Ju fler kockar desto bättre ärtsoppa

Senast ändrad: 16 april 2021
Porträtt kvinna. Foto.

I Sverige ökar efterfrågan på närodlade proteingrödor. Inom SLU Grogrund undersöker Cecilia Hammenhag och hennes kollegor ärternas egenskaper och genetik. De vill skapa förutsättningar för förädling av ärter för framtidens odlingsförhållanden och marknadens önskemål om råvarans kvalitet.

Cecilia Hammenhag är forskare vid Institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp. Hon leder SLU Grogrundsprojektet Ärtan – garantin för framtidens gröna protein.

– I det här projektet har vi ett helhetsfokus på ärta. Det betyder att vi identifierar förädlingsmål, letar intressant växtmaterial för korsningar, och utvecklar nya växtförädlingsmetoder, berättar hon.

Cecilia koordinerar projektet och är också med som expert när det gäller att ta reda på vilka arvsanlag som styr olika egenskaper hos ärterna.

– Vi börjar med att samla in olika ärtsorter som finns på marknaden och i genbanker, förökar upp dem och utvärderar vad de har för egenskaper. Sedan ska vi ta reda på vilka genotyper som ligger bakom nyckelegenskaperna för att kunna göra urval i förädlingen baserat på det. Tanken är att förse växtförädlarna med lämpliga korsningsföräldrar, förklarar hon.

Flera företag från livsmedelsbranschen är med och samarbetar med forskarna i projektet. Lantmännen, Foodhills, Findus, Kalmar Ölands trädgårdsprodukter och Sveriges stärkelseproducenter. Cecilia gillar att samarbeta och är bra på att få saker gjorda.

Under sin karriär har hon arbetat både i industrin och inom akademin, och trivs i gränssnittet mellan de två sfärerna där hon kan medverka till att vetenskapliga rön kommer till nytta.

– Efter grundutbildningen i molekylärbiologi jobbade jag med vegetabiliska oljor på ett företag. Jag återvände till akademin och doktorerade. Sedan jobbade jag på ett växtförädlingsföretag och utvecklade metoder för att screena förädlingsmaterial för olika sjukdomar. Efter det började jag som postdoktor på SLU och tog fram genomiska verktyg för en ny oljegröda, fältkrassing. Jag har fortsatt på SLU efter det men befinner mig ändå i ett slags interface mellan industrin och akademin nu i och med att det är så mycket industrisamarbeten i SLU Grogrundsprojekten. Det känns kul. Kanske kan jag stanna här ett tag istället för att fara ut och in i akademin så mycket, säger hon och skrattar.

Hon känner att det finns både fördelar och nackdelar med att komma från den medicinska grundforskningen in i jordbruksforskningen. Hon kan se på saker och ting från sitt speciella perspektiv.

– Många som jobbar på SLU är agronomer och har doktorerat här. Själv har jag ingen lantbruksbakgrund men kommer in i den här forskningen med min expertis i molekylärgenetik som behövs för att utveckla metoder inom växtförädlingen.

Hon letar nya sätt att använda ärtornas proteiner

Att odla ärter i Sverige är ju inget nytt, så vad är det för egenskaper man vill att de nya ärterna ska ha?

– Industrin har önskemål om olika kvaliteter som gör det möjligt att använda ärtorna på ett annat sätt än vi gjort tidigare. Hur tar vi vara på ärtproteinet? Vad ska vi ha det till? Vi ska titta på om det finns onyttiga komponenter i proteinfraktionerna, vad som får ärtorna att smaka bra och vad som gör dem lätta att koka och processa på ett bra sätt.

Vad beträffar de agronomiska egenskaperna så är tolerans mot torka och vattenmättnad i marken de mest intressanta. Ärtplantor drabbas lätt av rotröta när det finns för mycket vatten i jorden.

– Att Lantmännen startar ett nytt förädlingsprogram för ärta är fantastiskt. Tills för bara några år sedan har trenden varit att man lägger ner förädlingsprogram, då kändes det som att växtförädlingen i Sverige var på väg att försvinna.

Cecilia Hammenhag tycker att det är viktigt att vi har bra och lönsamma grödor för odling i hela Sverige.

– Det vi kan odla här ska vi också odla här. Det är orimligt att vi till exempel importerar sockerärter från Zimbabwe när vi kan odla det här, på sommaren.

Cecilia Hammenhag växte upp i ett litet villasamhälle i Blekinge. Idag bor hon i ett stort hus på landet, mellan Landskrona och Svalöv. Mycket av fritiden går åt till husrenovering och att spendera tid med familjen.

– Just nu bygger vi växthus och hoppas att vi ska hinna få det klart innan vintern.


Av Lisa Beste

Fakta:

Om Cecilia Hammenhag. Cecilia är forskare på Institutionen för växtförädling vid SLU. Hon leder projektet Ärtan – garantin för framtidens gröna protein inom SLU Grogrund. Hon är även engagerad i forskning om åkerböna, rödklöver och den nya oljegrödan fältkrassing.

Hon läste sin grundutbildning i molekylärbiologi vid Lunds universitet. Under sitt mastersarbete hittade hon en genetisk markör för urinblåscancer. Efter en tid i industrin doktorerade Cecilia på Lunds universitet, då handlade det om hur proteiner skyddar kromosomer från att brytas ner. Efter disputationen arbetade hon på Syngenta (idag MariboHilleshög) i Landskrona och utvecklade screeningmetoder. Hon kom till SLU som postdoktor för att forska om arvsmassan hos oljeväxten fältkrassing.

Idag forskar Cecilia om molekylärgenetiken hos olika grödor och utvecklar genetiska verktyg inom växtförädlingen. Hon arbetar också i ett Sidaprojekt inriktat på att handleda doktorander från universitetet i Addis Abeba i Etiopien.

Relaterade sidor:
Sidansvarig: lmarianne.persson@slu.se