På forskningsstationen utförs officiella sortförsök av vall, spannmål och potatis, samt flera olika långliggande försök med bland annat olika gödslingsnivåer, jordbearbetningar och växtföljder. Forskningsstationen är tillgänglig för forskning inom ekologi, agronomi, miljövetenskap, agroekologi och andra ämnesområden. Forskare eller forskargrupper, som vill göra experiment och provtagning på Röbäcksdalen, är välkomna att ta kontakt med stationens personal.
Fältforskningsstationen (63.8°N, 20.2°E) ligger 2 km söder om Umeå centrum, 3 km från Umeå flygplats och tågstationer och c 5 km från Umeå campus. Försöksstationen är en del av institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid SLU.
Forskningsstationen har funnits i snart 60 år. Det första spadtaget vid Röbäcksdalen togs den 25:e augusti 1954. Försöksvolymen har varierat under åren och var som mest upp på drygt 500 försök fördelat på sex platser. Idag ligger nivån på ca 100 försök per år, fördelat på fyra platser.
Fälten som stationen förfogar över var en gång havsbotten, men har sakta rest sig ur havet sedan slutet av senaste istiden. Idag har de nått en höjd på ca 12 meter över havet. Jordarten på försöksfälten är mo-mjäla vilket kännetecknas av god vattenhållande förmåga och hög kapillaritet, varför grödorna sällan lider av torka. Mullhalten är god (3-6 %) vilket medför att jorden inte är så tät, det kan annars vara problem för denna jordart. Sandjord förekommer på begränsade arealer.
På forskningsstationen utförs officiella sortförsök av vall, spannmål och potatis, samt flera olika långliggande försök med bland annat med olika gödslingsnivåer, jordbearbetningar och växtföljder. Enskilda forskare och andra intressenter lägger också ut försök som vi utför.
Stationen har även ansvaret för genomförandet av sortprovning och långliggande försök på tre andra platser (Ås, Offer och Öjebyn) i den norra regionen. Det är en stor tillgång att ha flera försöksplatser för att studera hur väder och klimatförändringar påverkar svensk jordbruksproduktion. Långliggande försök om vallens betydelse i växtföljder finns också på alla fyra försöksplatserna i regionen. Dessa är viktiga inte minst för att de visar vallens betydelse för att motverka omvandlingen av markens humusförråd till koldioxid och därmed motverka ytterligare klimatförändringar. De är en viktig SLU-resurs för att studera mark-växt-ineraktioner inom många discipliner (ekologi, växtskydd, marklära etc.).