Kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker – växter och vegetation

Senast ändrad: 18 december 2017
ang- och-bete.jpg

SLU inventerar naturvärden i ängs- och betesmarker. Totalt ingår ungefär 300 växtarter som i många fall är starkt beroende av bete och slåtter. Miljöövervakningen är viktig för att vi ska följa förändringar för denna värdefulla naturtyp.

Jordbruksverket inventerade ängs- och betesmarker i Sverige under åren 2002-2004. Resultaten från inventeringen finns i databasen TUVA som sedan dess kontinuerligt har kompletterats med nya ängs- och betesmarker.

SLU:s roll i inventeringen

SLU har sedan år 2006 i uppdrag att inventera naturvärden i ca 700 ängs- och betesmarker från databasen TUVA. Urvalet bygger på ett stickprov av landskapsrutor i hela Sverige, som är helt eller delvis samordnat med NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), Remiil (Regional Miljöövervakning i Landskapsrutor) och Svensk fågeltaxering.
Det bidrar till Jordbruksverkets uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och utvärdering av hur styrmedel inom Landsbygdsprogrammet och EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) påverkar miljön.

Så går inventeringen till

Varje år inventeras omkring en femtedel av ängs- och betesmarkerna i stickprovet, och det tar alltså fem år att inventera hela stickprovet. Inventeringen av växter, vegetation och markanvändning görs i provytor inom de utvalda objekten, och urvalet av objekt är gemensamt med uppföljningen av fjärilar och humlor, som påbörjades samtidigt.

Under år 2015 och 2016 genomförde SLU tillsammans med Jordbruksverket en omfattande revidering av uppföljningsuppdraget, där urvalet av objekt och delar av fältmetodiken ändrades. Från och med 2016 har fältmetodiken för provytor anpassats för att bli mer samordnad med metodiken för gräsmarksinventering inom Remiil och i Svenska kraftnäts övervakning av vegetation i kraftledningsgator.

Provyteinventeringen av växter och vegetation innehåller totalt ungefär 2500 provytor fördelade över hela femårsperioden, och där registreras bland annat markvegetationens arter och struktur (t.ex. höjd av betespåverkad vegetation, blomrikedom), träd- och buskskiktets arter och struktur, samt olika skötselåtgärder som kan påverka naturvärdena (betande djur, slåtter, röjning, markstörning)

Fakta:

Glimskär, A., Cronvall, E., Lundin, A., Sjödin, M. & Christensen, P. 2016. Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker – revidering och utvärdering 2016. SLU, inst. för ekologi och inst. för skoglig resurshushållning. Uppsala och Umeå.

Glimskär, A., Berg, Å., Żmihorski, M., Cronvall, E., Eriksson, Å.I. & Hedström Ringvall, A. 2017. Kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker med och utan miljöersättning. Jordbruksverket och SLU.

Glimskär, A. 2017. Årsrapport för inventering av provytor i kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker 2016. SLU, Inst. för ekologi, Uppsala.


Kontaktinformation

Anders Glimskär, forskare, kontakt miljöanalys regional landskapsövervakning
Institutionen för ekologi, SLU
anders.glimskar@slu.se,  018-67 22 20, 076-821 96 70