Naturen representad i selfies
Onlineplattformar är ett allt viktigare sätt att identifiera, ta reda på och genomföra naturupplevelser. Men plattformar formar också hur människor pratar om och kommunicerar om naturupplevelser – till exempel genom influencer-kultur eller önskan om socialt erkännande. Därmed påverkar plattformar och deras användarskapade innehåll offentliga samhälleliga idéer om "bra" eller "önskvärda" engagemang i naturen. Selfies tagna i naturen är ett sådant exempel, där online formar vår förståelse av utomhusmiljöer: naturen presenteras som en bakgrund till individuella identitetsskapande prestationer - orörd, städad och avlägsnad från civilisationen.
Algoritmiska okunskaper och miljön
Algoritmiska informationssystem, såsom kommersiella sökmotorer eller sociala medier, men även appar för medborgarforskning, bidrar till vad vi vet och hur vi vet det, men också till det som förblir okänt, tystat och osynligt.
Det här projektet undersöker några av de sätt på vilka sådan okunskap och frånvaro relaterade till klimat- och andra miljökriser skapas och upprätthålls, och placerar dem i ett bredare teoretiskt och samhälleligt sammanhang.
Som en del av detta projekt var vi värdar för ett offentligt symposium och en akademisk workshop i oktober 2022 med titeln "Networked silences - A symposium about the missing environment communication on algoritmic platforms." Information om symposiet hittar ni här: https://www.slu.se/en/subweb/mistra-ec/event/networked-silences/
Publikationer i projektet
Haider, J., & Rödl, M. (2023). Google Search and the creation of ignorance: The case of the climate crisis. Big Data & Society, 10(1). https://doi.org/10.1177/20539517231158997
Klimatförnekande genom att googla
Klimatförnekande är inte särskilt utbrett i Sverige, men hur framstår det ändå som mer populärt? I spåren av vädjanden om att ”googla gärna” - en specifik term, undersöker vi i detta projekt hur klimatförnekares vädjanden till människor att "göra sin egen forskning" sprider sig genom online- och offlinemedia. Dessa noggrant utvalda termer är avsedda att så tvivel på vetenskaplig konsensus och skapa en illusion av ett mycket bredare stöd för klimatförnekelse i Sverige än vad som faktiskt finns.
Algoritmiskt förkroppsligade utsläpp
Idén med algoritmiskt förkroppsligade utsläpp är ett försök att konceptualisera hur de olika val som underlättas av algoritmiska system när de distribueras av flersidiga plattformar, såsom kommersiella sökmotorer eller olika sociala medier och rekommendationssystem, bidrar till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och miljöförstöring.
Publikationer i projektet
Haider, J., Rödl, M., & Joosse, S. (2022). Algorithmically embodied emissions: The environmental harm of everyday life information in digital culture. Information Research, 27, colis2224. https://doi.org/10.47989/colis2224
Populärvetenskapliga sammanfattningar publicerade i Data & Society: Points & The Conversation.
Att slåss mot väderkvarnar
Detta projekt ger ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till att förstå hur (des/fel)information om initiativ för hållbar energi konfigureras i samhällets dominerande informationsinfrastrukturer. Projektet undersöker hur information om vindkraft i Sverige synliggörs och osynliggörs i sociala medier och i sökmotorer och hur den hänger ihop med andra frågor. Projektet frågar vidare vad detta betyder för allmänhetens förståelse av det utrymme som konfigurerats för problemen kring frågan om hållbar energi.
En rapport har publicerats i projektet: https://www.slu.se/site/mistra-ec/nyheter/rapport-vindkraft/.
I teamet ingår även Elisa Tattersall-Wallin och Björn Ekström, båda SSLIS (Svenska biblioteks- och informationshögskolan).
En undersökning av kommersiella algoritmer som kommunikationsdeltagare
Detta Formasfinansierade projekt, Algoritmer och meningsskapande för miljön (2023-2026), undersöker hur Google, Facebook och liknande, bidrar till att skapa mening om klimatkrisen. Dessa algoritmiska informationssystem är osynliga men allestädes närvarande kommunikationsdeltagare i dagens samhälle. De filtrerar, väljer ut och sorterar information och fattar beslut om synlighet och relevans.
Projektet undersöker den ökande betydelsen av algoritmiska informationssystem, såsom kommersiella sökmotorer och sociala medier, för att forma (pro-)miljömässiga diskurser, normer och sociala praktiker, och hur de därmed skapar mening om klimatkrisen.
