Snabbare och billigare växtförädling med genomiska urval

Senast ändrad: 16 april 2021
Firuz Odilbekov, forskare SLU i Alnarp. Foto.

“Genomisk selektion ökar i popularitet bland växtförädlarna, och vi jobbar med att förbättra verktyget och göra det mindre kostsamt att använda.” Firuz Odilbekov leder SLU Grogrund-projektet "Low cost genomic selection", i vilket akademi och industri skapar nya förutsättningar för växtförädlingen av sockerbetor, ärtor och höstvete.

Från och med år 2020 är Aakash Chawade projektkoordinator för projektet "Kostnadseffektiv genomisk selektion"

En dag när han jobbade på en fältstation i sitt hemland Tadzjikistan 2008, fick Firuz Odilbekov ett e-postmeddelande från en vän som berättade att en professor från Sverige var på besök i landet för att hitta nya doktorander. Rekryteringen skedde inom ramen för ett SIDA-program.

– Det var så jag först kom i kontakt med Sverige. Jag ringde upp professorn, Arnulf Merker, och vi talades vid per telefon och fortsatte att hålla kontakten. Det ledde senare till forskarstudier i växtförädling och växtskydd vid SLU, berättar Firuz Odilbekov som idag är forskare i Alnarp och koordinator för projektet Low cost genomic selection inom SLU Grogrund.

Han är allra mest intresserad av växtsjukdomar, speciellt växters motståndskraft mot sjukdomar som orsakas av svampar.

– Det är egenskaper hos växter som är viktiga för både lantbrukare, miljön och alla människor, eftersom motståndskraftiga sorter inte behöver besprutas med lika mycket kemikalier.

Som koordinator för projektet Low cost genomic selection bidrar han med sina kunskaper om olika grödor, och genetiken bakom deras egenskaper. Firuz Odilbekov tror att vidareutvecklingen av metoden genomisk selektion (alltså att man med hjälp av så kallade markörer, kan känna igen individer med lämplig arvsmassa när man gör urval) kommer att leda till snabbare, bättre och billigare växtförädling.

– Vi vill hitta en balans inom genomisk selektion där man varken får för lite eller för mycket data att hantera, och där populationerna av växter är lagom stora. Om man använder för få genetiska markörer får man en skevhet i resultaten, och om man använder för många markörer eller för stora populationer blir det för kostsamt, förklarar han. 

Forskare och företag i samverkan

I projektet, som Firuz leder, samarbetar forskarna med företagen Lantmännen, Findus och MariboHilleshög, och det handlar i första hand om förädling av höstvete, ärtor och sockerbetor.

– Företagen använder redan genomisk selektion och har samlat mycket data om sina förädlingslinjers genetik och egenskaper i olika fältförsök. Vårt mål är att samla alla dessa data och utveckla metoder och modeller som lätt går att integrera direkt hos företagen och i andra projekt, säger Firuz Odilbekov.

Från sin tid som junior researcher i Tadzjikistan och doktorand och postdoktor vid SLU i Alnarp är Firuz Odilbekov van att ta ansvar för fältförsök och andra projekt.

– Nya försök i fält kommer att ge oss kunskaper om fler egenskaper hos sockerbeta, ärt och höstvete. Vissa egenskaper är extra viktiga för företagen, andra egenskaper är intressanta för oss forskare så vi kan studera hur modellerna vi tar fram för genomisk selektion fungerar på ett bredare plan.

I SLU Grogrund-projektet kommer Firuz Odilbekov också att utveckla ett nätverk för kontakter mellan växtförädlingsindustrin och universitetet.

– Vi kommer att hjälpa varandra, dela kunskaper och sprida information om våra resultat.

Firuz Odilbekov har alltid varit intresserad av biologi. I skolan gillade han botanik och biologi och valde därför att utbilda sig inom jordbruk. Han växte upp i ett bergigt område i Tadzjikistan.

– Det fanns bara småskaliga jordbruk där, inga stora som här i Skåne. Hemma hade vi en trädgård där vi odlade potatis, morötter och andra grönsaker.

På fritiden gillar han att laga tadzjikisk mat, arbeta med elektronik och bygga saker tillsammans med sina barn. Ungefär vartannat år åker han tillbaka till Tadzjikistan och hälsar på sina föräldrar.

Av Lisa Beste

 

Fakta:

Om Firuz Odilbekov. Firuz utbildade sig till agronom vid Tajik Agrarian University i Tadzjikistan. Efter några år som junior researcher vid Tajik Academy of Agricultural Sciences blev han rekryterad till SLU i Alnarp. 2015 disputerade han vid Institutionen för växtskyddsbiologi med avhandlingen Resistance to early blight in potato and genetic structure of the pathogen population in southeast Sweden.

Firuz Odilbekov är intresserad av växters motståndskraft mot sjukdomar och han är involverad i tre SLU Grogrund-projekt. Ett handlar om svampsjukdomar hos vete, ett annat om förädling av äpple och sedan september 2020 koordinerar han projektet Low cost genomic selection.

 

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Firuz Odilbekov, forskare
Institutionen för växtförädlling, SLU
Firuz Odilbekov

Sidansvarig: marianne.persson@slu.se