Utbildning och forskning om bekämpningsmedel pågår

Senast ändrad: 05 april 2022
Mobiltelefon med en app med text om avstånd vid användning av lantbruksspruta med bom, foto.

För att minska riskerna med användning av växtskyddsmedel pågår både utbildningsprojekt för säkrare hantering i växtskyddsarbetet och forskningsprojekt för att finna metoder att minska belastningen på miljön.

Utbildning är viktigt

Säkert växtskydd är ett informations- och utbildningsprojekt som drivs av Lantbrukarnas Riksförbund i samarbete med Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Lantmännen, Kemikalieinspektionen, Svenskt Växtskydd och Arbetsmiljöverket. Projektet syftar till att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel i svenskt jordbruk. Här tillhandahåller man bland annat ”Hjälpredan för vindanpassade skyddsavstånd”, som ska hjälpa till att minska risken för vindavdrift.

Inom föreningen Odling i balans drivs också vissa växtskyddsprojekt. Ett sådant projekt har varit utvecklingen av den svenska biobädden för säker påfyllning av sprutan.

Inom EU finns projektet TOPPS, för utbildning av lantbrukare för att minska risken vid användning av växtskyddsmedel, t.ex. risken för spill vid påfyllning och rengöring av sprutan, men också att minska vindavdrift och ytavrinning till omgivande miljö.

I ett annat EU projekt, WATERPROTECT, kombinerar man utbildningsinsatser för lantbrukare med mätningar i yt- och grundvatten för att utveckla de bästa strategierna att minska risken med förorening av dricksvattenresurser från jordbruket.

Forskning pågår

Eftersom en stor del av de rester av växtskyddsmedel som påträffas i vatten transporteras genom markprofilen eller via ytavrinning kan det vara svårt att påverka enbart genom åtgärder vid själva bekämpningstillfället. Det är därför viktigt att finna metoder som kan begränsa dessa transportvägar, och en hel del forskning pågår.

Bland annat har SLU och Hushållningssällskapen tillgång till ett antal försöksanläggningar där dräneringsvatten från enskilda försöksrutor kan samlas upp och analyseras och effekten av olika åtgärder studeras. Från en sådan undersökning har man sett att strukturkalkning minskar läckaget av glyfosat genom markprofilen. Glyfosat är ett av de växtskyddsmedel som mest frekvent påträffas i vatten.

Skyddszoner mot vattendrag tillhör de metoder som används för att minska risken för föroreningar både genom ytavrinning och genom vindavdrift. Forskning visar att de kan ha bra effekt men att det är viktigt att de placeras rätt i landskapet för att vara kostnadseffektiva.

Risken för förluster av växtskyddsmedel till ytvatten påverkas av markens struktur och textur. Forskning kring detta kan användas för bättre identifiera högriskområden i jordbrukslandskapet. CKB arbetar med detta inom verksamhetsområdena Riskbedömningsverktyg och Spridningsvägar.


Kontaktinformation

Mikaela Gönczi, föreståndare 
SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB)
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05