Välfärdens landskap och den täta staden

Senast ändrad: 04 april 2023

Förtätning står högst upp på agendan då dagens planerare diskuterar hållbar utveckling. I denna debatt är kritiken mot efterkrigstidens planering genomgående. Istället lyfter många idag fram det tidiga 1900-talets stenstad som ett ideal. Men med kritiken mot efterkrigstidens modernistiska planering går något förlorat: välfärdens landskap.

Under Sveriges efterkrigstid satsade offentliga aktörer omfattande resurser på att skapa utemiljöer med tankar om social rättvisa, jämlikhet och hälsa som grund. Idag är många av välfärdsplaneringens landskap hotade, av ekonomiska skäl såväl som av en bristande förståelse av dessa platser syfte, funktion och faktiska användning.

Projektet Välfärdens landskap och den täta staden belyser hur landskapsplaneringen mellan 1960-talet och 1980-talet aktivt användes för att skapa välfärd och välmående och därmed var en central pusselbit i byggandet av välfärdssamhället. Vi vill återvända till planering av välfärdens landskap, peka på hur dess landskap har omvandlats och omförhandlats, samt studera hur de tas i bruk och hur förstås i förtätningsprojekt idag. Därmed vill vi lyfta välfärdsstatens ambitiösa landskapsplanering och belysa hur dess specifika kvaliteter kan utgöra ett en resurs för vår tids stadsliv.

I fokus för projektet står välfärdplanerings olika strategier att skapa och vårda grönytor och andra platser för ett aktivt uteliv. Välfärdens landskap och den täta staden är ett femårigt projekt (2018–2022) finansierat av Formas. Projektet består av landskapsarkitekten Märit Jansson som forskar om barns utemiljöer, planeraren Amalia Engström vars avhandlingsprojekt undersöker effekterna av pågående stationsnära förtätning, miljösociologen Mia Ågren vars avhandlingsprojekt behandlar välfärdsplaneringens samtida effekter på social rättvisa, landskapsarkitekten Therese Andersson som studerar förtätning av efterkrigsområden och historikern Johan Pries vars postdoc-projekt analyserar hur rester av välfärdsplanering lever kvar idag. Projektledare är landskapsarkitekten Mattias Qviström som också bidrar till projektet genom att forska om landskapsplaneringens relation till friluftsliv och ett aktivt användande av grönytor. Ytterligare en doktorand kommer att anställas inom kort inom projektet.

Projektets blog - VÄLFÄRDENS LANDSKAP

En blogg för att uppmärksamma och hjälpa till att utveckla morgondagens välfärdslandskap.

OM VARDAGSNATUR

Mattias Qviström samtalar med Kris Johnson-Jones om vardagsnaturen - de grönytor som vi kanske inte tänker så mycket på, men som är viktiga på många olika sätt - i ett avsnitt av podcasten Arwidsson Talks.

Publicerat i projektet

Barna, P. & Ackar, V. (2020). Förtätning - olägenhet eller tillgång för städernas barn? Masterarbete vid Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp.

Engström, A. (2019). Folkhemmets idrottsrörelse. I: Rörelserik stadsutveckling: finns det plats för idrott och aktivitet när tätorten blir tätare? Movium och Riksidrottsförbundet, ss. 6–13.

Pries, J. (2019). Var är husockupationerna i den nyliberala staden?. I: Polanska & Wåg (Red.) Ockuperat! Svenska husockupationer 1968-2018, Verbal förlag.

Pries, J. (2019). Rapport från förtätad förort: Fältanteckningar från Norra Fäladen, Lund. Arkitekturtidskriften KRITIK.

Pries, J. (2020). Neoliberal Urban Planning Through Social Government: Notes on the Demographic Re‐engineering of Malmö. International Journal of Urban and Regional Research.

Qviström, M. Accepted manuscript. Recreative places in a remotely urban context, to be published in Public space in the green and recreative city.

Qviström, M. & Pries, J. (2020). Välfärdens landskap I förtätningens tidevarv. Utemiljö, Gröna fakta nr 5 2020.

Stryjan, N. (2020). Planering för fysisk aktivitet: en analys av Hallonbergen 1967-2020. Examensarbete vid Institutionen för stad och land, SLU Uppsala.

Stigertsson, A. & Palmqvist, R. (2020). Samhällsplanering – ett barn av sin tid?: modernismens och nyliberalismens påverkan på barns utemiljöer i staden. Masterarbete vid Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp.

Fakta:

Projektledare

Mattias Qviström, professor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU

Projektdeltagare

Amalia Engström, doktorand, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +4618673511, +46737274652
Läs mer på Amalia Engströms CV-sida 
Skicka e-post till: amalia.engstrom@slu.se

Sued Ferreira da Silva, doktorand, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +46708291609
Läs mer på Sued Ferreira da Silvas CV-sida
Skicka e-post till: sued.silva@slu.se

Märit Jansson, universitetslektor, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, +4640415135
Läs mer på Märit Janssons CV-sida 
Skicka e-post till: marit.jansson@slu.se 

Neva Leposa, postdoktor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +4618671000
Skicka e-post till: neva.leposa@slu.se

Hanna Peinert, forskningsassistent, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU
Skicka e-post till: hanna.peinert@slu.se 

Mia Ågren, doktorand, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, +4618672549
Läs mer på Mia Ågrens CV-sida 
Skicka e-post till: mia.agren@slu.se 

Therese Andersson, forskningsassistent, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU, (-2020)

Johan Pries, Postdoctor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU (-2020)

Projekttid

2017-2023

Extern finansiering

Formas