Naturvårdsbiologi

Senast ändrad: 23 december 2020
Foto på läderbagge som märkts med färgade prickar

Vi tar fram ekologisk kunskap som behövs när man fattar beslut som påverkar landlevande biologisk mångfald. Vi studerar hur biologisk mångfald påverkas av människans brukande av naturen, av klimatförändringar, och av olika typer av naturvårdsåtgärder.

Vår forskning baseras på fältstudier, analys av miljöövervakningsdata och synteser av tidigare studier. Vi studerar olika organismgrupper såsom insekter, svampar, lavar och kärlväxter, men också viktiga ekologiska funktioner som kolbindning, nedbrytning och pollinering. Vi sätter ofta biologisk mångfald i ett större perspektiv genom att koppla den till ekosystemtjänster och beaktar avvägningar mot andra samhällsintressen.

Exempel på frågeställningar är:

  • Hur påverkas biologisk mångfald och ekosystemtjänster (kolbindning och rekreation) av olika skogsbruksmetoder och naturvårdsåtgärder?
    Kontaktpersoner: Joachim Strengbom, Thomas Ranius
  • Hur påverkas insektspopulationer och -samhällen av lokala klimatförhållanden och storskaliga klimatförändringar.
    Kontaktpersoner: Thomas Ranius, Erik Öckinger
  • I vilken utsträckning kan biotoper i anslutning till infrastruktur, som vägrenar och kraftledningsgator, bidra till ökad biologisk mångfald i landskapet?
    Kontaktpersoner: Erik Öckinger
  • Hur påverkar den rumsliga fördelningen av livsmiljöer och det omgivande landskapet hur framgångsrika olika typer av naturvårdsåtgärder är.
    Kontaktpersoner: Erik Öckinger, Thomas Ranius
  • Hur mäter man bäst naturvärden i skog?
    Kontaktperson: Joachim Strengbom
  • I vilka sammanhang fungerar ekologisk kompensation?
    Kontaktperson: Erik Öckinger

Mycket av forskningen sker tvärvetenskapligt med samhällsvetare och humanister och i samverkan med olika intressenter, som markägare och myndigheter.

Mer information

Nyheter om ekologiinstitutionens forskning om naturvård och biologisk mångfald

Läs mer om våra projekt och publikationer på forskarnas CV-sidor

Blommande vägren.
Ängs- och hagmarkerna minskar vilket har drabbat den biologiska mångfalden hårt. Samtidigt ökar vägrenar och kraftledningsgator där dessa arter har hittat en ny livsmiljö. Dessa miljöer har potential för naturvården men det finns fortfarande frågor kvar att lösa. Foto: Juliana Dániel-Ferreira
På fältarbete omgiven av kor.
I 25 år har forskare följt läderbaggen i ekhagar i Östergötland. Det är en av de längsta studierna av en art som lever i gamla träd. Under den tiden har populationen i området varit relativt stabil. På sikt är det ett problem att det inte finns tillräckligt många yngre ekar som läderbaggarna kan flytta till i framtiden.
Stående dött träd i skog.
Indikator för högt naturvärde? Hur kan vi förbättra dagens metoder för bedömning av skogliga naturvärden? Foto: Joachim Strengbom

Relaterade sidor:

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se