Kvinnors entreprenörskap: För en levande landsbygd?

Senast ändrad: 29 april 2021

Det här forskningsprojektet syftade till att synliggöra de många kvinnor som äger/driver de nya företag som startas på landsbygden.

Bakgrund

För att vända på avfolkningen och utveckla landsbygden behövs fler företag, och nya sorters företag. Sådana växer fram inom besöksnäring – bo-på-lantgård, ekoturism, vildmarksturism, grön omsorg, caféer, butiker – men det startas också IT-baserade, eller professionsbaserade, som veterinärer.

Det som både forskning och landsbygdspolitik missar är att dessa företag ofta ägs och/eller drivs av kvinnor. Forskningen tror vanligtvis att företagaren är en man, och företagsstöd, särskilt på landsbygden, riktar sig till branscher där män är ägare.

Vi menade att det behövs mer kunskap om just kvinnors företagande för att stimulera landsbygdsutveckling – företagande som förblir osynligt kan varken värderas eller stödjas. I det här projektet synliggjorde vi dem.

Projektet

Genom en registerbaserad studie i samarbete med forskningscentret REMESO kartlade vi hur många de är, var de finns i Sverige, vilka sorters företag de driver, samt storlek och lönsamhet. Vi tog reda på vilka kvinnor som äger dem – ålder, familjesituation, och födelseland.

Vi hade anledning att tro att invandrade kvinnor bidrar väsentligt till företagandet på landet och ville veta vilka former dessa företag tar. Vi detaljstuderade också politiken, genom landsbygdsprogrammet, för att se i vilken mån, och på vilket sätt, de företag som kvinnor driver finns närvarande.

I en interaktiv forskningsprocess arbetade vi därefter tillsammans med företagande kvinnor på landsbygden i Småland. Vi intervjuade företagare för att få veta mer om deras motiv, villkor och framtidsplaner. Genom dialogseminarier identifierade vi, tillsammans med kvinnorna, de problem som de ställs inför i sin företagsamhet. Dessa sökte vi finna lösningar för som kan få praktiskt nytta för deras verksamheter och för hur de kan bli en tydligare del av den lokala utvecklingen på landsbygden.

Förutom att vi arbetade med sedvanliga forskningsmetoder som kartläggningar och intervjuer dokumenterade vi kvinnornas liv och villkor på film genom s.k. videografier. Tillsammans med dialogseminarierna lade detta grunden för en interaktiv utvecklingsmetod som anpassades för utveckling av kvinnors företagande på landsbygden.

I projektets slutfas klippte vi ihop videografierna till en dokumentär som kan spridas via internet som ett utbildningsmaterial men också riktas specifikt till olika målgrupper. Genom vår tidigare forskning har vi upparbetade kontakter med Tillväxtverket, med länsstyrelser och regionförbund och med stödorganisationer som Nyföretagarcentrum, ALMI Företagspartner och Coompanion. Politik för kvinnors företagande kanaliseras via dessa organisationer. De behöver mer kunskap om villkoren för kvinnor som är företagare på landsbygden. Likaså kan dokumentären användas för att påverka debatten om utveckling av landsbygden och kvinnors företagande. Därutöver kommer dokumentären liksom den kunskap som projektet genererar att integreras i utbildningar vid de lärosäten (Jönköping, Linköping, SLU, Stockholm) där projektets forskare är verksamma.

Sammanfattning av resultaten

En livskraftig landsbygd med tillgång till arbetskraft, arbetstillfällen och välfärdsservice är en aktuell samhällsfråga. Företagandets omfattning på landsbygden är en aspekt som kan ha betydelse för landsbygdskommunernas sårbarhet. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors entreprenörskap på landsbygden, som kan ligga till grund för att  stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa forskningsmetoder.

Med hjälp av en databasstudie beskrivs och analyseras omfattningen och karaktären av kvinnors företagande på landsbygden. Till viss del studeras också likheter och skillnader i företagandet mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands, samt mellan kvinnor och män. Företagandet är mer omfattande bland de sysselsatta kvinnorna på  landsbygden än bland de sysselsatta kvinnorna i tätorterna. Skillnaderna i omfattningen av kvinnors företagande är små mellan olika typer av landsbygdskommuner – de som är avlägset belägna, mycket avlägset belägna eller belägna nära en större stad. Resultaten indikerar snarare att det är kommunernas företagskaraktär eller tradition av företagande som avgör andelen företagare per sysselsatta.

Kartläggningen pekar mot att arbetslöshet kan vara ett incitament för företagande – något starkare för de utlandsfödda kvinnorna än för kvinnorna födda i Sverige. Skogsförvaltning och blandat jordbruk är bland de vanligaste näringsgrenarna för både kvinnor och män på landsbygden. I övrigt är dock företagandet mycket könssegregerat med avseende på bransch. De tio vanligaste näringsgrenarna för kvinnor och män skiljer sig markant åt. Kvinnors företag är mest representerade i Hår- och kroppsvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Konsultverksamhet avseende företags organisation, Fysioterapeutisk verksamhet samt Litterärt och konstnärligt skapande. Mäns vanligaste näringsgrenar är mer relaterade till landsbygdens kontext av mark- och naturresurser. Kvinnors företag är små, 76 procent är soloföretag och lönsamheten varierar stort. De näringsgrenar där kvinnors företag redovisar högst lönsamhet är i de numerärt mansdominerade näringsgrenarna inom tillverkningsindustrin. Resultaten indikerar därmed könssegregering och hierarki med avseende på arbets- och resursfördelning. 

Kvinnor på landsbygden är mer benägna att vara företagare än anställda om de är gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsnivå lägre än den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att företagandet är en lösning för att kombinera arbetsliv med ansvar för hem och barn. De företagande kvinnornas disponibla inkomster är i genomsnitt lägre än för kvinnor med anställning, för män som är företagare och för män med anställning. Att vara gift innebär för kvinnor en lägre disponibel inkomst, men för män en högre disponibel inkomst jämfört med att att inte vara gift. Resultaten visar dock att det inte är de individrelaterade faktorerna som mest bidrar till skillnader i disponibel inkomst, utan, näringsgren och antalet sysselsatta. Manligt könskodade näringsgrenar och stora företag ger högre inkomst. Den övergripande slutsatsen är att företagandet på landsbygden är traditionellt könssegregerat och hierarkiserat, i fråga om resursfördelning.

 

Sammanfattningen är tagen från rapporten: Kvinnors företagande i landsbygdskommuner med fokus på Småland och Öland – En kvantitativ kartläggning inom ramen för forskningsprojektet ”Kvinnors företagande för en levande landsbygd”, HELIX Rapport 10:001, HELIX COMPETENCE CENTRE, Linköpings universitet.

Länk till rapporten i sin helhet »

Fakta:

Projektledare

Helene Ahl, professor i företagsekonomi, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Universitet
Läs mer på Helene Ahls presentationssida
Skicka e-post till: helene.ahl@ju.se

Deltagare

Karin Berglund, professor i företagsekonomi med inriktning mot entreprenörskap, Stockholms universitet
Läs mer på Karin Berglunds presentationssida
Skicka e-post till: karin.berglund@sbs.su.se 

Malin Tillmar, professor i entreprenörskap, institutionen för organisation och entreprenörskap, Linnéuniversitetet
Läs mer på Malin Tillmars presentationssida
Skicka e-post till: malin.tillmar@lnu.se 

Katarina Pettersson, forskare, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU

Projekttid

2017-2020

Extern finansiär

Familjen Kamprads stiftelse

Sidansvarig: anni.hoffren@slu.se