Är du intresserad av biologisk mångfald, vilda djurs rörelsemönster eller hur vilt och fisk kan förvaltas på ett hållbart sätt? Vi har ett brett utbud av kandidatarbeten i ämnena skogsvetenskap och biologi!
Kandidatarbete kan göras inom Jägmästarprogrammet eller som fristående kurs. Omfattningen är 15 hp.
Kandidatarbete som fristående kurs erbjuds året runt och det finns en stor flexibilitet i hur arbetet kan läggas upp.
Ämnesmässigt kopplar våra arbeten och expertis till något av de ämnesområden som vi jobbar med på institutionen:
Nedan hittar du lediga kandidatsarbeten.
Du kan alltid kontakta Therese Löfroth, undervisningsansvarig hos oss, så hjälper hon dig vidare med din idé och sätter dig i kontakt med rätt person.
Välkommen att höra av dig!
Vitryggig hackspett. Foto: Jörgen Wiklund
Den vitryggiga hackspetten var under förindustriell tid en vanlig syn i Svenska skogar och fanns i en stor del av landet. Arten behöver lövskog med mycket död ved och det moderna skogsbruket som fokuserat på barrträd och aktivt bekämpat löv har medfört att vitryggen nästan utrotats ur landet. För att rädda arten har stora arealer skog restaurerats och lövdominerade skogar har återskapats samtidigt som man föder upp vitryggar i fångenskap för att sedan sätta ut i naturliga miljöer. En förutsättning för att den vitryggiga hackspetten ska trivas är att det finns insekter att äta. I detta projekt får du/ni utvärdera hur mycket insekter som produceras i bestånd som restaurerats för att gynna den vitryggiga hackspetten. Ni kan fokusera på insekternas biologiska mångfald, deras ekologiska funktion eller hur mycket vitryggsmat som produceras i restaurerade bestånd.
Therese Löfroth,
Universitetslektor Institutionen för vilt, fisk och miljö
therese.lofroth@slu.se, +46907868384, +46722289881
Läkemedel hittas i floder, vattendrag och sjöar runt om i världen. Detta är oroväckande eftersom många läkemedel sannolikt kommer att påverka vattenlevande djur, som fisk, som delar läkemedelsmål (t.ex. receptorer, enzymer) med människor. Fiskar kan därför utsättas för läkemedel i naturen som kan förändra deras fysiologi och beteende, vilket kan påverka deras förmåga att överleva. För att bättre förstå detta har vi utsatt fiskar för läkemedel som antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel som ofta skrivs ut till människor och som också ofta uppmäts i naturliga vatten. Vi registrerar sedan hur exponeringen påverkar beteenden som är viktiga för fiskens överlevnad i naturen. Vi fokuserar särskilt på fiskars sociala beteenden (t.ex. aggression, dominans, reproduktion).
Studenten kommer att arbeta med videoinspelningar av fiskgrupper som har exponerats för vissa läkemedel. Studenten kommer att mäta olika beteenden som fisken utför, t.ex. aggression, aktivitet och matning. Studenten kommer att lära sig hur man använder datorprogram för beteendekodning och hur man matar in och analyserar dessa data för att fastställa effekten av läkemedelsexponering, samt allmänna tekniker för att genomföra djurbeteendeexperiment. Det kommer också att finnas möjligheter att lära sig hur man mäter den mängd läkemedel som fisken absorberar i sina vävnader (t.ex. muskler eller hjärna). Studenter som har läst kurser och är intresserade av ekologi, biologi, miljövetenskap eller djurbeteende skulle vara särskilt lämpliga. Jag uppmuntrar dig att kontakta mig om du är osäker så kan vi diskutera ytterligare detaljer om projektet.
Flera studentplatser är tillgängliga för detta projekt.
Erin McCallum
Forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö
Telefon: +46722014571
E-post: erin.mccallum@slu.se
Syftet med studien är att undersöka om Ekoparker innehåller större artrikedom eller förekomst av långhornskalbaggar än landskap som sköts med vanligt skogsbruk.
Data är insamlatd från tre ekoparker och tre produktionskogar; i Småland, Värmland och Västerbotten under 2020.
Ekoparker är landskapsparker ägda av Sveaskog som sköts med högre naturvårdsambition och syftar till att behålla högre biologisk mångfald.
Anne-Maarit Hekkala
Forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö
Telefon: 072-2429713
E-post: anne.maarit.hekkala@slu.se
By 2040, Sweden should have an electricity production that fully is based on renewable energy. To access this aim, renewable electricity production needs to be extended (i.e., an increase between 80 and 120 TWh of new renewable production by the year 2045).
An expansion of wind power presupposes ecological, socio-cultural and economic positions and trade-offs. Within the Vindval-funded project “Land-use synergy, integration or conflict in sustainable land-based wind power”, we quantitatively analyze the conditions for large-scale wind power development with existing the national interests (NI, riksintressen) as a point of departure to spatially define possible conflict risks and opportunities for integration and synergy gains with other NIs and other dominant land use.
Using case studies to study the environmental conditions present in municipalities with wind power establishment (i.e. Åsele, Gällivare, Falkenberg, Uppvidinge), we are looking for students who are interested in analyzing and comparing the spatial occurrence of different habitat types, land owner categories, national interests, and protected areas in two municipalities (one in northern and one in southern Sweden).
The students will use existing spatial layers (both shapefiles and rasters). To carry out the spatial analyses required, we are seeking motivated students have good knowledge in Geographical Information System (either ArcMap, QGIS or R).
Supervisors: Wiebke Neumann, Johan Svensson
Wiebke Neumann
Researcher Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies
wiebke.neumann@slu.se, +46907868117, +46706349051
Jörgen Sjögren
Forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö
Telefon: +46907868394, +46706563299
E-post: jorgen.sjogren@slu.se
Therese Löfroth,
Universitetslektor Institutionen för vilt, fisk och miljö
therese.lofroth@slu.se, +46907868384, +46722289881
Gynoephora groenlandica and G. rossii (Lepidoptera: Erebidae) är arktiska specialister med mycket långt larvstadium (upp till 14 år). Larvernas födopreferenser är dåligt kända men det finns indikationer att sydliga populationer är mera generalister än nordliga populationer.
Målsättningen med projektet är att undersöka födopreferenser hos Gynoephora groenlandica larver hos en isolerad population på Wrangelön med hjälp av data insamlat under Beringia 2005.
Joakim Hjältén, Professor
Institutionen för vilt, fisk och miljö
joakim.hjalten@slu.se, +46907868400, +46703178183
Ekologisk restaurering utförs för att reducera negativa effekter av skogsbruk på den biologiska mångfalden.
I ett storskaligt restaureringsexperiment utfört i 30 bestånd på Holmens mark har vi efterliknat naturliga störningar i form av brand och lyckdynamik. Målsättningen med projektet är att utvärdera hur dessa restaureringsåtgärder påverkar förekomst av unga träd.
Joakim Hjältén, Professor
Institutionen för vilt, fisk och miljö
joakim.hjalten@slu.se, +46907868400, +46703178183
Ekologisk restaurering utförs för att reducera negativa effekter av skogsbruk på den biologiska mångfalden. I ett storskaligt restaureringsexperiment utfört i 30 bestånd på Holmens mark har vi efterliknat naturliga störningar i form av brand och lyckdynamik.
I 8 års tid har vi följt utvecklingen av skalbaggar i den döda ved som skapades, nu finns möjlighet att studera hur vanliga och ovanliga arter har svarat på behandlingarna. Har vissa skalbaggar gynnats mer än andra? Är en restaureringsmetod bättre eller kan de komplettera varandra?
Therese Löfroth,
Universitetslektor Institutionen för vilt, fisk och miljö
therese.lofroth@slu.se, +46907868384, +46722289881
Klicka på någon av bilderna nedan för att läsa några av våra tidigare studenters kandidatarbeten.
