Riskbedömningsverktyg

Senast ändrad: 05 maj 2023

Modeller integrerar och generaliserar kunskaper om de processer som styr spridningen av kemiska bekämpningsmedel i miljön och är därmed värdefulla och nödvändiga verktyg i det pågående arbetet med att minska miljö- och hälsoriskerna förknippade med användningen av bekämpningsmedel.

Syfte med verksamhetsområdet 

Det övergripande syftet med verksamhetsområdet är att underhålla och vidareutveckla skräddarsydda beslutsunderlagsverktyg för myndigheter som ansvarar för att minska påverkan av kemiska bekämpningsmedel på vattenmiljön i Sverige och inom EU.

För närvarande utvecklar och underhåller CKB modellverktyg för riskbedömning och riskhantering för tre olika användningsområden:

  • Tillståndsprövning inom vattenskyddsområden i Sverige
  • Beslutsstöd på regional skala i Sverige, t.ex. inom ramen för vattenförvaltningsarbetet
  • Riskbedömning vid godkännande av bekämpningsmedel i Sverige och inom EU

Som grund för flera av verktygen ligger simuleringsmodellen MACRO-modellen (MACRO 5.2)

Verksamhetsmål 2023 - 2027

  1. Underhålla, stödja och utveckla nya versioner av riskbedömningsverktyg

Pågående och genomfört arbete

Ny versionav MACRO-DB 

Ett nytt verktyg (MACRO-DB v.5) har utvecklats för riskbedömning inom vattenskyddsområden, baserat på en meta-modell av MACRO-DB (v.4.2). Detta verktyg blir lättare för CKB att underhålla samt enklare och snabbare att köra och därmed mindre krävande och kostsamt för användarna.

Under 2020 och 2021 kördes drygt en halv miljon simuleringar som det nya verktyget bygger på. Resultaten har lagrats i en databas. En ny R-baserad algoritm som läser databasen och generar resultaten genom en 3D-interpolering samt en webb-applikation med hjälp av det R-baserade systemet R-shiny har utvecklats. Programmets utseende och utformning justerades och förbättrades efter inspel från testpiloter (rådgivare samt handläggare på kommuner och länsstyrelser) och vi kom fram till ett slutgiltigt gemensamt användargränssnitt för både Steg 1 och 2.

En omfattande känslighetsanalys av MACRO-DB genomfördes under 2022 och en vetenskaplig artikel som beskriver verktyget samt jämförelse mot miljöövervakningsdata har påbörjats. 

Hela projektet inleddes 2018 och har skett med medfinansiering från Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.

Verktyg för regional bekämpningsmedelsrisk (VERBER)

I dialog med berörda myndigheter och avnämare undersöker vi om MACRO-SE kan ersättas med ett nytt och enklare verktyg för riskhantering- och riskbedömning på regional skala när det gäller grund- och ytvatten. Under 2022 har vi undersökt olika varianter av en enkel massbalansmodell för att kunna beräkna bekämpningsmedelkoncentrationer i ytvatten. Modellkonceptet har tillämpats på ytvattensystemet Vättern-Ljungssjön som pilotfall. Vi har kommit fram till slutsatsen att modellen är en gångbar och lämplig delmetod i ett framtida regionalt modellsystem som kan ersätta MACRO-SE.

CKB kommer stötta Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheterna med den påverkansanalys för vattenförvaltningen som ska göras under 2023. Förra 6-årscykeln baserades delen om bekämpningsmedel på MACRO-SE. Den här gången kommer de tidigare simuleringarna med MACRO-SE åter igen att användas för grundvatten, med vissa modifieringa. För ytvatten kommer en enklare modell där vi utgå ifrån PEC CKB (se rapport:  Förslag till ny beräkningsmetod för predikterade miljökoncentrationer (PEC) för växtskyddsmedel i ytvatten. Underlagsrapport till Växtskyddsrådet 2019) att användas. Båda underlagen kommer modifieras efter ny vattenförekomstindelning etc. Arbetet genomförs i nära samarbete med verksamhetsområdet Spridningsvägar.

Vidareutveckling av MACRO in FOCUS

EFSA (European Food Safety Authority) har efterfrågat en uppgraderad version av MACRO in FOCUS grundvattenscenario Chateaudun, för att förbättra harmoniseringen av detta verktyg med övriga modellverktyg inom registreringsprocessen (PEARL och PELMO). Att genomföra de nödvändiga uppdateringarna av koden i skalprogrammet MACRO in FOCUS ingick i planen för 2022. Detta arbete fick dock skjutas upp eftersom EFSA ville släppa de nya FOCUS-verktygen för ytvatten först. De nya verktygen har levererats till FOCUS Version Control så processen att testa verktygen är nu i gång. 

Det finns också önskemål från Kemikalieinspektionen om uppdateringar av de svenska grundvattenscenarierna som finns i MACRO in FOCUS med nyare klimatdata samt ytterligare grödor. Ett avstämningsmöte med KemI kommer att hållas för att komma överens om vad vi kan göra.

PARC

SLU är del av Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals (PARC). Det är ett omfattande EU-projekt som pågår 2022-2028 med syfte att utveckla riskbedömningen för kemikalier så att hälsa och miljö skyddas. CKB är involverad i delarna som rör riskbedömning av växtskyddsmedel.

Vi är projektledare för ett delprojekt inom WP 6.4.4. som handlar om att göra en ”reality check” av miljöriskbedömningen av växtskyddsmedel genom att jämföra modellprediktioner med befintlig miljöövervakningsdata, samt att undersöka om man kan minska komplexiteten i miljöriskbedömningen utan att äventyra skyddsnivån. Under 2022 upprättades en arbetsgrupp med andra forskare inom 6.4.4. som jobbar med modeller för att prediktera koncentrationer i miljön. Ett arbete som utförs inom gruppen är till exempel att jämföra PEC CKB med miljöövervakningsdata från Tyskland, för att se hur väl det stämmer och hur det kan utvecklas för en bättre samstämmighet. Under 2022 har vi även påbörjat insamling av en stor mängd miljöövervakningsdata från andra Europeiska länder.

Bakgrund

Modeller integrerar och generaliserar kunskaper om de processer som styr spridningen av kemiska bekämpningsmedel i miljön och är därmed värdefulla och nödvändiga verktyg i det pågående arbetet med att minska miljö- och hälsoriskerna förknippade med användningen av bekämpningsmedel. Modeller används inom registreringsprocessen för nya bekämpningsmedel samt för riskhantering av godkända produkter t.ex. för att prediktera risken för förluster av bekämpningsmedel till vattenmiljön i olika typer av jordbruksområden och hur olika motåtgärder kan minimera oönskade effekter.