Mer läsning

Senast ändrad: 16 juni 2021
Vårflod i skogen

För den som vill läsa mer om hur markfuktighetskartor kan användas i skogsbruket och den forskning som ligger till grund för kartorna finns här länkar till ett antal artiklar.

För den som vill läsa mer om hur markfuktighetskartor kan användas i skogsbruket och den forskning som ligger till grund för kartorna finns här länkar till ett antal artiklar.

Metodutvecklingen av kartan finns beskriven i artikeln Ågren, A. M., J. Larson, S. S. Paul, H. Laudon, and W. Lidberg (2021) Use of multiple LIDAR-derived digital terrain indices and machine learning for high-resolution national-scale soil moisture mapping of the Swedish forest landscape. Geoderma 404, 115280, https://doi.org/10.1016/j.geoderma.2021.115280

En handledning om hur man kan använda markfuktighetskartor i skogsbruket

A guide to using wet area maps in forestry

 

De första 4 studierna som ligger till grund för utvecklingen av markfuktighets-kartorna:

  • W Lidberg, M Nilsson, A Ågren (2019) Using machine learning to generate high-resolution wet area maps for planning forest management: A study in a boreal forest landscape, Ambio 49 (2), 475-486.

 

Utöver detta så kan vi visa att kartorna faktiskt fångar in små grundvattenutströmningsområden med kartorna:

 

Samt att dessa grundvattenutströmningsområdena har betydelse för artdiversiteten i kantzonerna utmed vattendragen:

 

Det är därför klokt att ta hänsyn till lokala grundvattenutströmnings-områden när man designar kantzoner kring vattendrag:

 

Att ta hänsyn till de lokal grundvattenutströmningsområdena är en kostnadseffektiv lösning för att optimera nyttan för miljön och biologiska mångfalden då det sällan står värdefull skog på dessa marker:


Kontaktinformation

Anneli Ågren
Forskare vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Akvatisk landskapsanlays
Telefon +46 (0)90-786 8427; +46 (o)72 714 4792

Sidansvarig: gustaf.egnell@slu.se