Insektsekologi

Senast ändrad: 18 juli 2022

Under det senaste decenniet har larmet gått flera gånger: Det verkar som om insekterna minskar runtom i världen! Men det finns stora kunskapsluckor när det gäller var och varför. Vi inom enheten för insektsekologi försöker förstå insekterna bättre – hur de samspelar med varandra, med andra organismer (inklusive människor) och med den omgivande miljön. Vi studerar också insekternas evolutionära historia för att bättre förstå deras framtid. Den kunskap som vi uppnår kan användas inte bara för att bevara arter och ekosystem, utan också för att avgöra hur vi kan nyttja insekter hållbart, till exempel som mat. Vi samarbetar med många människor både inom och utanför akademin.

Insekter är många, viktiga och väldigt olika. De bidrar till näringsomsättningen, sprider frön, pollinerar våra växter och äter skadeinsekter. De är mat för fåglar, fladdermöss och andra organismer – och blir också människoföda på många håll i världen. De sprider sjukdomar och äter upp det vi planterar. Och dessutom är de oerhört spännande i sig själva, och uppvisar många speciella beteenden och stor variation i utseende. Så det är klart att vi intresserar oss för insekter!
Men insektsekologi är förstås inget snävt område med hårda gränser. För att förstå insekterna måste vi se dem i deras större sammanhang ­ i de ekosystem där de ingår. Därför måste vi samarbeta med forskare från olika discipliner och från olika delar av världen. Ibland tar vi också hjälp av intresserade medborgare.

Global (insekts)biodiversitet

Vi försöker förstå både den nuvarande utbredningen av arter och drivkrafterna bakom dessa utbredningsmönster. Ett problem med insekter och med andra riktigt artrika grupper är att vi har så få relevanta data att tillgå. För de flesta arter finns det inga data alls eller bara väldigt få. Dessutom är de processer som styr biologisk mångfald komplexa och vi saknar ofta verktyg för att undersöka dem. I vår forskning försöker vi lösa dessa problem. Ett exempel på hur vi har utforskat mönster i global omfattning är ett projekt där vi och forskare på alla kontinenter placerade ut larver av modellera. På det sättet ville vi uppskatta risken för att bli uppäten, ur ett insektsperspektiv. Vad vi fann var att predationstrycket var större närmare ekvatorn, och det främst var andra insekter som åt våra insekter.

Vi studerar också insekter i Arktis där uppvärmningen sker snabbare än någon annanstans. Den forskningen kan ge oss inblick i vad vi kan förvänta oss i andra delar av världen. För att råda bot på den stora bristen på data har vi skapat projektet LIFEPLAN, där forskare kartlägger livet (insekter, svampar, däggdjur och fåglar) med samma metoder världen över. En stor del av de arter som vi påträffar har aldrig beskrivits av vetenskapen, men vårt mål ligger på ett mer allmänt plan: att beskriva de krafter som formar naturens mångfald världen över.

Läs mer på engelska:

LIFEPLAN: A planetary inventory of life
Arctic insects under climate change
Ecological Interaction Networks
Insect biodiversity

Kunskaper om insekternas ekologi – från att bevara till att äta insekter

Att förstå insekternas ekologi är centralt för en hel massa tillämpningar. Vi studerar till exempel förekomsten och effekterna av nya, invasiva arter, men också hur vi kan få arter att återvända till områden från vilka de försvunnit. Oavsett om vill stoppa spridningen eller underlätta etableringen av en art så behövs ungefär samma ekologiska kunskap.

Ett annat viktigt ämne för oss är pollinatörer och hur de påverkas av förändringar i landskapet. I takt med att jordbruket har blivit allt intensivare har tillgången på blommor och boplatser minskat för pollinatörerna. Därför  studerar vi samspel mellan t.ex. humlor, landskapets struktur, tillgång på mat och förekomsten av sjukdomar. Att pollinatörer trivs i jordbrukslandskapet är förstås viktigt för framtidens matförsörjning. De förbättrar ju skörden av bl.a. åkerböna och raps. När det gäller frukter som äpplen och plommon är pollinatörer en förutsättning för en god skörd.

Men kunskapen om insekternas ekologi behövs inte bara för att bevara arter och ekosystem. Den behövs också för att vi ska kunna använda insekterna på ett hållbart vis. Just nu ökar intresset för att använda insekter som mat. Det skulle kunna vara ett hållbart alternativ – men det finns många frågor som måste utredas. Och det gör vi inom insektsekologi! Tillsammans med andra forskare på SLU studerar vi vilka insektsarter som lämpar sig för massuppfödning, och hur vi kan göra det på ett etiskt vis.

Läs mer på engelska

Effect of land use on insect ecology
Ecology of invasions and conservation introductions
Insects as a food source

Insekternas evolution

Insekternas mångfald har uppstått genom evolution. I dag förändrar vi människor snabbt världens ekosystem. När miljön förändras kan populationer och arter reagera på tre olika vis – de kan flytta till nya områden med gynnsamma förhållanden, de kan anpassa sig eller dö ut.
För att förutsäga insekternas framtid studerar vi deras historia. För att kunna kommande mönster och evolutionära processer vill vi veta hur arterna har svarat på tidigare förändringar. Här fokuserar vi framförallt på fjärilar, eftersom det finns mer information om just dem än om de flesta andra insektsgrupper.

Läs mer på engelska

Insect evolution

Medborgarforskning

Inom enheten för insektsekologi har vi arbetat med flera medborgarprojekt. Till exempel tog vi skolelever till hjälp för att avslöja hur insektslivet påverkas av varmare höstar. Tack vare elevernas insats kunde vi visa att det när ett träd blev höstfärgat har en stor betydelse för vilka insekter som äter på det trädet. Vi studerar också olika metoder inom medborgarforskning för att lära oss vad som fungerar bäst.

Kvinna sätter upp flaska på insektsfälla som ser ut som ett tält..
Lifeplan är ett storslaget projekt som ska kartlägga livet på jorden. Vi behöver veta hur artsamhällena ser ut i dag och hur de förändras. Projektet ska bland annat fånga insekter med hjälp av Malaisefällor i olika habitat jorden runt. Foto: Anna Lundmark
Skolelever tittar på ekblad.
Flera av våra projekt är medborgarforskningsprojekt. Här får vi hjälp med att samla in ekblad för att undersöka insektslivet. Projektet visade att både klimatet och den tidpunkt då träd får höstlövsfärger kan påverka hur många, och vilka växtätande insekter man kan hitta på trädet. Foto: Hussein El-Alawi
Flickslända äter insekt.
Trollsländor vid en damm kan äta hundratusentals insekter på en sommar enligt forskning från SLU och Åbo universitet. Studien utgick bland annat från bytes-DNA i avföringen från trollsländor. På bilden en sjöflickslända (Enallagma cyathigerum). Foto: Foto: Kari Kaunisto
Snittar med hussyrsor.
Gärna insekter på menyn. Men hur ska de födas upp hållbart? Vår forskning ska ge bättre förståelse för spridning av sjukdomar, mikrobiotan och dess roll samt lämpliga födoväxter (olika blommande växter). Det ska också ge insyn i det sociala samspelet mellan insekter som är mycket betydelsefullt då många djur ska hållas tillsammans. Foto: Jenny Svennås-Gillner
Fluga på blomma vit och gul blomma av papper.
Klibbiga blomattrapper användes för att fånga insekter som pollinerar fjällsippor. Flugorna på bilden visade sig vara nyckelpollinatörer i Arktis. Foto: Malin Ek.
Ljusgrön konstgjord larv.
Ett stort nätverk av forskare placerade ut konstgjorda larver av modellera från Arktis i norr till Australien i söder. Studien visade att en larv löper åtta gånger större risk att bli uppäten vid ekvatorn än norr om polcirkeln. Foto: Chung Yun Tak

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Tomas Roslin, professor i insektsekologi
Institutionen för ekologi, SLU
tomas.roslin@slu.se 018-672383