Att skapa hållbara urbana livsstilar genom nudging och medborgardeltagande

Senast ändrad: 20 december 2022

Nudging och medborgardeltagande är två vanliga strategier för att uppnå mer hållbara vardagsval. Illustration: Joakim Lindmarker / Urban Minds

I NAP-projektet utvecklar vi kunskap om hur stadsplanering kan bidra till hållbara livsstilar.

I projektet fokuserar vi på två styrstrategier: nudging och medborgardeltagande. Nudging är en metod för beteendeförändring där förändringar i den fysiska och/eller digitala miljön används för att ”knuffa” människor mot mer hållbara och hälsosamma livsstilar. Medborgardeltagande, å andra sidan, bygger på att människor involveras för att aktivt och medvetet utforska möjligheter till att förändra beteende och system. Ofta ses nudging och medborgardeltagande som oförenliga strategier.

I NAP-projektet utforskar vi hur de två strategierna fungerar i praktiken, både inom kommuner och bland boende i städer. Vi är intresserade av om och i sådana fall hur de två strategierna kan kombineras. Makt och etik är centrala begrepp och i projektet ställer vi frågor om vem som bör bestämma vad hållbara livsstilar är. Vi utforskar olika typer och kombinationer av nudging och deltagande tillsammans med praktiker, kommuner, bostadsägare, konsulter, arkitekter och stadsbor.

Projektet innehåller två sammankopplade delprojekt som bedrivs av en doktorand och en post-doc.

Post-doc projektet fokuserar på frågan vems kunskap räknas i nudging och medborgardeltagande? Baserat på en studie av handböcker för de två strategierna genomförs försök med att kombinera nudging och medborgardeltagande i stadsplaneringspraktiken. Syftet är att undersöka hur dessa strategier för hållbara urbana livsstilar kan bli både effektiva och socialt accepterade.

Doktorandprojektet projektet fokuserar på de boendes perspektiv på hållbara vardagspraktiker. Utgångspunkten är att öka förståelsen för hur invånare i Rosendal (Uppsala) förhåller sig till hållbara livsstilar och vilken typ av vardagspraktiker de associerar med hållbarhet. Projektet kommer sedan att titta närmare på dessa vardagspraktiker för att ta reda på i vilken utsträckning boendemiljön möjliggör och/eller hindrar hållbara vardagsvanor.

HÅLLBARHETSVANDRING - en metod för att kombinera nudging och medborgardeltagande i utformningen av platser och samhällen

PDF-version anpassad för utskrift

Vilka val i vardagen uppmuntrar en plats till? Hur kan platsen förändras för att uppmuntra till mer hållbara vardagsval? Att undersöka en plats med hjälp av dessa frågor kan vara givande för platsutveckling och samhällsplanering. Hållbarhetsvandring är en metod för platsutveckling där lokal kunskap och expertkunskap kombineras för att utveckla platser som inbjuder till hållbara val i vardagen. Här beskrivs bakgrunden till metoden och
på nästa sida finns en lathund som stöd om du vill genomföra en hållbarhetsvandring!

För hållbara livsstilar

Inom samhällsplanering dominerar tekniska lösningar för att nå hållbarhet, men det krävs även radikala sociala förändringar. Inte minst behöver människors livsstilar bli mer hållbara. Nudging och medborgardeltagande är två populära strategier för att påverka de val människor gör i sin vardag. Vi har tagit fram en metod - hållbarhetsvandring - för att underlätta kombinationen av dessa två strategier. Stadsplanering handlar om att utforma platser och samhällen. Inom hållbar samhällsplanering behövs olika typer av kunskaper och kunskapsbärare. Det behövs expertis kring nudging, alltså hur miljöer utformas för att påverka de val som människor gör. Det behövs också lokal expertis, det vill säga kunskaper om vardagslivet på olika platser i samhället. På en hållbarhetsvandring kan dessa kunskaper och kunskapsbärare mötas.

Nudging och medborgardeltagande

Nudging handlar om att göra förändringar i den fysiska och sociala miljön för att göra det ”lätt att göra rätt”. Det kan till exempel vara att öka användningen av cykelbanor genom att göra dem lättare att ta sig till eller att få människor att ta mindre portioner mat genom att använda mindre tallrikar. Medborgardeltagande handlar i stället om att människor tillsammans ändrar sitt tänkande och sina handlingar i hållbar riktning. Medborgardeltagande kan vara att involvera medborgare
i kommunal budgetering eller att bjuda in till dialog om stadsutvecklingsplaner. Genom att kombinera de två strategierna kan bättre förutsättningar ges för att omställningsarbetet ska bli både effektivt och accepterat av de som lever i staden.

Varför vandra tillsammans?

Vandring är en lämplig mötesform för att möjliggöra konstruktiv dialog mellan boende och experter. Genom att röra sig på, använda och fysiskt utforska en plats kan skillnader i perspektiv och värderingar komma till ytan och diskuteras. När deltagarna i en hållbarhetsvandring tillsammans erfar platsen kan de få syn på hur platsen möjliggör vissa beteenden och hindrar andra. En vandring möjliggör att experternas generella kunskaper görs mer konkreta och att de boendes vardagskunskap kan både utmanas och användas för en ny utformning av platsen.

På en hållbarhetsvandring möts olika kunskaper - lokal expertis och
expertis kring nudging. Illustration: Joakim Lindmarker / Urban Minds.

Hållbarhetsvandring - steg för steg

1. Förberedelser
Identifiera område för vandringen. Dels en ort där lokala deltagare kan engageras och dels en mer specifik plats på orten där vandringen ska genomföras.

Bjud in deltagare. Lokala experter, experter på planering, beteenden och/eller deltagande samt facilitatorer. Gruppen bör totalt omfatta 10-15 personer.

Ordna med praktiska arrangemang. Boka lokal, bestäm tider, förbered material, sänd ut information.

2. Genomförande inklusive förslag till agenda

16:00 Organisatörer träffas och ställer iordning lokal 17:15 Dörrarna öppnas, mat och mingel

17:30 Välkomna! Genomgång av agenda och syfte med kvällen “Spelregler”/”Hur pratar vi med varandra” Medgivande till att använda bilder.

17:40 Presentationsrunda - namn och förväntningar.

17:50 Eventuell ”lära-känna-varandra-aktivitet”.

18:00 Presentation av projektet/sammanhanget. Kort introduktion till nudging och deltagande.

18:15 Hur går vandringen till?

18:25 Gå gemensamt till platsen. Dela eventuellt upp gruppen.

18:25 Vandring steg 1: ”Vad uppmuntrar den här platsen oss att göra?” Gå runt platsen i grupp och känn efter vilka beteenden platsen uppmuntrar till. Hur går det att röra sig? Vilka aktiviteter är möjliga? Vad känns roligt? Vad känns läskigt? Skriv svar på frågan på vimplar och sätt ned dem i marken.

18:40 Vandring steg 2: ”Hur vill vi förändra platsen för att den ska uppmuntra till mer hållbara vardagsval?” Gå runt på platsen i grupp och känn efter vilka förändringar som skulle behövas. Hur kan hållbar mobilitet uppmuntras? Hur kan det bli roligare att mötas här? Skriv svar på frågan på vimplar och sätt ned dem i marken.

19:20 Grupperna går tillbaka till lokalen. Dokumentera flaggorna och ta med dem.

19:30 Presentation av de viktigaste intrycken/förslagen.

19:45 Reflektion kring vandringen (enskilt och/eller i grupp). Vilka av dessa förslag kan jag/vi driva på för att realisera?

20:00 Slut

3. Uppföljning

Färdigställ dokumentationen
- Vimplar
- Reflektioner från observatörer i grupperna
- Post-its
- Slutsatser

Återkoppling
- Till deltagare (vad kom vi fram till på vandringen)
- Till metodutvecklare (hur fungerade metoden att använda)
- Eventuellt uppföljande möte

Fortsatt arbete med platsen - vilka idéer kan tas vidare?

Exempel - ungefärlig avgränsning av plats för hållbarhetsvandring.

Exempel - en deltagare skriver på en vimpel ett förslag till förändring
av en plats.

Nudging och medborgardeltagande kan kombineras

Utifrån en analys som vi har gjort inom projektet förespråkar vi att nudging och medborgardeltagande kombineras för att möjliggöra att stadsplanering blir effektiv och socialt accepterad. Exempelvis kan staden utformas så att invånare uppmuntras/nudgas att delta i gemensamma aktiviteter (till exempel stadsodling, idrottsaktiviteter och kulturella aktiviteter); invånare kan erbjudas möjlighet att delta i utformningen av nudgar; och boende kan även ges möjligheter att utvärdera hur befintliga stadsrum uppmuntrar vissa beteenden. Genom att kombinera de två strategierna kan risken minskas för manipulerande nudging eller skendemokratiskt medborgardeltagande, och bättre förutsättningar ges för att omställningsarbetet ska bli både effektivt och accepterat av de som lever i staden.

Vi har utifrån analysen tagit fram ett ”reflektionsstöd” som kan användas vid planering, genomförande och utvärdering av nudging och medborgardeltagande. Målgrupp är politiker, tjänstepersoner och konsulter inom hållbar stadsplanering.

Ladda ner dokumentet Nudging och medborgardeltagande i hållbar stadsplanering – ett reflektionsstöd för politiker, tjänstepersoner och konsulter (pdf)

Vi har även kommunicerat våra tankar om nudging och medborgardeltaganden i blogginläggen vems kunskap räknas? och Covid-19 och experternas roll.

---

NAP-projektet är en del av det svenska strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Viable Cities finansieras gemensamt av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

NAP-projektet är finansierat av Viable Cities och SLU. Partners i projektet är SLU, Uppsala Kommun, Malmö Stad, Fastighetsägare BID Sofielund, Rosendal Fastigheter, LINK Arkitektur AB, Lindroos Arkitektur, Urban Minds, Tengbom Arkitekter, and WSP Sverige.

Kontakta oss gärna om ni har frågor eller kommentarer!

Läs mer om Viable Cities