Zooekologi

Timmer, viltkött, kolbindning och rekreationsvärden är exempel på skogens ekosystemtjänster. Vilt är i många fall med och formar ekosystemen och påverkar på så vis leveransen av ekosystemtjänster. Exempelvis kan betande växtätare öka variationen i livsmiljöer, vilket påverkar den biologiska mångfalden. Samtidigt kan betning begränsa både skogens tillväxt och kolbindning. Många ekosystemtjänster begränsar varandra och en framgångsrik samförvaltning av vilt och skog bygger på kompromisser mellan konkurrerande intressen, till exempel naturvård, viltförvaltning och skogsbruk.

Forskningen inom undertemat Vilt och skog tillhandahåller kunskap om samspelet mellan olika viltarter, viltets effekter på skogsekosystemen och den biologiska mångfalden, samt på interaktioner mellan skogsbruk och vilt under förändrade miljöförhållanden. Inom forskargruppen fokuserar vi på skandinaviska boreala och hemi-boreala skogar. Vi samarbetar med lokala intressenter inom skogs- och viltrelaterade frågor (t.ex. skogsbolag och viltförvaltningsgrupper).

Det finns en nära koppling mellan människors hälsa och ekosystemens hälsa. Genom att integrera One Health-konceptet kan vi skydda människors (och djurs) hälsa, bevara den biologiska mångfalden och främja bevarandeinsatser för en friskare planet.

Inom undertemat Vilt och One Health fokuserar vi på naturbaserade lösningar för folkhälsoutmaningar i ett brett spektrum av miljöer och livsmiljöer; som skogar, våtmarker och bebyggda miljöer i Sverige, Finland, Östafrika och Latinamerika. I vår forskning använder vi oss av långsiktiga studier av ekosystemfunktioner, till exempel djurs konkurrens, interaktioner mellan rovdjur och bytesdjur och mellan patogener och miljö.

Vi arbetar tillsammans med lokala samhällen och lokala och nationella intressenter för att genomföra naturbaserade åtgärder för folkhälsan och utvärdera deras effektivitet vad gäller minskad risk för infektionssjukdomar. Vi strävar efter att maximera det lokala deltagandet så att insatserna är acceptabla, hållbara och bidrar till en övergripande höjning av livskvaliteten snarare än att enbart minska sjukdomsbördan, särskilt i låg- och medelinkomstländer.

För att kunna studera och förvalta vilt måste vi veta vilka arter som finns i ett område, hur många individer av varje art som finns där och hur de påverkar livsmiljön. Digital viltövervakning utvecklas snabbt och ger goda möjligheter till både viltövervakning och till att främja samexistens mellan människor och vilda djur.

Inom undertemat Viltövervakning och teknologi utvecklar, testar och implementerar vi olika metoder för övervakning av vilt i olika miljöer, från de svenska fjällen till regnskogen på Madagaskar. Vi utvecklar och tillämpar avancerade statistiska metoder för att förbättra vår uppskattning av arters förekomst och täthet, hur dessa arter nyttjar naturresurserna och deras påverkan på ekosystem. Vi använder ett stort urval av olika sensorer, till exempel halsbandsändare, drönare, akustiska sensorer och viltkameror för att övervaka individer, populationer och djursamhällen. För att hantera den stora mängd data som alla dessa sensorer ackumulerar använder vi alltmer artificiell intelligens (AI) inom området.

Våra resultat ger en ökad kunskap om bevarande- och åtgärdsplaner och prioriteringar för biologisk mångfald. Kunskapen fungerar som ett stöd för samhällets intressenter och beslutsfattare vid olika beslut.

Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och förändrad markanvändning orsakar globala förändringar som hotar ekosystem och mänskliga samhällen som är beroende av dem. Rewilding, dvs. det vilda djurlivets återkomst, presenteras allt oftare som en möjlighet som både kan återställa biologisk mångfald, mildra klimatförändringarna och främja människors välbefinnande.

I undertemat Rewilding och globala förändringar studerar vi rewilding och dess möjliga effekter på biologisk mångfald, klimatfaktorer och människans välbefinnande. Vi har ett globalt fokus; från södra Afrikas savanner och Madagaskars regnskogar till Europas bebyggda områden. Här undersöker vi och våra samarbetspartners mönster och drivkrafter bakom förlust och återhämtning av vilda djur och växter, och vilken roll klimatförändringar och markanvändning spelar i detta. Vi utvärderar också återintroduktion av arter som klimatåtgärd och möjlighet att återställa biologisk mångfald. Det gör vi genom att studera hur återintroduktion, men också förlust av vilda djur, påverkar viktiga processer i jordens system (till exempel kolcykeln).

Vi samarbetar med forskare från andra discipliner och studerar också hur återintroduktion av arter påverkar människors välbefinnande. Tillsammans med lokala samarbetspartners använder vi resultaten för att skapa naturbaserade möjligheter till återhämtning av vilda djurstammar som samtidigt stödjer det globala hållbarhetsarbetet.

Människor lever nästan överallt i världen och ofta i betydande antal. På alla platser där människor finns interagerar människan med de vilda djuren, både medvetet och omedvetet. Dessa interaktioner påverkar människans och djurens välbefinnande på olika sätt, från individ- till samhällsnivå.

I undertemat Samspel mellan vilt och människor strävar vi efter att öka vår förståelse för samspelet mellan människor och vilt för att tillsammans med samhällspartners skapa möjligheter för ökad samexistens mellan människa och vilda djur. Vår forskning sträcker sig från bevarandefrågor, där vi studerar starkt hotade arter och vad hotet består av, till framgångsrikt bevarande som lett till ökande viltpopulationer med som följd fler konflikter med människan.

Våra studier äger rum över hela världen, från Sveriges boreala barrskogar till Madagaskars regnskogar, och från Afrikas savanner till stäpperna i Centralasien. Vi arbetar tvärvetenskaplig för att studera samspelet mellan människor och vilda djur, där vi samarbetar med statsvetare, kommunikationsvetare och filosofer.