Framtiden som forskningsfält

Vetenskapliga frågor som rör hur vi hanterar tidsdimensionen, framtiden och långsiktiga perspektiv är alltför lite utvecklade i samhällsvetenskaperna. Skillnaden är stor mot den andra grundläggande dimensionen, den rumsliga, som i princip all forskning tar på allvar och där begrepp och metoder är väl utvecklade.

Vi ser detta som ett enastående viktigt forskningsfält i en tid där framtidsutmaningarna tar allt större plats och där osäkerhet och risker, ibland t.o.m ett tvivel på att vi kan styra framtiden till det bättre breder ut sig. Människans svårighet att hantera följderna på tidsaxeln av vårt beslutsfattande är i sig själv en viktig del av problemen. En djupare förståelse för tidsdimensionerna skulle också bana vägen för en bättre demokratisk diskussion kring de stora vägvalen.

I det här projektet analyserade vi hur framtiden konstrueras i den svenska samhällsforskningen. Vi arbetade utifrån två olika linjer: en longitudinell, historisk studie baserad på nutidshistoriska källor av hur framtiden som kunskapsfält har vuxit fram sedan 1970-talet när framtidsstudier och långsiktig forskning etablerades som en del av samhällsvetenskaperna samt en andra studie där vi arbetade mer avgränsat och på djupet granskade hur tiden, framtiden, det långsiktiga perpektivet gestaltas och analyseras i ett antal nutida forskningsprogram inom svensk samhällsvetenskaplig miljöforskning. Här arbetade vi både med textanalys och intervjuer.