Miljöövervakning

Senast ändrad: 30 juni 2021

Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar och miljöövervakning är en grundbult i detta. Systematiska mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten påbörjades 1990. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Huvudfokus är på jordbruksområden.

Syfte med verksamhetsområdet

Huvudsyftet med CKB:s delprogram för miljöövervakning är att öka förståelsen och användbarheten av de miljöövervakningsdata som finns, både från det nationella miljöövervakningsprogrammet och från övriga undersökningar. Dessutom kan medel från CKB användas till speciella riktade insatser i syfte att fördjupa tolkningsmöjligheterna, utveckla nya eller förbättra gamla metoder samt för att stärka kvalitetssäkringen. CKB har också en viktig roll som expertstöd till regionala myndigheter som bedriver miljöövervakning.

Den löpande provtagningen och analysen av bekämpningsmedel finansieras alltså inte av CKB utan av Naturvårdsverket när det gäller den nationella övervakningen och regionalt/lokalt står olika aktörer som länsstyrelser och kommuner för kostnaderna.

Verksamhetsmål 2018 - 2022

  1. Bibehållen hög kvalitet på de data som samlas in inom det nationella miljöövervaknings-programmet
  2. Öka förståelsen och användbarheten av befintlig miljöövervakningsdata 
  3. Genomföra provtagningsprojekt och ta fram kunskapsunderlag om växtskyddsmedel

Genomfört och pågående arbete

CKB-rapport: Jämförelser av provtagningsmetoder för bekämpningsmedel i ytvatten

Under 2020 publicerades CKB-rapporten ”Jämförelser av provtagningsmetoder för bekämpningsmedel i ytvatten” där resultaten från prover tagna med tre olika provtagningsmetoder jämfördes. I samband med regeringsuppdraget för screening av miljögifter under 2015 togs momentanprover med tätare tidsintervall än regeringsuppdraget i två åar, dels prover med passiva provtagare i sex åar och dels prover med den tidsintegrerade provtagaren TIMFIE, som utvecklats inom CKB, i tre åar.

Resultaten visar på stora fördelar med tidsintegrerad provtagning jämfört med momentanprover. Med passiva provtagare finns ett antal olika faktorer som gör att det är svårt att få en säker haltbestämning. De medelkoncentrationer som kan beräknas från dessa provtagare anses därför ofta vara semi-kvantitativa. Med TIMFIE kan däremot en säker haltbestämning göras vilket är en styrka med metoden. I rapporten undersöktes hur resultaten från momentanprovtagning av bekämpningsmedel kan variera beroende på när på året man tar proverna, hur många prov som tas och med vilka tidsintervall.

Läs rapporten: Boström m. fl. Jämförelser av provtagningsmetoder för bekämpningsmedel i ytvatten. CKB rapport 2020:1

Suspect screening av nedbrytningsprodukter

I ett forskningsprojekt tillsammans med framförallt doktoranden Frank Menger utvärderas metoder för ett mer förutsättningslöst sökande efter intressanta substanser med hjälp av högupplöst masspektrometer (QTOF). Fokus var på nedbrytningsprodukter till bekämpningsmedel som analyseras inom nationella miljöövervakningen.

Läs avhandlingen: Menger, Frank. 2021. Hidden in the Water : Development of screening strategies to identify new organic contaminants of emerging concern. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2021:33.

AirBeeSafe

Under 2020 initierades projektet AirBeeSafe med främsta syfte att kvantifiera pollinerares exponering för växtskyddsmedel via luft i jordbrukslandskapet. Projektet är finansierat av Naturvårdsverket och är ett samarbete med ett pågående Formas-finansierat forskningsprojekt, ”MixToxBee”, som drivs av Maj Rundlöf vid Lunds universitet.

Det finns en kunskapslucka angående relevansen för luft som exponeringsväg för insekter. I projektet undersöks även halterna av växtskyddsmedel i luft i jordbrukslandskapet generellt, vilket kan relateras till den vanliga provpunkten för luftprover i den nationella miljöövervakningen vilket mer visar på bakgrundshalter. I projektet mäts, förutom halter av växtskyddsmedel i luft, även vad som återfinns i själva bina, samt det pollen och nektar som de bär med sig till bisamhället. Under 2020 togs ett stort antal prover under maj-oktober. Proverna togs på 8 lokaler med en gradient av jordbruksintensitet på ca 5-90 % åkermark. Provtagning kommer även ske under 2021 och slutrapporten ska vara klar 30 september 2022.

Bakgrund

Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar och miljöövervakning är en grundbult i detta. Systematiska mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten påbörjades 1990. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Huvudfokus är på jordbruksområden.

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet och finansiär för det nationella miljöövervakningsprogrammet som genomförs av Institutionen för vatten och miljö på SLU. Inom Naturvårdsverkets program tas en stor mängd prover varje år. Miljöövervakning bedrivs också av regionala myndigheter runt om i Sverige, vars resultat, tillsammans med andra regionala undersökningar, presenteras via den Regionala Pesticiddatabasen (RPD).

Sidansvarig: mikaela.gonczi@slu.se