anlägga ett undersökande och kritiskt perspektiv.

Med inspiration av interaktiv och kollaborativ styrningslitteratur samt organisationsteoretiska perspektiv kring t.ex. gränsorganisationer (boundary organisations) undersökte vi samverkan i tre huvudsakliga dimensioner:

  • Hur samverkan konstrueras genom och i förhållande till en övergripande samhällelig diskurs samt sektorsrelevant policy. Detta kan förstås som samverkans normativa dimension inom det gröna kunskapssystemet.
  • Vi studerar också hur arenor och plattformar för att stödja samverkan nationellt organiseras och institutionaliseras. Vi ser närmare på Landsbygdsnätverket samt Kunskapscentrum för rådgivning (RådNu), där den senare utgör både fall och part i projektet
  • Hur samverkan görs i praktiken genom att studera några konkreta fall av samverkansinteraktioner på mer lokal nivå.

Projektet ledde sammantaget till ökad kunskap om anpassade metoder för kunskapsutveckling i samverkan mellan akademi och omgivande samhälle, fördjupad samverkan mellan lantbrukets rådgivningsorganisationer och SLU:s forskare samt kunskap om samverkan som idé, organisation och praktik till gagn för fler sektorer i samhället.

Projektet finansierades av Vinnova och genomfördes som ett postdoc-projekt, men innehöll också en mer metodutvecklande del som genomfördes vid RådNu.