Kolkonflikter: Lokal delaktighet i beslut för förbättrad hållbarhet och konflikthantering i Indien och Mocambique

Senast ändrad: 04 april 2023

Det här projektet undersökte möjligheterna att nå en långsiktigt hållbar användning av kol via lokal resurshantering i två fattiga områden med stora koltillgångar, i delstaten Jharkhand i östra Indien och i provinsen Tete i nordvästra Mocambique. Insamlat material under fältarbete kompletterades med satellitdata som kan visa på förändringar i detaljerad markanvändning relaterat till kolgruvor.

I båda dessa områden är fattigdomen väldigt utbredd med stort beroende av samma mark och vattentillgångar som nu föreslås att i allt högre utsträckning tas över av kolgruvor. Befolkningen har dessutom haft det svårt historiskt sett att kunna göra sina röster hörda i demokratiska val då en svår säkerhetssituation har rått, i Mocambique med inbördeskrig som varade till i början på 90-talet och i Jharkhand via ett lågintensivt gerillakrig som fortfarande blossar upp från tid till annan. Nuförtiden råder dock överlag mer fredliga förhållanden vilket gör det möjligt att utvinna mer kol för ökad ekonomisk tillväxt och förbättrad energiproduktion. Samtidigt har demokratiska processer inte ännu utvecklats tillräckligt så att de folkgrupper som förlorar mark och möjligheter till uppehälle när storskaliga gruvor öppnas kan göra sig hörda tillräckligt. Och på en global nivå är det svårt att tänka sig en hållbar utveckling som innebär att miljoner ton kol grävs upp ur marken. Fortsatta konflikter är att vänta både på lokal och internationell nivå i relation till den ökade kolutvinningen.

Stark ekonomisk tillväxt i Indien samt ekonomiska reformer har ökat både intresset och möjligheten till gruvdrift och Jharkhand är en av Indiens allra mest resursrika delstater med framförallt stora kol och järntillgångar. Mineraler är dock inte bara en fråga om ekonomi, den som kan kontrollera dessa vitala resurser får också ökat politiskt inflytande lokalt och på högre nivåer i samhället. När lokala protester och nationellt intresse av att bevara viktiga skogsområden har minskat möjligheterna till kolgruvor i Indien har många indiska företag istället sökt sig utomlands.

Mocambique är ett av dessa länder och under 2012 öppnades den första gruvan ägd av indiska investerare för direktexport tillbaka till deras stålverk i hemlandet. Indiska investeringar i Mocambique bildar en direkt länk mellan dessa två länder som inte förut har undersökts. I ett hållbarhetsperspektiv ställer det frågor både om möjligheter till lokal utveckling för en fattig landsbygdsbefolkning men också om ökade svårigheter att få till stånd en drastisk minskning av globala utsläpp av växthusgaser där kolförbränning står för en viktig del. Samtidigt lever majoriteten av befolkningen i stor fattigdom med få alternativ till jordbruk och utnyttjande av skogsområden. Och miljöförändringar med högst varierande vattentillgång och dåliga förberedelser på både katastrofer, föroreningar och klimatförändringar ökar riskerna för olika negativa konsekvenser. Kol kan här ses som en speciellt intressant resurs att studera dels för dess stora markanvändning i ett område där en majoritet av befolkningen lever på det jorden kan ge, men också med dess kopplingar till koldioxidutsläpp och storskaliga globala klimatförändringar.

En tredje angreppspunkt för kol är som en resurs som olika lokala och nationella intressenter, inklusive rebellrörelser och en mängd andra aktörer, kan finna fördelaktigt att kontrollera som en ekonomisk resurs som ger ökat inflytande. Hur kolgruvor hanteras i framtiden kan alltså få avgörande betydelse för den lokala ekonomin, och för klimatförändringar och konflikthantering i Indien och i Mocambique.

I studien ingick fältarbete på plats i Indien och i Mocambique dels för att studera i detalj ett antal kolprojekt men också på högre nivåer för att se hur beslutsfattande, resurshantering och ekonomin kring kol på regional och nationell nivå fungerar. Insamlat material under fältarbetet kompletterades med satellitdata som kan visa på förändringar i detaljerad markanvändning relaterat till kolgruvor. 

Sammanfattning av resultaten

Projektet har undersökt konflikter från användningen av kol på allmänt ägd mark i Indien och Moçambique för att förstå möjligheterna för deltagandeprocesser som ett sätt att förbättra hållbarhet och rättvisa. I både länderna som studerades i projektet finns utbredd fattigdom och stora ojämlikheter som särskilt syns i området kring kolgruvorna. Ändå har  lagstiftningen nyligen förbättrats för att stödja lokala rättigheter inklusive införandet av en ny marklagstiftning i Moçambique samt en ny lag som ger bybor rätten att bestämma över skogsmark i Indien. Resultatet är att nya möjligheter har öppnats upp men att implementeringen riskerar att bli väldigt ojämn på grund av en brist på kunskap och processer för att verkligen införa nya lagar och initiativ.

Det nuvarande projektet bygger på tidigare forskning av projektledaren i centrala och östra Indien kring mineralutvinning och markrättigheter. Fältarbete i delstaten Jharkhand var dock en ny aspekt för projektet, och Moçambique var ett helt nytt land för forskning för projektledaren. Som en del av projektet utfördes omfattande fältarbete vid kolfält i norra  Moçambique och i östra Indien, och kompletterades av besök som gästforskare vid Edinburgh University, Skottland, Tata Institute of Social Sciences, Indien och Higher Institute of International Relations, Moçambique. Kontakterna med de olika forskningsinstituten har lett till gemensamma publikationer, inbjudningar att delta i olika internationella konferenser  samt möjligheter att nå ut med resultaten från forskningen till en bredare allmänhet.

Huvudkomponenten i datainsamlingen i projektet var etnografiskt fältarbete med intervjuer i huvudstadsregioner och vid kolgruvorna med experter och medborgare som påverkades av gruvorna på olika sätt. Fokusgruppsdiskussioner och en enkät ingick också i fältarbetet i Indien. För att komplettera svaren från den etnografiska datainsamlingen med en översiktsbild anlitades en GIS-expert i projektet för att analysera förändrad markanvändning med satellitbilder. Projektet initierade också forskning om luftföroreningar som framträdde som en ny, viktig fråga för samhällen i områden där både elektricitet och hushållens matlagning beror på kol som bränsle.

Projektet har analyserat mikro- och makrokonflikter relaterade till kol i Indien och Moçambique, inklusive en artikel om sammanlänkningarna mellan de två i den nya globala kolhandeln (Oskarsson och Lahiri-Dutt, 2019). En artikel (Oskarsson, Lahiri-Dutt & Wennström, 2019) inkluderade GIS-analys för att förstå ändringar i markanvändning över tid. Artikeln visar den stegvisa expansionen där enskilda kolgruvor öppnas sida vid sida för att sammantaget bilda ett större kolfält. En nyligen inlämnad artikel beskriver makrobilden av kolanvändning och mark längs kusten med importerat kol (Oskarsson, Nielsen, Lahiri-Dutt & Roy, Under Review). Resultatet av dessa olika artiklar indikerar det stora antalet aktörer som samtidigt både protesterar mot och drar nytta av kol på olika sätt både i kolfälten och genom den energi och de nya jobbtillfällen som uppstår via kolinvesteringar. Samtidigt är det tydligt att de många kostnaderna som kommer från kolanvändning inkluderar inte bara klimatförändringar utan också storskalig tvångsförflyttning, korruption och luftföroreningar. Dessa kostnader börjar diskuteras men har i dagsläget inte påverkat utvinningen av kol i någon större grad.

Kolanvändningen fortsätter inte bara att expandera i de traditionella kolfälten i centrala Indien utan också på nya platser längs kusten baserat på import från exempelvis Moçambique. Att omarbeta den bredare kolekonomin för mindre utsläpp kräver inte bara tekniska lösningar för att generera ren energi utan också nya sociala, ekonomiska och politiska incitament till de olika grupper som idag tjänar på kolanvändning. 

Delaktighetseprocesser har en viktig roll att spela för möjligheterna att påvisa de samhälleliga kostnaderna som uppstår på grund av kolekonomin.

Resultaten från projektet har förutom via akademiska publikationer och konferenser spritts via ett antal populärvetenskapliga publikationer.

Populärvetenskapliga publikationer:

Nielsen, K., & Oskarsson, P. (2016). Development Deadlocks of the New Indian State. Economic and Political Weekly, 51(4), 67–69.

Nielsen, K. B., Roy, B., Oskarsson, P., & Lahiri-Dutt, K. (2020b, February 14). India’s New Coal Geography: Reassembling infrastructure in Goa to Move Coal - Senter for utvikling og miljø [Blog]. Terra Nullius: Repossessing the existent. 

Oskarsson, P. (2016, October 25). The Crisis in Mozambique Could Mean Trouble for India’s New Energy Enclave. The Wire. 

Oskarsson, P., Nielsen, K. B., Lahiri-Dutt, K., & Roy, B. (2020a, February 7). India’s New Coal Geography: A New Infrastructure to Generate Coal-Based Power [Blog]. Terra Nullius: Repossessing the existent. 

För en lista över de vetenskapliga artiklar som publicerats, se den engelskspråkiga sidan.

Fakta:

Projektledare

Patrik Oskarsson, forskare, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU

Projekttid

2013-2020

Extern finansiering

Formas dnr 2013-01965

Relaterade sidor: