Miljöövervakning

Senast ändrad: 22 mars 2022

Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar och miljöövervakning är en grundbult i detta. Systematiska mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten påbörjades 1990. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Huvudfokus är på jordbruksområden.

Syfte med verksamhetsområdet

Huvudsyftet med CKB:s delprogram för miljöövervakning är att öka förståelsen och användbarheten av de miljöövervakningsdata som finns, både från det nationella miljöövervakningsprogrammet och från övriga undersökningar. Dessutom kan medel från CKB användas till speciella riktade insatser i syfte att fördjupa tolkningsmöjligheterna, utveckla nya eller förbättra gamla metoder samt för att stärka kvalitetssäkringen. CKB har också en viktig roll som expertstöd till regionala myndigheter som bedriver miljöövervakning.

Den löpande provtagningen och analysen av bekämpningsmedel finansieras alltså inte av CKB utan av Naturvårdsverket när det gäller den nationella övervakningen och regionalt/lokalt står olika aktörer som länsstyrelser och kommuner för kostnaderna.

Verksamhetsmål 2018 - 2022

  1. Bibehållen hög kvalitet på de data som samlas in inom det nationella miljöövervaknings-programmet
  2. Öka förståelsen och användbarheten av befintlig miljöövervakningsdata 
  3. Genomföra provtagningsprojekt och ta fram kunskapsunderlag om växtskyddsmedel

Genomfört och pågående arbete

Uppdatering av riktvärden

CKB har, på uppdrag från Naturvårdsverket, genomföra en uppdatering av 86 av de riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten som används för att utvärdera halter i den nationella miljöövervakningen och till miljömålsindikatorn ”växtskyddsmedel i ytvatten”. Arbetet påbörjades under slutet av 2020 och en rapport skickades på remiss i juni 2021. De slutgiltiga riktvärdena kommer att publiceras av Naturvårdsverket under våren 2022.

Riktvärdena baseras på PNEC-värden från EFSA utvärderingarna av varje enskild substansen.

I samband med arbetet med riktvärdena gjordes också en översyn av nuvarande bedömningsgrunder för växtskyddsmedel som ingår som ”särskilda förorenande ämnen” (SFÄ) i HVMFS 2019:25, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Läs rapporten:  Översyn av nuvarande bedömningsgrunder för växtskyddsmedel som ingår som ”särskilda förorenande ämnen” (SFÄ) i HVMFS 2019:25 - Underlagsrapport till Havs- och vattenmyndigheten 2021.

AirBeeSafe

Under 2020 initierades projektet AirBeeSafe med främsta syfte att kvantifiera pollinerares exponering för växtskyddsmedel via luft i jordbrukslandskapet. Projektet är finansierat av Naturvårdsverket och är ett samarbete med ett pågående Formas-finansierat forskningsprojekt, ”MixToxBee”, som drivs av Maj Rundlöf vid Lunds universitet.

Det finns en kunskapslucka angående relevansen för luft som exponeringsväg för insekter. I projektet undersöks även halterna av växtskyddsmedel i luft i jordbrukslandskapet generellt, vilket kan relateras till den vanliga provpunkten för luftprover i den nationella miljöövervakningen vilket mer visar på bakgrundshalter. I projektet mäts, förutom halter av växtskyddsmedel i luft, även vad som återfinns i själva bina, samt det pollen och nektar som de bär med sig till bisamhället. Under 2020 och 2021 togs ett stort antal prover under maj-oktober. Proverna togs på 8 lokaler med en gradient av jordbruksintensitet på ca 5-90 % åkermark. Slutrapporten ska vara klar 30 september 2022.

Diflufenikan-kampanjen

Under åren 2018-2020 bedrev Säkert växtskydd en informationskampanj riktad mot lantbruket i Skåne. Syftet var att genom ökad medvetenhet och frivilliga åtgärder minska riskerna för att diflufenikan, som ofta överskrider sitt riktvärde, ska läcka ut i vattendrag. På uppdrag av Växtskyddsrådet har CKB gjort en genomgång av data från den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel i ytvatten vilken kan ligga till grund för utvärderingen av diflufenikankampanjen. Dataunderlag finns både om användning av diflufenikan och om uppmätta halter. I rapporten belyser CKB också vilka som är de viktigaste faktorerna som spelar in för vilka halter som uppmäts. 

Gustaf Boström medverkade också i en informationsfil om kampanjen, riktad till lantbrukare.

Läs rapporten: Utvärdering av effekter av diflufenikankampanjen 2018 – 2020 - Styrande faktorer för uppmätta halter av diflufenikan i ytvatten

Läs SLU-nyhet om rapporten: Diflufenikan uppmäts fortfarande över riktvärdet i skånska vattendrag

Läs SLU-nyhet om filmen: Informationsfilm om att minska läckage av diflufenikan

Suspect screening av nedbrytningsprodukter

I ett forskningsprojekt tillsammans med framförallt doktoranden Frank Menger utvärderas metoder för ett mer förutsättningslöst sökande efter intressanta substanser med hjälp av högupplöst masspektrometer (QTOF). Fokus var på nedbrytningsprodukter till bekämpningsmedel som analyseras inom nationella miljöövervakningen.

Läs publikationen: Menger, F., Boström, G., Jonsson, O., Ahrens, L., Wiberg, K., Kreuger, J. & Gago-Ferrero, P. 2021. Identification of Pesticide Transformation Products in Surface Water Using Suspect Screening Combined with National Monitoring Data. Environ. Sci. Technol. 2021, 55, 15, 10343–10353.

Läs Franks avhandling: Menger, Frank. 2021. Hidden in the Water : Development of screening strategies to identify new organic contaminants of emerging concern. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2021:33.

Bakgrund

Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar och miljöövervakning är en grundbult i detta. Systematiska mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten påbörjades 1990. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Huvudfokus är på jordbruksområden.

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet och finansiär för det nationella miljöövervakningsprogrammet som genomförs av Institutionen för vatten och miljö på SLU. Inom Naturvårdsverkets program tas en stor mängd prover varje år. Miljöövervakning bedrivs också av regionala myndigheter runt om i Sverige, vars resultat, tillsammans med andra regionala undersökningar, presenteras via den Regionala Pesticiddatabasen (RPD).