Bakgrund om glyfosat

Glyfosat är ett verksamt ämne i växtskyddsmedel som främst används för ogräsbekämpning på jordbruksmark på våren före grödornas uppkomst, och under hösten efter skörd. Ämnet ingår i närmare 30 godkända växtskyddsmedelsprodukter i Sverige. Sedan oktober 2021 får glyfosat enbart användas yrkesmässigt i Sverige och inte alls av privatpersoner. Det råder sedan dess också ett generellt förbud mot användning på tomtmark, i kolonilotter, i parker samt på skolgårdar och lekplatser.

Den årliga försäljningen av glyfosat i Sverige låg länge stabilt mellan 600 och 700 ton, men har på senare år pendlat mellan 350 och 850 ton (2022 var försäljningen 853 ton). Det innebär att glyfosat är det vanligaste verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige. I många andra länder odlas genmodifierade glyfosatresistenta grödor och då kan glyfosat användas för besprutning även i växande gröda, vilket medför en avsevärt större användning och högre risker för resthalter i föda samt påverkan på pollinerande insekter.

Nyligen har glyfosat diskuterats flitigt internationellt och motstridiga uppgifter har publicerats kring miljö- och hälsorisker med glyfosat och glyfosat-baserade produkter. I juli 2015 publicerade International Agency for Research on Cancer, IARC, som lyder under WHO, en rapport med den samlade slutsatsen att glyfosat troligen är cancerframkallande. Sedan dess har substansen granskats i flera olika instanser inom EU, FN, och USA, samt i vetenskapliga tidskrifter och slutsatsen är att glyfosat inte kan anses utgöra en cancerrisk. Det kan tyckas motsägelsefullt och förvirrande att olika instanser kommer fram till olika slutsatser, men delvis beror detta på olika granskningsgrunder. IARC har till uppgift att bedöma faran att ett ämne kan orsaka cancer oavsett exponeringsväg och användningssätt, medan övriga instanser tar hänsyn till risken att utsättas för cancerframkallande halter. Delvis har även de olika instanserna haft skilda bedömningar gällande tillförlitligheten i de forskningsstudier som legat till grund för bedömningarna. Ytterligare en förvirrande faktor är att vissa studier använt glyfosatbaserade bekämpningsmedelsprodukter (istället för rent glyfosat) där andra ämnen ingår och dessa ämnen kan ha orsakat de noterade hälsoeffekterna.
Ovan nämnda rapporter, ställningstaganden och efterföljande diskussioner mellan olika aktörer medförde en utdragen process inför att det 2022 var dags att förnya godkännandet av glyfosat inom EU. Den Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), liksom den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har i sina genomgångar kommit fram till att glyfosat varken är cancerframkallande, mutagent eller påverkar fertiliteten hos människor.

För att utvärdera allt material som kommit in om ämnet utsågs fyra länder till en gemensam rapportörsgrupp där Sverige ingick genom Kemikalieinspektionen, tillsammans med Frankrike, Nederländerna och Ungern. På grund av det omfattande materialet och alla synpunkter som kommit från både EU-länderna och icke-statliga organisationer behövde tiden för genomgången utökas och det tidigare tillståndet förlängdes till den 15 december 2023.

Under hösten 2023 har EU-kommissionen lagt fram förslag till nytt godkännande för glyfosat flera gånger, men nya synpunkter har kommit in och förslaget reviderats. Vid de slutliga omröstningarna kunde EU-länderna inte enas då ingen kvalificerad majoritet kunde nås, vare sig för att godkänna förslaget eller att förkasta det. EU-reglerna ger då ansvaret till kommissionen att fatta beslutet.
Den 16 november meddelade EU-kommissionen att man avser att förlänga godkännandet av glyfosat i ytterligare 10 år, med vissa nya villkor och restriktioner. Villkor som föreslås är att inte använda medlet i växande gröda för nedvissning, något som sedan länge är förbjudet i Sverige, och att avråda från användning i vissa miljöer och av privatpersoner, motsvarande den lag som antogs i Sverige 2021.
Läs mer om processen kring glyfosat under länkarna nedan .

Läs mer om glyfosat på CKB:s webb

• Hur farligt är glyfosat?
• Vad hittar vi i svenska vatten?