Kemisk analyskompetens

Senast ändrad: 30 juni 2021

För att kunna förstå orsaken till påvisade miljöproblem krävs kunskap om vid vilka koncentrationer som olika bekämpningsmedel återfinns i miljön. Eftersom många kemiska bekämpningsmedel är toxiska även vid mycket låga koncentrationer krävs en mycket specialiserad analysutrustning och kunskap för att kunna utföra relevanta analyser.

Syfte med verksamhetsområdet

Syftet är att upprätthålla analyskompetens på hög nivå så att så många som möjligt av de kemiska bekämpningsmedel och nedbrytningsprodukter som är relevanta för svenska förhållanden kan bestämmas vid tillräckligt låga koncentrationer och med tillräcklig kvalitet. Hela den analytiska kedjan, från provtagning till rapporterade, kvalitetssäkrade resultat, ska beaktas. Verksamheten ska även bistå myndigheter såväl som andra verksamhetsområden inom CKB med kemisk analyskompetens. 

Verksamhetsmål 2018 - 2022

  1. Utföra relevanta analyser med hög kvalitet
  2. Utveckla nya analys- och provtagningsstrategier 
  3. Analys- och kompetensstöd

Genomfört och pågående arbete

Mycket av arbetet inom verksamhetsområdet består av löpande arbete med att hålla en hög kvalitet i analyserna och att ge stöd till olika interna och externa projekt. Nedan beskrivs några större utvecklingsarbeten.

Fyra nya substanser ackriditerade

Under 2020 har fyra nya substanser, fluoxastrobin, isopyrazam, metkonazol och oxatiapiprolin, validerats och ackrediterats i metod OMK 57, LC-MS/MS.

Metodutveckling: ny extraktionsmetod

I metod OMK 51 (bestämning av semipolära och opolära ämnen med gaskromatografi och masspektrometri) ingår idag en arbetskrävande vätske/vätske-extraktion med det hälsovådliga lösningsmedlet diklormetan. Detta steg har nu ersatts av extraktion i ett annat, mer optimerat format och med pentan som organiskt lösningsmedel. Metodutveckling har gjorts under året och valideringsarbetet påbörjats. Förhoppningen är att i samband med denna nya extraktion även kunna sänka kvantifieringsgränserna med 5-10 ggr för merparten av de ingående substanserna. Valideringsarbetet kommer att fortsätta under 2021.

TIMFIE och TIMFIEmax

Arbetet med att förbättra den CKB-utvecklade TIMFIE-provtagaren fortsätter under 2021. Målet är att inkludera så många som möjligt av de växtskyddsmedel och nedbrytningsprodukter som idag ingår i våra ackrediterade analysmetoder.

Arbete pågår också med att möjliggöra användning av TIMFIE som en billig tidsintegrerad provtagare för analys av andra ämnesklasser, till exempel läkemedel (inklusive antibiotika), hormoner, personvårdsprodukter och PFAS. Planer finns också på att undersöka möjligheten att analysera löst metallhalt i vattnet som samlas i TIMFIE-sprutan. Det övergripande målet skulle således vara att från en och samma provtagning försöka maximera analyspaketet och därmed värdet av undersökningen. Projektet, som planeras genomföras under 2021 och är döpt till TIMFIEmax, är uppdelat i två delar. Den första, tänkt att finansieras av CKB, syftar till att färdigställa och validera ett så brett analyspaket som möjligt för växtskyddsmedel. Den andra delen, externt finansierad, har som mål att bredda metodiken till de nya ämnesklasserna för att försöka tillmötesgå de krav och önskemål som vattenförvaltande myndigheter har i sina uppdrag.

Förbättrad analys av glyfosathalter

Under 2019 analyserades glyfosat i luft- och nederbördsprover tagna inom den nationella miljöövervakningen under 2019, vilket normalt inte sker. Lufttransport av glyfosat antas kunna ske via luftburna partiklar till vilka ämnet kan binda. Vid luftprovtagning fastnar dessa partiklar på det glasfiberfilter som föregår PUF-adsorbentet i provtagaren. En metod att extrahera glyfosat från partiklar och filter, följt av derivatisering och analys med LC-MS/MS har utvecklas och i en pilotstudie appliceras på luftprover som ingår i den nationella miljöövervakningen. Bestämning av glyfosat i regnvatten har med framgång utförts med befintlig metod för ytvatten. Låga halter av glyfosat kunde konstateras både i luft och i nederbörd.

AirBeeSafe

Forskningsprojekt AirBeeSafe, som undersöker pollinerares exponering för växtskyddsmedel via luft i jordbrukslandskapet, initierades under 2020 och pågår till 2022. Projektet sker i samarbete med verksamhetsområdet Miljöövervakning, och beskrivs mer på det verksamhetsområdets sidor.

Bakgrund

För att kunna förstå orsaken till påvisade miljöproblem, eller förebygga problem som skulle kunna orsakas av kemiska bekämpningsmedel, krävs kunskap om vid vilka koncentrationer som olika bekämpningsmedel återfinns i miljön. Eftersom många kemiska bekämpningsmedel är toxiska även vid mycket låga koncentrationer, samt att de behöver kunna mätas i komplexa prover, krävs en mycket specialiserad analysutrustning för att säkert kunna bestämma det enskilda bekämpningsmedlet vid tillräckligt låg koncentration. 

För att kunna skatta de olika bekämpningsmedlens totala påverkan på miljön krävs kunskap om hur de olika bekämpningsmedlen bryts ned i naturen. De flesta moderna bekämpningsmedel bryts ned relativt snabbt i miljön, ofta till mindre toxiska nedbrytningsprodukter, men i vissa fall är även nedbrytningsprodukterna toxiska. Man behöver alltså ha metoder för att kunna mäta även dessa nedbrytningsprodukter vid låga koncentrationer.

Förslag på vilka ämnen som bör inkluderas i analyserna kommer bland annat från arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten och det svenska vattenförvaltningsarbetet. I bedömningen används också uppgifter om förbrukning och toxicitet för den aktiva substansen samt eventuella nedbrytningsprodukter. Prioriteringen av vilka substanser som anses relevanta för svenska förhållanden görs även i nära samarbete med bland annat Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Ett avgörande steg i den analytiska processen är representativ provtagning, att det prov man samlar in också kan ge svar på den fråga man ställer. Ofta är det av intresse att veta den genomsnittliga koncentrationen i vattnet under en viss tid. En annan viktig frågeställning, inte minst för att värdera biologiska risker, är vilka maximala koncentrationer de olika bekämpningsmedlen uppnår och hur länge dessa nivåer håller i sig, till exempel i samband med höga flöden efter kraftigt regn. I dagsläget används ofta momentanprovtagning vilken endast avspeglar förhållandena just vid provtagningsögonblicket. Det finns således ett stort behov av ny, flexibel och billig provtagningsmetodik som är designad för att ge svar på frågor som ställs inom exempelvis miljöövervakning och vattenförvaltning.