Gör ditt kandidatarbete hos oss!

Senast ändrad: 09 januari 2023
Student närstuderar något på en trädstam med förstoringsglas. Foto.

Är du intresserad av biologisk mångfald, vilda djurs rörelsemönster eller hur vilt och fisk kan förvaltas på ett hållbart sätt? Vi har ett brett utbud av kandidatarbeten i ämnena skogs­vetenskap och biologi!

Kandidatarbete kan göras inom Jägmästar­programmet eller som fristående kurs. Omfattningen är 15 hp.

Kandidatarbete som fristående kurs erbjuds året runt och det finns en stor ­flexibilitet i hur arbetet kan läggas upp.

Ämnesmässigt kopplar våra arbeten och expertis till något av de ämnesområden som vi jobbar med på institutionen:

  • restaureringsekologi
  • zooekologi
  • akvatisk ekologi
  • molekylär ekologi

Nedan hittar du lediga kandidatsarbeten.

Du kan alltid kontakta Therese Löfroth, undervisningsansvarig hos oss, så hjälper hon dig vidare med din idé och sätter dig i kontakt med rätt person.

Välkommen att höra av dig!

 

Lediga kandidatarbeten

Insekter i skogar som restaurerats för den vitryggiga hackspetten

Vitryggig hackspett på ett träd.

Vitryggig hackspett. Foto: Jörgen Wiklund

Insekter i skogar som restaurerats för den vitryggiga hackspetten

Den vitryggiga hackspetten var under förindustriell tid en vanlig syn i Svenska skogar och fanns i en stor del av landet. Arten behöver lövskog med mycket död ved och det moderna skogsbruket som fokuserat på barrträd och aktivt bekämpat löv har medfört att vitryggen nästan utrotats ur landet. För att rädda arten har stora arealer skog restaurerats och lövdominerade skogar har återskapats samtidigt som man föder upp vitryggar i fångenskap för att sedan sätta ut i naturliga miljöer. En förutsättning för att den vitryggiga hackspetten ska trivas är att det finns insekter att äta. I detta projekt får du/ni utvärdera hur mycket insekter som produceras i bestånd som restaurerats för att gynna den vitryggiga hackspetten. Ni kan fokusera på insekternas biologiska mångfald, deras ekologiska funktion eller hur mycket vitryggsmat som produceras i restaurerade bestånd.

 

Kontakt

Therese Löfroth, 
Universitetslektor Institutionen för vilt, fisk och miljö
therese.lofroth@slu.se, +46907868384, +46722289881

Är läkemedel föroreningar i vattenmiljön som påverkar fiskars beteende?

Är läkemedel föroreningar i vattenmiljön som påverkar fiskars beteende?

Läkemedel hittas i floder, vattendrag och sjöar runt om i världen. Detta är oroväckande eftersom många läkemedel sannolikt kommer att påverka vattenlevande djur, som fisk, som delar läkemedelsmål (t.ex. receptorer, enzymer) med människor. Fiskar kan därför utsättas för läkemedel i naturen som kan förändra deras fysiologi och beteende, vilket kan påverka deras förmåga att överleva. För att bättre förstå detta har vi utsatt fiskar för läkemedel som antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel som ofta skrivs ut till människor och som också ofta uppmäts i naturliga vatten. Vi registrerar sedan hur exponeringen påverkar beteenden som är viktiga för fiskens överlevnad i naturen. Vi fokuserar särskilt på fiskars sociala beteenden (t.ex. aggression, dominans, reproduktion).

Studenten kommer att arbeta med videoinspelningar av fiskgrupper som har exponerats för vissa läkemedel. Studenten kommer att mäta olika beteenden som fisken utför, t.ex. aggression, aktivitet och matning. Studenten kommer att lära sig hur man använder datorprogram för beteendekodning och hur man matar in och analyserar dessa data för att fastställa effekten av läkemedelsexponering, samt allmänna tekniker för att genomföra djurbeteendeexperiment. Det kommer också att finnas möjligheter att lära sig hur man mäter den mängd läkemedel som fisken absorberar i sina vävnader (t.ex. muskler eller hjärna). Studenter som har läst kurser och är intresserade av ekologi, biologi, miljövetenskap eller djurbeteende skulle vara särskilt lämpliga. Jag uppmuntrar dig att kontakta mig om du är osäker så kan vi diskutera ytterligare detaljer om projektet.

Flera studentplatser är tillgängliga för detta projekt.

 

Kontakt

Erin McCallum
Forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö
Telefon: +46722014571
E-post: erin.mccallum@slu.se

Ekoparkernas påverkan på långhornsamhällen

Insekt på hand. Foto.

Ekoparkernas påverkan på långhornsamhällen

Syftet med studien är att undersöka om Ekoparker innehåller större artrikedom eller förekomst av långhornskalbaggar än landskap som sköts med vanligt skogsbruk.

Data är insamlatd från tre ekoparker och tre produktionskogar; i Småland, Värmland och Västerbotten under 2020.

Ekoparker är landskapsparker ägda av Sveaskog som sköts med högre naturvårdsambition och syftar till att behålla högre biologisk mångfald.

Kontakt

Anne-Maarit Hekkala
Forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö
Telefon: 072-2429713
E-post:
anne.maarit.hekkala@slu.se

 

Analyzing and comparing landscape information in municipalities with wind power establishment in northern and southern Sweden

Analyzing and comparing landscape information in municipalities with wind power establishment in northern and southern Sweden

By 2040, Sweden should have an electricity production that fully is based on renewable energy. To access this aim, renewable electricity production needs to be extended (i.e., an increase between 80 and 120 TWh of new renewable production by the year 2045).

An expansion of wind power presupposes ecological, socio-cultural and economic positions and trade-offs. Within the Vindval-funded project “Land-use synergy, integration or conflict in sustainable land-based wind power”, we quantitatively analyze the conditions for large-scale wind power development with existing the national interests (NI, riksintressen) as a point of departure to spatially define possible conflict risks and opportunities for integration and synergy gains with other NIs and other dominant land use.

Using case studies to study the environmental conditions present in municipalities with wind power establishment (i.e. Åsele, Gällivare, Falkenberg, Uppvidinge), we are looking for students who are interested in analyzing and comparing the spatial occurrence of different habitat types, land owner categories, national interests, and protected areas in two municipalities (one in northern and one in southern Sweden).

The students will use existing spatial layers (both shapefiles and rasters). To carry out the spatial analyses required, we are seeking motivated students have good knowledge in Geographical Information System (either ArcMap, QGIS or R).  

Supervisors: Wiebke Neumann, Johan Svensson

Contact

Wiebke Neumann
Researcher Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies
wiebke.neumann@slu.se, +46907868117, +46706349051

 

Skogsbruksåtgärders effekter på arter/artgrupper

Skogsbruksåtgärders effekter på arter/artgrupper

  • Riksskogstaxeringens data spänner över hela landet
  • Erbjuder en unik möjlighet att analysera storskaliga mönster för hur arter/artgrupper påverkas av olika skogsbruksåtgärder (röjning, gallring, slutavverkning)
  • Flera parallella projekt möjliga t ex hur arter påverkas av förändringar i trädskiktet eventuellt kopplat till klimatdata.

Kontakt

Jörgen Sjögren
Forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö
Telefon: +46907868394, +46706563299
E-post: jorgen.sjogren@slu.se

 

Funktionell ekologi hos skalbaggar i död ved

Funktionell ekologi hos skalbaggar i död ved

  • Skalbaggar insamlade på död ved av olika typ i olika miljöer
  • Databas om olika egenskaper t ex trofisk nivå, mikrohabitat
  • Ni kan analysera t ex vilken typ av arter som gynnas i reservat eller på hyggen, hur artsamhället förändras över tid eller hur hotade arter påverkas av andra arter.

Kontakt

Therese Löfroth, 
Universitetslektor Institutionen för vilt, fisk och miljö
therese.lofroth@slu.se, +46907868384, +46722289881

 

Födovalspreferenser hos en arktisk specialist

Födovalspreferenser hos en arktisk specialist: Vad föredrar Gynoephora groenlandica (Lepidoptera: Erebidae) att äta på Wrangelön?

Gynoephora groenlandica and G. rossii (Lepidoptera: Erebidae) är arktiska specialister med mycket långt larvstadium (upp till 14 år). Larvernas födopreferenser är dåligt kända men det finns indikationer att sydliga populationer är mera generalister än nordliga populationer.

Målsättningen med projektet är att undersöka födopreferenser hos Gynoephora groenlandica larver hos en isolerad population på Wrangelön med hjälp av data insamlat under Beringia 2005.

Kontakt

Joakim Hjältén, Professor
Institutionen för vilt, fisk och miljö
joakim.hjalten@slu.se, +46907868400, +46703178183

 

Hur påverkas förekomst av unga trädplantor av ekologisk restaurering i form av bränning och luckhuggning?

Hur påverkas förekomst av unga trädplantor av ekologisk restaurering i form av bränning och luckhuggning?

Ekologisk restaurering utförs för att reducera negativa effekter av skogsbruk på den biologiska mångfalden.

I ett storskaligt restaureringsexperiment utfört i 30 bestånd på Holmens mark har vi efterliknat naturliga störningar i form av brand och lyckdynamik. Målsättningen med projektet är att utvärdera hur dessa restaureringsåtgärder påverkar förekomst av unga träd.

Kontakt

Joakim Hjältén, Professor
Institutionen för vilt, fisk och miljö
joakim.hjalten@slu.se, +46907868400, +46703178183

Hur påverkar bränning och luckhuggning vedlevande skalbaggar på lång sikt?

Hur påverkar bränning och luckhuggning vedlevande skalbaggar på lång sikt?

Ekologisk restaurering utförs för att reducera negativa effekter av skogsbruk på den biologiska mångfalden. I ett storskaligt restaureringsexperiment utfört i 30 bestånd på Holmens mark har vi efterliknat naturliga störningar i form av brand och lyckdynamik.

I 8 års tid har vi följt utvecklingen av skalbaggar i den döda ved som skapades, nu finns möjlighet att studera hur vanliga och ovanliga arter har svarat på behandlingarna. Har vissa skalbaggar gynnats mer än andra? Är en restaureringsmetod bättre eller kan de komplettera varandra?

Kontakt

Therese Löfroth, 
Universitetslektor Institutionen för vilt, fisk och miljö
therese.lofroth@slu.se, +46907868384, +46722289881

 

 

Vill du ha inspiration?

Klicka på någon av bilderna nedan för att läsa några av våra tidigare studenters kandidatarbeten.