Jämförelse mellan olika kartor – en kort historisk översikt

Senast ändrad: 17 mars 2022

Som mått på hur väl en karta överensstämmer med verkligheten kan man använda måtten noggrannhet och kappa-värde. Högre noggrannhet och kappavärden anger bättre, mer träffsäkra kartor. En noggrannhet på 100% och ett kappa-värde på 1 anger en perfekt överensstämmelse mellan kartan och verkligheten.

Olika karttyper

Figuren visar fyra olika kartor över samma område. A) Fastighetskartan © Lantmäteriet, B)”Depth-to-water” (DTW) karta © Skogsstyrelsen, C) Markfuktighetsindex © Metria, D) SLU Markfuktighetskarta © SLU

 

Sverigekarta med kontrollpunkter

För att jämförelsen mellan kartorna ska bli rättvis har alla kartor jämförts mot samma fältdata; 4000 av Riksskogstaxeringens permanenta provytor. Notera att dessa ytor ej användes för att träna AI modellen till SLU Markfuktighetskarta, utan detta utgör ett separat utvärderingsdataset.

Projektlogga

 

Fakta:

  • Fastighetskartan är gjord utifrån flygbildstolkning och visar större myrar, däremot saknas många fuktiga marker i skogsmark på kartan (Noggrannhet = 74%, kappa = 0,39).

  • Skogsstyrelsens ”Depth-to-water” (DTW) karta kom 2014 tillhandahålls som en del av Skogsstyrelsens skogliga grunddata. DTW kartan bygger på modelleringar av markfuktighet från den digitala höjdmodellen. DTW är ett index som är bra på att hitta blöta kantzoner utmed sjöar och vattendrag och var mer träffsäker (Noggrannhet = 79%, kappa = 0,56). Dock missade den de större myrarna.

  • Metrias Markfuktighetsindex kom 2019 och kombinerade DTW kartan med Soil Topografic Wetness Index (STI) som är ett index som är bra på att fånga in större myrar, detta ledde till bättre kartor (Noggrannhet = 79%, kappa = 0,58).

  • SLU Markfuktighetskarta. Förutom topografin styr jordarter, jorddjup och klimatet markfuktigheten i landskapet. Det gör att det inte går att fånga in hela landet med bara en DTW och STI-karta, man behöver ta hänsyn till olika förhållanden i t.ex. fjällvärlden eller platt jordbruksmark i södra Sverige. Som lösning på det beräknar SLU 24 index i flera olika skalor och gränsvärden. Kartorna är beräknade med artificiell intelligens (så kallad maskininlärning) där fältdata från 20 000 provpunkter används för att lära modellen hur den ska kombinera ihop datat från 24 index till en optimal karta som klassar markfuktighet. Utvärderingen visar att SLU markfuktighetskarta är den mest detaljerade och tillförlitliga kartan (Noggrannhet = 85%, kappa = 0,69).

Kappa-värdena ovan gäller om man delar in kartorna i två klasser, delar man in kartan i tre klasser (torr-frisk, frisk-fuktig, fuktig-blöt) sjunker kappa-värdena något. Metrias Markfuktighetsindex får då kappa = 0,43 och SLU Markfuktighetskarta får kappa = 0,58.


Kontaktinformation

Anneli Ågren
Forskare vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Akvatisk landskapsanlays
Telefon +46 (0)90-786 8427; +46 (o)72 714 4792