Hållbar mobilitet i den täta staden: En studie av rekreationsmönster i de nya stationssamhällena

Senast ändrad: 28 mars 2023

Projektet ville peka på möjligheterna att skapa en hållbar mobilitet i stationsnära lägen och i andra förtätningsprojekt. Projektet fokuserade särskilt på fritidens rörelse- och aktivitetsmönster.

Bakgrund

Förtätning står högst upp på agendan då dagens planerare diskuterar hållbar utveckling. Kritiken mot efterkrigstidens planering är genomgående i debatten. Men med kritiken mot efterkrigstidens planering går något förlorat: välfärdens landskap. 1960 - 1980-talens planering innebar en omfattande satsning på miljöer för rekreation och fysisk aktivitet, med tankar om social rättvisa och hälsa som grund för planeringen. Det är denna planering för ett socialt hållbart samhälle som idag monteras ned, av ekonomiska skäl men också för att värdet av välfärdens landskap inte har uppmärksammats.

Ett viktigt exempel på dagens förtätningsprojekt är intresset för Transit-oriented development (TOD), som ibland översätts till Stationsnära läge. De tre storstadsregionerna, men även ett stort antal kommuner, driver idag planeringsstrategier som bygger på TOD. Vi ser flera fördelar med en sådan bebyggelsestruktur, men också en påtaglig brist: grönstrukturen och behovet av platser för att leka, rekreera eller träna utomhus har negligerats. Det samma kan sägas om arvet efter välfärdssamhället, vars värden ignoreras med målet om en tät stad. En sådan tät stad kan skapa problem, inte bara hälsomässiga, utan också miljömässiga med ökat (bil)resande då invånarna söker sig bort från staden för att bedriva friluftsliv eller rekreation.

Projektet

Projektet syftade till att:

  1. belysa välfärdens landskap och dess värden för hållbar mobilitet i TODs, som en grund för kritiska analyser av dagens planering;
  2. analysera hur de boende i två TODs bedriver ett aktivt uteliv;
  3. utforska möjligheterna att planera för hållbar mobilitet i stationsnära lägen, med särskilt fokus på planeringen av grönstrukturen.

Projektet byggde på en innovativ kombination av teorier som inte tidigare kombinerats i studier av grönstrukturplanering, främst relationell geografi, landskapsteori och mobility studies.

Projektet var uppdelat i tre delar:

  1. (Teori och historia) gav en forskningsöversikt och utförde en analys av policydokument från 1970-talet som en inledande analys av planeringens välfärdsambitioner.
  2. (Användning) studerade förutsättningarna för ett aktivt användande av välfärdens landskap idag, främst på platser som har eller kommer att förtätas. Studien möjliggjorde en kritisk analys av dagens planering från ett hållbarhetsperspektiv.
  3. (Praktik) var transdisciplinärt, med målet att pröva projektets idéer i praktiken.

Att enbart bevara gårdagens välfärdslandskap är inte aktuellt: dagens planering, inte minst satsningar på hållbara transporter, skapar delvis nya förutsättningar, och därmed nya möjligheter. Men vi menade att omvandlingen av välfärdens landskap bör ske på ett genomtänkt sätt och baserat på forskning, vilket inte sker idag. Forskningsprojektet bidrog till en förståelse för hur välfärdens landskap kan kombineras med en strävan om hållbara transporter i TODs, med fokus på fritidens aktiva uteliv och på grönstrukturplanering.