I Sverige är vi duktiga på att odla och förädla skogsträd, bland de bästa i världen. Och vi har en väldigt stark och framgångsrik skogsindustri. Men problemet är att det tar lång tid att förädla träd, betydligt längre tid än att förädla andra perenner. För att öka takten i äppelförädlingen samlas både forskare med växtförädlingskompetens och forskare som är duktiga på skogsträd i det här projektet.
Syftet är att få fram nya svenska äppelsorter som har unika egenskaper och en kvalitet som inte finns hos den importerade frukten. Äpplen som dessutom kan odlas i hela landet och som uppfyller både odlarnas och konsumenternas krav, berättar Larisa Gustavsson.
- Med hjälp av de nya hållbara förädlingsmetoder och moderna tekniker som vi använder i det här projektet kan vi ta tillvara de allra bästa egenskaperna hos olika äppelsorter, samtidigt som arbetet går betydligt snabbare och blir mer effektivt.
Från fenotyp- till genombaseradsortutveckling
I traditionell äppelförädling väljs ”föräldraäpplen” och dess avkomma utifrån deras fenotyp. Det innebär att man utgår från till exempel synliga sjukdomsangrepp, utseende och smak. För att öka precisionen i framställningen och inte minst korta ner den tid det tar att utveckla nya, härdiga äppelsorter kommer projektet med andra ord använda så kallad genomik.
- Förenklat innebär det att vi inte längre behöver odla ett äppelträd i 5–6 år för att få frukt som vi kan analysera. Istället kan vi analysera en liten bit av plantan, till exempel ett blad från ett träd som bara är ett halvår gammalt, och få svar på några timmar.
Analysen visar forskarna om plantan har de önskvärda egenskaperna. Förutom att använda genomik i alla led i sortframställningen ska tekniken också användas vid urvalet av föräldraäpplen, för att designa förädlingsprogram och för att effektivisera selektionen, fortsätter Larisa Gustavsson.
Med modern teknik som genomik kan förädlingsmaterialet – äpplena – utnyttjas på ett bättre sätt. Det blir också enklare att designa nya sorter som är anpassade för olika ändamål och odlingsförutsättningar.
Svenska odlare och konsumenter är vinnarna
Den nya metoden ska användas vid framställning av dessertäpple och på sikt också vid framställning av must- och cideräppelsorter.
- Arbetet handlar i första hand om att använda genomik för att förbättra växtförädlingen, men i slutändan är det svenska odlare och svenska konsumenter som kan ”skörda frukten” av projektet, avslutar Larisa Gustavsson.
SLU Grogrund har beviljat medel för fyra år med projektstart redan 2018. Projektet genomförs i samarbete med professor Pär Ingvarsson, Institutionen för växtbiologi, SLU Uppsala och Dr. Kimmo Rumpunen, Institutionen för växtförädling, SLU, Alnarp.
Accelererad och kostnadseffektiv sortutveckling genom genombaserad växtförädling är ett delprojekt i forskningsprogrammet Framtidens äpple vid Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp, som ska skapa förutsättningar för en kraftfull expansion av en hållbar svensk äppelodling, både så kallad IP-odling (som endast gödslas, bevattnas och besprutas vid behov) och ekologisk odling. Målet är bland annat att få fram härdiga sorter med unika egenskaper som ger en hållbar och konkurrenskraftig produktion och som kan odlas och vidareförädlas i fler regioner i Sverige.
Av Åsa Eckerrot
Intervjun genomfördes 2018
