Bakgrund
Under det senaste årtiondet har olika typer av plattformar för samverkan mellan civilsamhälle och kommun utvecklats. Det förekommer breda samverkansprocesser, såsom utvecklingen av lokala överenskommelser mellan kommun och civilsamhällen, och det förekommer mer sakfrågeinriktade samverkansplattformar.
Människors engagemang i klimatfrågan har gett upphov till nya sociala rörelser och civilsamhällesorganisationer med fokus på samhällsomställning för att motverka klimatpåverkan. Parallellt har klimatfrågan också plockats upp av befintliga civilsamhällesorganisationer som inkorporerar klimatrelaterade frågor till sin befintliga agenda, såsom Svenska kyrkan som fattat beslut om en egen färdplan för klimatet. Klimatfrågan har också gett upphov till samverkansplattformar på kommunal nivå.
Studien
I denna studie närmar vi oss fenomenet lokala samverkansplattformar utifrån en av de stora samtida samhällsfrågorna, nämligen frågan om klimatomställning.
Studieobjektet är tre civilsamhällesorganisationers medverkan i Uppsala kommuns samverkansplattform för klimatfrågor: Uppsala klimatprotokoll. Plattformen är initierad av kommunen och samlar både offentliga aktörer, civilsamhället och näringslivet.
Utifrån denna bakgrund ställer vi i detta projekt forskningsfrågorna:
- Hur påverkar samverkansplattformar för klimatarbete civilsamhällesorganisationer med engagemang i klimatfrågan?
- Vilka arbetssätt, förhållningssätt och strategier för samverkan, samt visioner för utveckling av framtida arbetssätt, har utvecklats i de studerade organisationerna?
Metod
Vår forskningsmetod innebär att vi etnografiskt, med observationer och intervjuer, kommer att följa klimatprotokollet utifrån tre strategiskt utvalda civilsamhällesorganisationer:
Klimataktion Uppsala: en organisation där klimatfrågan är organisationens primära syfte.
Svenska kyrkan: en organisation där klimatfrågan är sekundär till organisationens huvudsakliga syfte.
Hela Sverige ska leva: vi har dessutom valt att parallellt följa en organisation med aktivt klimatarbete men som står utanför plattformen för att kunna jämföra deras relation till kommunen i klimatarbetet.
Som komplement till den etnografiska ansatsen kommer vi också arbeta med en serie workshops där vi initierar och processleder erfarenhetsutbyte mellan de tre organisationerna för att besvara våra andra praktiknära forskningsfråga och synliggöra praktisk kunskap om hur samverkansplattformen kan utgöra verktyg för medverkande organisationer ur deras respektive perspektiv.
Mål
Projektet ska synliggöra förekomsten av klimatfokuserade plattformar för samverkan mellan civilsamhälle, kommun och näringsliv, och civilsamhällets möjliga roller i dessa forum och bidra med kunskap om hur samverkansplattformar kan påverka (möjliggöra eller begränsa) de civilsamhällesorganisationer som deltar i samverkan - kunskap som är till gagn för både civilsamhällesorganisationer och kommuner och regioner som stöd för strategiska överväganden vid utformning av och agerande på samverkansplattformar.
Projektet bidrar även med en mer praktisk inriktad rapport, baserad på de studerade organisationernas erfarenheter och med civilsamhällets aktörer som primär målgrupp, där följande frågor adresseras:
- När ska man samarbeta?
- Varför ska man samarbeta?
- Hur samarbetar man?
