Ämnesområdet skoglig planering fokuserar på att utveckla kunskap och metoder för planeringsprocessen som sådan, beslutsstödjande system samt lösningsmetodik. Ämnesområdet är främst inriktat på planeringsproblem av långsiktig natur. Utvecklingen av Heurekasystemet utgör ett exempel på en verksamhet som sammanför dessa begrepp.
Skoglig planering, d.v.s. den process som leder till information om hur skogen ska skötas för att markägarens, intressentens eller samhällets mål ska uppfyllas, handlar till stor del om att tänka innan olika åtgärder utförs. Med hjälp av skoglig planering kan vi i förväg analysera konsekvenserna av olika brukningssätt, vilket ökar möjligheterna att forma det skogslandskap vi vill ha och att målen med skogsbruket uppfylls.
Traditionellt har målet med skogsbruket ofta varit att producera virke och massaved. Idag ska skogen fortfarande producera råvaror för industrin, men behovet av att hantera och balansera biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster, t.ex. vattenkvalitet och rekreation, betonas alltmer. Dessutom förväntas skogen bli allt viktigare för att möta tilltagande globala utmaningar, t.ex. klimatförändringar.
Samtidigt som beslutssituationen blir allt mer komplex, ändras även förutsättningarna för själva planeringsprocessen. T.ex. sker i dag tekniska framsteg inom fjärranalys som ger ökade möjligheter att inhämta geografiskt heltäckande information om skogens tillstånd. För att lösa alltmer komplexa optimeringsproblem utvecklas hela tiden nya metoder, vilka tillsammans med växande datorkapacitet möjliggör lösningar av betydligt större planeringsproblem jämfört med för bara några år sedan. I och med en allt mer komplex beslutssituation och de ändrade förutsättningarna befinner vi oss nu i en brytningstid där nya metoder behöver utvecklas inom skoglig planering som kan hantera framtidens utmaningar.
Vår forskning handlar om att utveckla metoder som kan användas i den skogliga planeringsprocessen, och att sedan använda dessa metoder för att svara på frågor som rör skogslandskapets framtida utveckling. Exempel på frågor vi besvarar är:
- vilka avvägningar finns det mellan virkesproduktion och naturvård i skogsbruket?
- vad händer om skogspolitiken förändras så att större vikt läggs på produktion av biomassa?
- hur bör skogslandskapet skötas för att målen med skogsbruket ska uppnås?
I vår forskning hanterar vi problem som är aktuella i dag och de som bedöms vara viktiga i framtiden. De områden som vi identifierat som centrala är:
