Konkurrens med andra rovdjur

När det gäller stora rovdjur har konkurrens mellan arter både ett bevarande- och förvaltningsintresse. Exempelvis kan konkurrens minska populationsstorleken på ett utrotningshotat rovdjur och även påverka populationer av andra arter lägre ner i näringskedjan. Interaktioner mellan arter kan påverka deras utbredning och antal, spela en viktig roll för populationsdynamiken och även påverka ekosystem och biologisk mångfald. När det gäller stora rovdjur har konkurrens mellan arter både ett bevarande- och förvaltningsintresse. Exempelvis kan konkurrens minska populationsstorleken på ett utrotningshotat rovdjur och även påverka populationer av andra arter lägre ner i näringskedjan. Konkurrens kan förekomma på flera olika sätt. Arterna kan undvika varandra rumsligt eller tidsmässigt om de lever i samma områden. Detta kan resultera i minskade födosöksmöjligheter. Konkurrens kan också innebära att en art nyttjar konkurrentens kadaver eller att den ena arten dödar den andra vilket kan begränsa populationsstorleken av en av arterna.

Varg och björn

Det är därför av stort intresse att undersöka samspelet mellan varg och andra stora rovdjur och deras bytesdjur i Skandinavien. Detta är ett av forskningsområdena inom SKANDULV. Vi arbetar för närvarande med interaktioner mellan varg och brunbjörn i samarbete med det Skandinaviska Björnprojektet. Vi undersöker om habitatval hos varg påverkas av habitatval hos björn och vice versa, om varg och björn konkurrerar med varandra om bytesdjur och/eller tillgång på kadaver, samt konsekvenser för ekosystem processer.

Varg och lodjur

Tidigare forskning har fokuserat på interaktioner mellan varg och lodjur. Genom att studera den geografiska fördelningen av familjegrupper (honor med ungar) av lodjur under flera år i relation till förekomst av vargrevir har vi kunnat visa att lodjur inte undviker områden med varg. Vi jämförde även överlevnaden av ungar hos sändarförsedda lodjur som levde innanför respektive utanför olika vargrevir och överlevnaden var lika hög för båda grupperna av lodjursungar. Vi hittade inte heller några vargdödade lodjur, varken under snöspårningar eller vid analys av vargspillning. Inte heller fann vi bevis för att lodjurens val av ynglingsplats förändrades för radiomärkta lodjurshonor som levde i områden där varg etablerade sig under studieperioden. Lodjuren ändrade inte heller storlek eller flyttade sina hemområden när vargar etablerade sig i samma område. Vargarna utnyttjade inte heller lodjusdödade rådjur. Vår studie visar att varg och lodjur kan leva i samma område utan att den större dominerande arten (vargen) behöver medföra någon negativ inverkan på den mindre artens (lodjuret) utbredning och överlevnad. En förklaring till frånvaron av negativ interaktion mellan lodjur och varg i Sverige kan vara att det i vargarnas utbredningsområde fortfarande är relativt gott om bytesdjur. Det huvudsakliga bytesdjuret för vargen utgörs också av älg medan lodjuren är specialiserade på rådjur.

En av de lodjurhonor som inte ändrade beteende efter etablering av varg i sitt hemområde. Foto Henrik Andrén