Hoppa till huvudinnehåll

Nationell miljöövervakning av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i miljön

Den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel startade år 2002 i syfte att följa den långsiktiga förändringen över tiden när det gäller jordbrukets påverkan från bekämpningsmedel på yt- och grundvattenkvalitet, samt undersöka förekomsten av bekämpningsmedel i sediment, luft och nederbörd. 

Sverigekarta med mätplatser. Illustration.

Var proverna tas

Miljöövervakningen av bekämpningsmedel utförs främst i fyra små avrinningsområden (8 – 16 km2) som representerar varsin jordbruksregion i Sverige. Avrinningsområdena ligger i Skåne (M42), Halland (N34), Östergötland (E21) och Västra Götaland (O18). Områdena kallas typområden eftersom de kan anses representera ett typiskt område i den regionen. Alla typområden består av omkring 90 procent åkermark. I varje typområde provtas ytvatten och sediment, från den bäck som avvattnar området, samt grundvatten från ca 3-6 meters djup. Lantbrukarna i typområdena intervjuas varje år för att samla in uppgifter om vilka grödor som odlas och vilka bekämpningsmedel som använts. Användningen av bekämpningsmedel jämförs med de påträffade bekämpningsmedelsresterna i ytvattnet som avvattnar typområdet. Med dessa data kan även förlusterna av bekämpningsmedel från jordbruksmark beräknas.

I miljöövervakningen ingår också två lite större skånska åar (Skivarpsån och Vege å, med avrinningsområden på 102 respektive 488 km2) där ytvatten och sediment provtas.

Bekämpningsmedel från regnvatten och luft har samlats in i Skåne sedan 2002 respektive 2009. Sedan 2009 har ytterligare en lokal för insamling av regnvatten använts, fram till och med 2016 i Aspvreten, Södermanland och därefter i Norunda, Uppland.

Fördjupning om provplatser

Översikt över areal, andel åker, dominerande jordart, samt summa för årsnederbörd och årsmedeltemperatur för normalperioden (30-årsmedel 1961-1990) i de fyra typområdena. Avrinningsområdena för de två åarna, Skivarpsån och Vege å, är större och mer varierade i jordart.

Område Areal (ha) Andel åker Jordart Nederbörd (mm) Temperatur (°C)
O18 766 92% lera 550 5,9
E21 1632 89% morän-lera 477 6,0
N34 1393 85% sand 773 7,4
M42 824 92% morän-lera 663 7,6
Skivarpsån 10200 72%      
Vege å 48000 57%      

 

Ett vattendrag omgivet av buskar och träd, foto.

Provtagningens omfattning

Provtagningen av ytvatten i typområdena utförs med hjälp av automatiska ISCO-provtagare som är programmerade att ta ett mindre delprov var 90:e minut, dygnet runt i en vecka. Dessa delprov ger ett veckomedelsprov som visar vilka bekämpningsmedel som passerat och deras medelkoncentration under veckan. Proverna samlas in mellan maj och oktober, den period då bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket är som störst. I typområdena i Skåne och Halland samlas prov in även under resterande delen av året, men då i tvåveckorsintervaller. Dessa prover tas för att undersöka om jordbruksmark även läcker rester av bekämpningsmedel under vintern.

Ytvattenprovtagningen i de två större åarna görs för hand med flaskor som sänks ner vattendraget, så kallad momentan provtagning, en till två gånger per månad mellan maj och oktober.

Grundvattenprover tas vid fyra tillfällen per år, och sediment samlas in vid ett tillfälle per år.

Regnvattenprover samlas in regelbundet efter regn, mellan april och oktober i Hallahus och maj till september i Aspvreten/Norunda. Totalt blir det 10-15 regnprover per provplats och år. Ett tiotal luftprover samlas in årligen med hjälp av en provtagare som aktivt pumpar luft genom ett filter och en adsorbent (PUF), som sedan analyseras var för sig för bekämpningsmedel.

Två kemister undersöker ett analysinstrument

Analyser av bekämpningsmedel

Alla analyser görs på det ackrediterade laboratoriet för organisk miljökemi (OMK) på Institutionen för vatten och miljö, SLU. Prover från ytvatten, grundvatten och regnvatten analyseras för ca 150 substanser av bekämpningsmedel. Luftproverna analyseras för ca 110 substanser och  sedimentproverna för ca 100 substanser. När vi väljer vilka substanser som ska analyseras tar vi hänsyn till hur mycket substansen används i typområdena och i Sverige generellt, om substansen har egenskaper som gör den lättrörlig i naturen, samt hur toxisk den är för vattenlevande organismer. Alla vattendirektivets prioriterade substanser som är bekämpningsmedel och bedöms relevanta att analysera ingår i analyserna .

Fynd bekämpningsmedel 2016-2020

Resultaten är allmänt tillgängliga

Varje år sammanställs och aggregeras resultaten från den nationella miljöövervakningen i figurer och tabeller, se Här finns resultat och data

Fram till och med 2019 års sammanställning producerades en rapport per år, som finns att hämta som PDF, se Publikationer. Från och med 2020 års resultat presenteras sammanställningarna främst på denna hemsida. 

Långtidsöversikter och specialprojekt gjorda av SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) finns under Publikationer. Utöver den nationella miljöövervakningen sker regional miljöövervakning runt om i landet.

Kontakta oss!

Vill du veta mer om miljöövervakningen av bekämpningsmedel är du välkommen att kontakta oss:

Publicerad: 04 maj 2022 - Sidansvarig: vattenmiljo-webb@slu.se
Loading…