Projektet undersökte länsstyrelsernas roll i övervakningen av den samlade effekten av enskilda verksamheter på miljömålen. Syftet var att identifiera vilka miljökvalitetsmål som skulle kunna uppnås genom en korrekt hantering i miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprocesser, samt ge förslag på hur tillståndsprocessen kan förbättras för att bättre bidra till uppfyllandet av de svenska miljömålen.
Bakgrund
En betydande del av samhällets påverkan på miljön sker idag med myndigheters tillstånd, inom ramen för hur miljölagstiftningen tolkas. Den som vill anlägga, driva eller ändra en miljöfarlig (tillståndspliktig) verksamhet ansvarar för att beskriva hur verksamhetens påverkar människa och miljö. Det kallas att göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Länsstyrelsen granskar skrivelsen och bestämmer om verksamheten kan godkännas eller inte. Forskning visar att det idag brister hur miljökonsekvensbeskrivningar skrivs och hur prövningen går till.
Miljömålen styrande
De svenska miljömålen är vägledande för en hållbar samhällsutveckling men det saknas en heltäckande bild av hur tillståndspliktiga verksamheter påverkar de olika miljömålen. Uppmärksamheten riktas alltmer mot myndigheter och samhällsplanering, medan fokus på tillståndspliktiga verksamheter tenderar att minska.
Projektet
Naturvårdsverket finansierade ett forskningsprojekt, Miljömålens relevans i svenska MKB- och tillståndsprocesser, som leddes av Mikael Malmaeus vid Svenska Miljöinstitutet AB, som skulle synliggöra den samlade effekten av enskilda verksamheter på miljömålen. Forskningen undersökte länsstyrelsernas roll i övervakningen av dessa effekter. Syftet var att identifiera vilka miljökvalitetsmål som skulle kunna uppnås genom en korrekt hantering i miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprocesser, samt att föreslå sätt att göra detta möjligt.
Projektet gav förslag på hur tillståndsprocessen kan förbättras för att bättre bidra till uppfyllandet av de svenska miljömålen. I studierna identifierade forskarna vilka av miljökvalitetsmålen som påverkas av tillståndspliktiga verksamheter, vilka industrisektorer dessa aktiviteter tillhör och kvantifierade hur starka dessa relationer är. Projektet syftade till att stärka miljöbalkens roll som styrmedel genom att undersöka och ge rekommendationer kring förbättringar om hur miljömålen kan inkluderas i MKB-processen och därmed göra processerna mer effektiva.
Projektet var ett samarbete med Svenska miljöinstitutet, IVL.