Mer om Skoglig planering

Den skogliga planeringsprocessen

Skoglig planering kan definieras som den process som hjälper en beslutsfattare eller planerare att utifrån det aktuella tillståndet för ett landskap eller en fastighet identifiera möjliga handlingsalternativ för att åstadkomma önskat resultat. Den skogliga planeringsprocessen skall ge svar på frågor som exempelvis:

• Hur stor volym skall avverkas?
• Hur skall skogstillståndet se ut i framtiden?
• Vilka områden kan fungera som habitat för vilka arter?

Den skogliga planeringsprocessen kan i bästa fall innebära skillnaden mellan kortsiktig lönsamhet och ett långsiktigt hållbart skogsbruk med hög ekonomisk avkastning samtidigt som övriga nyttor som t.ex. vattenkvalitet och rekreationsvärden bevaras och utvecklas.

Skogliga planeringsproblem är komplexa

Egentligen är det ingen skillnad på skoglig planering och planering för andra verksamheter. Precis som annan planering ska den skogliga planeringen ge beslutsfattaren information så att identifiera bästa möjliga handlingsplan utifrån alla givna möjligheter. Det är dock några saker som utmärker skoglig planering. För det första är det inte ovanligt att skogen i ett landskap förväntas producera många olika ekosystemtjänster. En markägare kan t.ex. vara intresserad av att bevara den biologiska mångfalden samtidigt som denne vill producera så mycket virke som möjligt och att landskapet ska ge stora möjligheter till t.ex. jakt. Detta leder till att man i planeringsprocessen måste ta hänsyn till många och ofta motstridiga mål. För det andra  kompliceras skoglig planering av den komplexitet som finns i det skogliga ekosystemet p.g.a. många interagerande processer, stora områden, otillräckliga data o.s.v. Det är därför ofta i den skogliga planeringen en hög grad av osäkerhet i prediktionen av utfallet i t.ex. ekonomi eller ekologiska faktorer. För det tredje, sett över ett landskap eller skogsinnehav kan skogen skötas på en mängd olika sätt vilket ger upphov till en enorm mängd handlingsalternativ. Slutligen, skoglig planering kräver i många fall en mycket lång planeringshorisont för att beskriva det aktuella problemet. Detta leder till att planeringen blir än mer komplex och att oförutsägbara händelser som t.ex. stormar kan inträffa och påverka planeringssituationen.

Skoglig planering på olika nivåer

För att hantera denna komplexitet är den skogliga planeringen ofta indelad i tre nivåer, strategisk, taktisk och operativ. Syftet med den strategiska planeringen är att identifiera generella skötselstrategier och vilka nyttigheter som kan produceras över en lång tidshorisont t.ex. 50-100 år. Ett viktigt resultat av den strategiska planeringen är att hitta en långsiktigt hållbar avverkningsnivå. I den strategiska planen sätts ofta generella mål för naturvården, ibland med hjälp av den ekologiska landskapsplaneringen. Den taktiska planeringen vars tidshorisont ofta är kring 5-10 år omsätter resultatet från den strategiska planen till mindre områden. Syftet med denna planering är bl.a. att skapa ett register med inventerade avdelningar som ska avverkas inom 5-10 år. Slutligen, i den operativa planeringen så schemaläggs avverkningarna och mål satta i tidigare nivåer implementeras. Tidshorisonten är från ett par månader till något år.