Styrning av klimatresilienta och rättvisa framtider: Genus, resurshantering och konfliktlösning

Senast ändrad: 30 mars 2023
En kvinna och en pojke som tillsammans sätter en trädplanta. Foto.

Hur kan nya, rättvisa och inkluderande konfliktlösningsmekanismer rörande skog och vattenresurser utformas för att skapa resiliens inför förestående klimatförändringar? Projektet bryter ny mark genom att förstå resiliens som ett resultat snarare än ett tillstånd eller slutpunkt; genom att undersöka orsaker till konflikt och konfliktlösning inom miljöstyrning; och genom att generera samlärande metoder för att hantera fattigdoms- och utvecklingsutmaningar.

Bakgrund

Forskning inom hållbara, resilienta utvecklingsbanor står vid ett vägskäl. Många studier inom resiliens hämmas av underliggande teorier om förändring som inte fångar in komplexiteten av konflikt, genus och social ojämlikhet – alla faktorer som formar fattigdom och omställning på gräsrotsnivå. Detta är särskilt relevant i fattiga, redan sårbara områden i världen som ständigt ställs inför utmaningar relaterade till matsäkerhet, politiskt våld och massutvandring. Det finns ett akut behov av att bättre förstå hur vägen mot en resilient och hållbar framtid påverkas av existerande ojämlikheter och konflikter. En svårighet för forskningen är att ”klimatresilienta utvecklingsbanor” ofta definieras som socialt rättvisa och miljömässigt hållbara slutpunkter och mål. Ändå har många samhällsvetenskapliga forskare argumenterat för att genus och andra ojämlika sociala relationer inte bara är slutresultat, utan även påverkar hur utvecklingsbanorna utformas. Därför, trots ökade ansträngningar att åtgärda sociala och miljömässiga utmaningar samt ett ökat stöd för resilienstänkande, finns det vissa grundläggande frågor kvar kring hur vi kan förstå och stödja inkluderande och rättvisa klimatanpassningar, utsläppsminskningar (mitigation) och utvecklingsprocesser.

Projektet

Det här projektet möter behovet av att föreställa sig rättvisa resilienta utvecklingsbanor. Detta genom att utöka konceptualiseringen av resiliens, från att innebära kapaciteten att hantera plötsliga förändringar, till att även inkludera en förändringsteori som antar att resiliens är ett resultat av konflikter, genus och andra relationer genom vilka resursstyrning sker.

Den övergripande forskningsfrågan är: Hur kan nya, rättvisa och inkluderande konfliktlösningsmekanismer rörande skog- och vattenresurser utformas för att skapa resiliens inför förestående klimatförändringar?

Projektet bryter ny mark genom att förstå resiliens som ett resultat snarare än ett tillstånd eller slutpunkt; genom att undersöka orsaker till konflikt och konfliktlösning inom miljöstyrning; och genom att generera samlärande metoder för att hantera fattigdoms- och utvecklingsutmaningar.

Projektet utvecklar fallstudier inom skog- och vattenstyrning på tre kontinenter, i Kenya, Nepal och Nicaragua. Dessa fall är utvalda för att reflektera fem jämförbara karaktärsdrag:

  1. påverkan av klimatförändringar,
  2. närvaro av globalt finansierade klimatprogram och starka nationella miljöstyrningsprogram,
  3. nutida historia av konflikt och våld,
  4. miljöförändringarnas komplexa inbladning i sociala ojämlikheter och konflikter,
  5. potentialen för klimatförändringar att agera som en plattform för konfliktlösning.

Skog och vatten är viktiga sektorer för arbetet för fattigdomsbekämpning, rättvisa, klimatanpassning och utsläppsminskning. Kanske viktigast av allt är att alla tre länder just nu upplever och genomgår olika former av politisk förändring och våldsamheter, som till stor del är rotade i etnicitet och en pågående kamp om politiskt medborgarskap, men också i förändrade miljömässiga förhållanden.

Många ”klimatresilienta” utvecklingsprogram har stått i centrum för konflikter mellan civilsamhället och lokala samhällen vars fokus ligger på negativa miljömässiga konsekvenser, förlorad nationell suveränitet och försörjningsmöjligheter, medan statliga myndigheter främst verkar vara intresserade av ekonomisk utveckling och att maximera personlig vinning trots skadlig påverkan på miljön. De sammankopplade genus-, sociala, politiska och miljömässiga effekterna av fattigdom och konflikt undersöks för att förstå hur resilienta och hållbara utvecklingsvägar utformas.

Vårt tvärvetenskapliga projekt är av direkt relevans för Sveriges utvecklings- och klimatrelaterade arbete och involverar seniora och juniora forskare, samt akademiska och icke-akademiska institutioner i Sverige, Kenya, Nepal och Nicaragua för att bygga internationellt samarbete och forskningskapacitet med syftet att stödja resiliens, fattigdomsbekämpning och hållbarhet.

Fakta:

Projektledare

Andrea Nightingale, forskare, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU

Projektdeltagare

Noemi Gonda, postdoktor, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU

Benard Muok, postdoktor, Jaramogi Oginga Odinga University of Science and Technology, Kenya

Hemant Ojha, Southasia Institute of Advanced Studies, Nepal

Siri Eriksen, professor, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projekttid

2019-2024

Extern finansiering

Vetenskapsrådet

Relaterade sidor: