Kemisk analyskompetens

Senast ändrad: 18 mars 2022

För att kunna förstå orsaken till påvisade miljöproblem krävs kunskap om vid vilka koncentrationer som olika bekämpningsmedel återfinns i miljön. Eftersom många kemiska bekämpningsmedel är toxiska även vid mycket låga koncentrationer krävs en mycket specialiserad analysutrustning och kunskap för att kunna utföra relevanta analyser.

Syfte med verksamhetsområdet

Syftet är att upprätthålla analyskompetens på hög nivå så att så många som möjligt av de kemiska bekämpningsmedel och nedbrytningsprodukter som är relevanta för svenska förhållanden kan bestämmas vid tillräckligt låga koncentrationer och med tillräcklig kvalitet. Hela den analytiska kedjan, från provtagning till rapporterade, kvalitetssäkrade resultat, ska beaktas. Verksamheten ska även bistå myndigheter såväl som andra verksamhetsområden inom CKB med kemisk analyskompetens. 

Verksamhetsmål 2018 - 2022

  1. Utföra relevanta analyser med hög kvalitet
  2. Utveckla nya analys- och provtagningsstrategier 
  3. Analys- och kompetensstöd

Genomfört och pågående arbete

Mycket av arbetet inom verksamhetsområdet består av löpande arbete med att hålla en hög kvalitet i analyserna och att ge stöd till olika interna och externa projekt. Nedan beskrivs några större utvecklingsarbeten.

Två nya substanser ackriditerade

Under 2020 har två nya substanser, halauxifen-metyl och kletodim (införd på nytt efter att ha varit borttagen) validerats och ackrediterats i metod OMK 57, LC-MS/MS.

Metodutveckling: ny extraktionsmetod

En ny analysmetod för opolära och semipolära ämnen i vatten har validerats och är nu i drift. Metoden benämns OMK 66 och ersätter tidigare metod OMK 51. Kvantifieringsgränserna med den nya metoden har sänkts med tio gånger för merparten av ämnena. Detta gäller bl.a. pyretroider.

I metod OMK 51 ingick en arbetskrävande vätske/vätske-extraktion med det hälsovådliga lösningsmedlet diklormetan. Detta steg har nu ersatts av extraktion i ett annat, mer optimerat format och med pentan som organiskt lösningsmedel. 

TIMFIE och TIMFIEmax

Arbetet med att förbättra den CKB-utvecklade TIMFIE-provtagaren har fortsatt under 2021. Målet är att inkludera så många som möjligt av de växtskyddsmedel och nedbrytningsprodukter som idag ingår i våra ackrediterade analysmetoder. 

Ett projekt finansierat av Naturvårdsverket, TIMFIEmax, med syfte att utöka analyspaketet som kan erbjudas med den tidsintegrerande TIMFIE-metodiken, från endast växtskyddsmedel till att även omfatta andra klasser av organiska miljögifter, som t.ex. läkemedel och PFAS, har pågått under hela 2021. Utöver detta utökade analyspaket är målet att även kunna mäta lösta metaller och löst organiskt kol i vatten insamlat med TIMFIE. En fältstudie utfördes under året i samarbete med länsstyrelser i Dalarna, Östergötland och Gotland. Provtagning utfördes även i Uppsala och Stockholm. Analysarbetet fortsätter under våren 2022.

AirBeeSafe

Forskningsprojekt AirBeeSafe, som undersöker pollinerares exponering för växtskyddsmedel via luft i jordbrukslandskapet, initierades under 2020 och kommer rapporteras hösten 2022. Projektet sker i samarbete med verksamhetsområdet Miljöövervakning, och beskrivs mer på det verksamhetsområdets sidor.

Inom projektet har en ny miniatyriserade metod för luftprovtagningen med efterföljande kemisk bestämning utvecklats. Metoden har visat sig fungera väl. Dock medför den mindre provvolymen (30 m3/vecka) att detektionsgränserna blir högre jämfört med ordinarie luftprovtagning (3000 m3/vecka) med lägre antal detekterade substanser som följd. Inom projektet (2020-2021) analyseras ca 140 luftprover, 150 pollenprover, 70 nektarprover samt 70 biprover. Analyspaketet omfattar ca 100 växtskyddsmedel relevanta för svenska förhållanden.

Bakgrund

För att kunna förstå orsaken till påvisade miljöproblem, eller förebygga problem som skulle kunna orsakas av kemiska bekämpningsmedel, krävs kunskap om vid vilka koncentrationer som olika bekämpningsmedel återfinns i miljön. Eftersom många kemiska bekämpningsmedel är toxiska även vid mycket låga koncentrationer, samt att de behöver kunna mätas i komplexa prover, krävs en mycket specialiserad analysutrustning för att säkert kunna bestämma det enskilda bekämpningsmedlet vid tillräckligt låg koncentration. 

För att kunna skatta de olika bekämpningsmedlens totala påverkan på miljön krävs kunskap om hur de olika bekämpningsmedlen bryts ned i naturen. De flesta moderna bekämpningsmedel bryts ned relativt snabbt i miljön, ofta till mindre toxiska nedbrytningsprodukter, men i vissa fall är även nedbrytningsprodukterna toxiska. Man behöver alltså ha metoder för att kunna mäta även dessa nedbrytningsprodukter vid låga koncentrationer.

Förslag på vilka ämnen som bör inkluderas i analyserna kommer bland annat från arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten och det svenska vattenförvaltningsarbetet. I bedömningen används också uppgifter om förbrukning och toxicitet för den aktiva substansen samt eventuella nedbrytningsprodukter. Prioriteringen av vilka substanser som anses relevanta för svenska förhållanden görs även i nära samarbete med bland annat Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Ett avgörande steg i den analytiska processen är representativ provtagning, att det prov man samlar in också kan ge svar på den fråga man ställer. Ofta är det av intresse att veta den genomsnittliga koncentrationen i vattnet under en viss tid. En annan viktig frågeställning, inte minst för att värdera biologiska risker, är vilka maximala koncentrationer de olika bekämpningsmedlen uppnår och hur länge dessa nivåer håller i sig, till exempel i samband med höga flöden efter kraftigt regn. I dagsläget används ofta momentanprovtagning vilken endast avspeglar förhållandena just vid provtagningsögonblicket. Det finns således ett stort behov av ny, flexibel och billig provtagningsmetodik som är designad för att ge svar på frågor som ställs inom exempelvis miljöövervakning och vattenförvaltning.