Ett mobilt Nekropolis: Potential, effekter och betydelse av storskalig förflyttning av mänskliga kvarlevor i Sverige

Senast ändrad: 09 december 2020

Projektet ska bidra till strategier för framtida förflyttningar av begravningsplatser och mänskliga kvarlevor, genom att kartlägga omfattningen, belysa problem och effekter samt hur dessa förflyttningar ska kunna bemöta människors behov av kontinuitet i förhållande till sådant som platsidentitet, individuella minnen och kulturarv.

Bakgrund

Kyrkogårdar och mänskliga kvarlevor förväntas få ”vila i frid” i Sverige såväl som i de flesta andra länder, vilket sker med stöd av en infrastruktur (ett stort antal kyrkogårdar över hela landet) samt regelverk för hur praktiker och strukturer ska bibehållas (SFS, 1990). Men många kyrkogårdar är i framtiden hotade av klimatförändringar med stigande havsnivåer, översvämning och erosion som följd men också av exploatering på grund av samhällsförändringar.

Projektet

Projektet tar som utgångspunkt att ett faktiskt och aktuellt exempel, Kiruna och dess begravningsplats flyttas på grund av gruvindustrin, kan ge viktig och värdefull kunskap inför kommande strategier för förflyttning av begravningsplatser, relaterat till översvämning, erosion eller på sikt också urban exploatering. Särskilt intresse visar projektet för gravrättighetsinnehavare, närboende och användare av begravningsplatsen.

Kärnan i projektet handlar om att värdera begravningsplatserna som landområde och som plats, såväl monetärt som utifrån upplevelsevärden, värde som menings- och identitetsskapare och som kulturarv.

Syfte och mål

Syftet och mål med projektet är att bidra till strategier för en framtida förflyttning av begravningsplatser och mänskliga kvarlevor, genom att belysa omfattningen av sådana förflyttningar, visa på problem och effekter i samband med en sådan förflyttning (också i relation till begravningslagen) samt synliggöra människors behov och förhållningssätt i en motsvarande situation. Resultaten, med fokus på ’evig vila’ kontra ’mobilitet’, involverar både omfattningen av förflyttning av begravningsplatser i framtiden relaterat till olika hot samt hur en sådan förflyttning kan materialiseras, lokaliseras och integreras med människors behov av kontinuitet i förhållande till sådant som platsidentitet, individuella minnen och kulturarv.

Metoder

Projektet byggs upp i två spår, där ett använder kvantitativa metoder för att kartlägga areal och värde av hotade kyrkogårdar i Sverige. Som grund för analysen kommer kartor från länsstyrelserna över hela Sverige att användas; i första hand kopplat till kustöversvämningar vid havet och vid stora floder eller sjöar, men också till områden som är hotade av exploatering av olika slag. Det andra spåret fokuserar på förflyttningen av Kirunakyrkogården och omfattar två olika faser. Den första är en enkät riktad mot tre grupper:

  1. gravrättsinnehavare
  2. närboende
  3.  begravningsplatsbesökare.

Metoden lyfter flera olika slags relationer till begravningsplatsen:

  1. begravningsplatsen som minnesplats
  2. begravningsplatsen som grannskap och kulturarv
  3. begravningsplatsen för minne och rekreation (konflikt/ samverkan).

Informanter hittas genom lokal data och gravrättsregister för Kiruna, samt genom möte med brukare på begravningsplatsen. Den andra fasen i detta huvudsakligen kvalitativa spår involverar dessutom utarbetandet av interaktiva workshops, där kontakt med deltagare sker genom annonsering på kommunala anslagstavlor (analoga och digitala) samt genom tidigare möten med boende och brukare. Två till tre workshops kommer att hållas och organiseras i förhållande till resultaten från fas ett.

Forskningsfrågor

Följande forskningsfrågor kommer att behandlas:

  1. Är begravningsplatser i funktionen som plats för begravningar och som helig plats i fara idag och i framtiden, och i vilken utsträckning?
  2. Vad är det totala markvärdet för begravningsplatser i Sverige och hur ser trycket för förflyttning/ alternativ användning ut?
  3. Vad är den allmänna uppfattningen om omplacering av mänskliga kvarlevor i Sverige?
  4. Vilka problem är förknippade med omplacering av mänskliga kvarlevor?
  5. Hur förhåller sig olika intressentgrupper till omplacering av mänskliga kvarlevor?
  6. Hur kan kunskap från detta projekt tillämpas i framtida situationer med förflyttning/ omlokalisering av begravningsplatser?

Samarbete

Projektet bedrivs i nära samarbete med Svenska kyrkan, som ansvarar för de flesta av begravningsplatserna i landet (oavsett religion eller kultur), samt en internationell referensgrupp med kunskap om sorgebearbetning, begravningsverksamhet, kulturarv och stadsplanering. Resultatet av projektet kommer därmed att synliggöras direkt för intressenter inom begravningsverksamheten, samt kunna bli del av en nationell och internationell diskussion om attityder och strategier inför kommande behov av förflyttning av begravningsplatser; såväl i relation till klimatförändringar som till eventuell exploatering.

Tätt bestånd av krokiga björkar. Foto.
Björkarna vid minneslunden på kyrkogården i Kiruna. Foto: Ulla Myhr.
Sidansvarig: anni.hoffren@slu.se