Insektsekologi

Senast ändrad: 18 januari 2021

Nästan alla djur på jorden är insekter - både när det gäller antalet arter och biomassa. För att förstå varför insektssamhällen är uppbyggda som de är, måste vi förstå hur olika arter samspelar med varandra i tid och rum, hur det påverkar deras förekomst och vad det har för betydelse för ekosystemens funktion.

Kvinna sätter upp flaska på insektsfälla som ser ut som ett tält..
Lifeplan är ett storslaget projekt som ska kartlägga livet på jorden. Vi behöver veta hur artsamhällena ser ut i dag och hur de förändras. Projektet ska bland annat fånga insekter med hjälp av Malaisefällor i olika habitat jorden runt. Foto: Anna Lundmark
Skolelever tittar på ekblad.
Flera av våra projekt är medborgarforskningsprojekt. Här får vi hjälp med att samla in ekblad för att undersöka insektslivet. Projektet visade att både klimatet och den tidpunkt då träd får höstlövsfärger kan påverka hur många, och vilka växtätande insekter man kan hitta på trädet. Foto: Hussein El-Alawi
Flickslända äter insekt.
Trollsländor vid en damm kan äta hundratusentals insekter på en sommar enligt forskning från SLU och Åbo universitet. Studien utgick bland annat från bytes-DNA i avföringen från trollsländor. På bilden en sjöflickslända (Enallagma cyathigerum). Foto: Foto: Kari Kaunisto
Snittar med hussyrsor.
Gärna insekter på menyn. Men hur ska de födas upp hållbart? Vår forskning ska ge bättre förståelse för spridning av sjukdomar, mikrobiotan och dess roll samt lämpliga födoväxter (olika blommande växter). Det ska också ge insyn i det sociala samspelet mellan insekter som är mycket betydelsefullt då många djur ska hållas tillsammans. Foto: Jenny Svennås-Gillner
Fluga på blomma vit och gul blomma av papper.
Klibbiga blomattrapper användes för att fånga insekter som pollinerar fjällsippor. Flugorna på bilden visade sig vara nyckelpollinatörer i Arktis. Foto: Malin Ek.
Ljusgrön konstgjord larv.
Ett stort nätverk av forskare placerade ut konstgjorda larver av modellera från Arktis i norr till Australien i söder. Studien visade att en larv löper åtta gånger större risk att bli uppäten vid ekvatorn än norr om polcirkeln. Foto: Chung Yun Tak

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Tomas Roslin, professor i insektsekologi
Institutionen för ekologi, SLU
tomas.roslin@slu.se 018-672383

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se