Landskapsekologi

Senast ändrad: 02 juni 2021
Kor tittar nyfiket på människa som letar under sten.

Landskapsekologin studerar ekologiska processer i ett landskapsperspektiv. Inga biologiska system är isolerade öar. Lokala populationer, samhällen och ekosystem samspelar alltid i viss mån med sin omgivning. Dessutom kan landskapet påverka vilka arter som koloniserar och ingår i artsamhället lokalt. Därför är det givetvis viktigt att ha ett landskapsperspektiv när man undersöker hur man bäst förvaltar och bevarar biodiversitet.

Som modellorganismer använder vi fåglar, insekter (till exempel fjärilar) och växter.

Med hjälp av inventeringar och övervakningsdata från jordbrukslandskap undersöker vi hur det moderna jordbruket förändrar landskapet och hur det påverkar biodiversitet på lokal nivå och i hela landskapet.

Framför allt undersöker vi hur landskapens mångfald av miljöer påverkar biologisk mångfald I rumsliga skalor från den lilla betesmarken eller åkern till hela jordbruksregioners landskap.

Förvaltning av biologisk mångfald

Våra studier är ett viktigt underlag för hur man förvaltar biologisk mångfald.

Till exempel:

  • Vad är mest effektivt, reservat och skydd ( “land sparing”) eller mer mångfaldsvänliga brukningsmetoder i landskapet (land sharing)?
  • Att avsätta ett stort eller flera små områden?
  • Hur förvaltar vi bäst viktiga habitatstrukturer i hela landskapet, till exempel våtmarker, naturbetesmarker.

Baserat på landskapsekologi kan vi utveckla ett långsiktigt och hållbart nyttjande av landsbygd och stad och framför allt kopplingen mellan stad och land.

Projekt och publikationer 

Läs mer om våra projekt och publikationer på forskarnas cv-sidor

Nyheter om naturvård och biologisk mångfald

Fågel tittar ut genom hål i vägen.
SLU har tillsammans med polska forskare visat att fåglarna också missgynnas av att äldre hus renoveras, till exempel för att bli mer energisnåla. En orsak är att tillgången på boplatser minskar.. Photo: Marta Świtała
Fågel i skogen.
Vi kan gynna lavskrikan genom att anpassa gallringen intensitet enligt vår forskning. Foto: Julian Klein
Hage.
Vad vet vi om miljöstödets effekt på odlingslandskapets biologiska mångfald? Mycket, men samtidigt inte så mycket vi skulle önska oss visar en ny studie från landskapsekologi-gruppen. Foto: Alistair Auffret
Blomma.
Vilka arter man hittar i dagens gräsmarker till viss del beror på hur det omgivande landskapet såg ut tidigare. Ett faktum som både oroar och ger hopp. Projekt tillsammans med Stockholms universitet. Foto: Jan Plue
Fågelungar i händer.
Vi har följt en populations stenskvättor under mer än 25 år. Den långa tidsserien är unik och har gett stor kunskap om stenskvättor men också om hur jordbruksfåglar i stort kan tänkas reagera på förändringar i klimat och jordbrukslandskap. Foto: Debora Arlt

Relaterade sidor:

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se