Kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker – växter och vegetation

Jordbruksverket inventerade ängs- och betesmarker i Sverige under åren 2002-2004. Resultaten från inventeringen finns i databasen TUVA som sedan dess kontinuerligt har kompletterats med nya ängs- och betesmarker.

SLU:s roll i inventeringen

SLU har sedan år 2006 i uppdrag att inventera naturvärden i ca 700 ängs- och betesmarker från databasen TUVA. Urvalet bygger på ett stickprov av landskapsrutor i hela Sverige, som är helt eller delvis samordnat med NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), Remiil (Regional Miljöövervakning i Landskapsrutor) och Svensk fågeltaxering.
Det bidrar till Jordbruksverkets uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och utvärdering av hur styrmedel inom Landsbygdsprogrammet och EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) påverkar miljön.

Så går inventeringen till

Varje år inventeras omkring en femtedel av ängs- och betesmarkerna i stickprovet, och det tar alltså fem år att inventera hela stickprovet. Inventeringen av växter, vegetation och markanvändning görs i provytor inom de utvalda objekten, och urvalet av objekt är gemensamt med uppföljningen av fjärilar och humlor, som påbörjades samtidigt.

Under år 2015 och 2016 genomförde SLU tillsammans med Jordbruksverket en omfattande revidering av uppföljningsuppdraget, där urvalet av objekt och delar av fältmetodiken ändrades. Från och med 2016 har fältmetodiken för provytor anpassats för att bli mer samordnad med metodiken för gräsmarksinventering inom Remiil och i Svenska kraftnäts övervakning av vegetation i kraftledningsgator.

Provyteinventeringen av växter och vegetation innehåller totalt ungefär 2500 provytor fördelade över hela femårsperioden, och där registreras bland annat markvegetationens arter och struktur (t.ex. höjd av betespåverkad vegetation, blomrikedom), träd- och buskskiktets arter och struktur, samt olika skötselåtgärder som kan påverka naturvärdena (betande djur, slåtter, röjning, markstörning)