Mistra Digital Forest är ett forskningsprogram som drar nytta av digitaliseringen för att främja hållbar utveckling inom skogsbruket.
Det gör projektet genom att utveckla metoder, modeller och digitala verktyg som bidrar till en digital skoglig värdekedja och banar väg för en cirkulär bioekonomi.
Kontakt: Johan Holmgren
Syftet med projektet är att skapa ett beslutsunderlag i praktisk skogsskötsel på europeisk och regional nivå. Projektet förväntas bidra med kunskap inom miljöövervakning av skog, vägledning i skogsskötsel och även genom beaktande av samhällsperspektiv i beslutsprocesser relaterade till skogen.
Kontakt: Ruben Valbuena
Finansiär: EU:s Horizon Europe finansieringsprogram för forskning och innovation
Projektet utvecklar samarbetet mellan Institutet för skogsekologi vid Slovakiska vetenskapsakademin (IFE SAS) och högklassiga motsvarigheter som Finlands geospatiala forskningsinstitut, Östra Finlands universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet kommer att förbättra IFE SAS ledningsförmågor, administrativa färdigheter och vetenskapliga förmågor i användningen av nya fjärranalystekniker inom skogstörningsekologi.
Med hjälp av nya fjärranalysmetoder kommer grundliga analyser av svåra insektsskador utföras i testområden som representerar olika skogstyper och klimat: skogar uppe i bergen i Slovakien och boreala skogar i Finland och Sverige. Vi kommer att integrera in situ UAV och drönarbaserade fjärranalysdata, befintlig multitemporal geospatial information och fältdata, särskilt data om barkborrspopulationstäthet, synliga angreppssymptom kopplade till utbrottsfaser och trädens fysiologiska parametrar som mäts med elektroniska dendrometrar eller savflödesmätare.
Kombinerade dataset kommer att användas för att utveckla nya verktyg för att identifiera granbarkborreangrepp på landskapsnivå och för att utforma modeller för riskbedömning av angrepp. Projektet kommer att dra nytta av de senaste framstegen inom drönarteknologi och bildanalysteknik, inklusive neurala nätverk baserade på maskininlärningstekniker och artificiell intelligens.
Kontakt: Langning Huo
Finansiär: Horizon Europe
SUPERB (Systemlösningar för uppskalning av brådskande ekosystemrestaurering för skogsrelaterad biologisk mångfald och ekosystemtjänster) är ett projekt på 20 miljoner euro som finansieras av Horizon 2020 Research and Innovation Program under EU:s gröna avtal för att återställa tusentals hektar skogslandskap över hela Europa. Genom att koppla samman praktisk och vetenskaplig kunskap för att omvandlas till handling och bygga ett stort och kraftfullt nätverk med flera intressenter, skapar SUPERB transformativ förändring mot storskalig restaurering.
Kontakt: Ruben Valbuena
Finansiär: EU:s Horizon Europe finansieringsprogram för forskning och innovation
Skogliga grunddata består av ett antal olika kartprodukter som produceras av SLU. I de olika rasterkartorna finns för varje cell (10 x 10 m) beräkningar över skogens volym, grundytevägd medelhöjd, grundyta, grundytevägd medeldiameter och biomassa. Uppdragets syfte är att bidra till ökad produktion och effektivare miljöhänsyn i skogsbruket.
Kontakt: Jörgen Wallerman
Finansiär: Regeringsuppdrag samt delvis finansierat av skogsbruket
Samarbetspartners: Skogliga grunddata är ett samarbete mellan SLU och Skogsstyrelsen utifrån Lantmäteriets laserskanning.
Nationellt skogsdatalabb fungerar som en öppen experimentell verkstad och riktar sig till hela skogssektorn med näringsliv och myndigheter som främsta avnämare och samarbetspartners, men även till akademi, forskningsinstitut, intresseorganisationer och andra intresserade aktörer. Skogsdatalabbet erbjuder en infrastruktur via digitala programmerbara gränssnitt för åtkomst av satellitdata, skogliga geodata, data för AI och heltäckande karteringar. Här utvecklas även nya modeller och funktioner som möjliggör produktion av nya heltäckande karteringar och AI-analyser.
Kontakt: Anna-Lena Axelsson
Finansiär: Vinnova via Skogsstyrelsen
Ljungbergslaboratoriet utgör en unik undervisningsresurs för studenter med den senaste tekniken för insamling och bearbetning av fjärranalysdata, labbet fungerar även som en mötesplats för studenter, forskare och företag. Idag finns modern fjärranalysutrustning tillgänglig för skogs- och teknikintresserade studenter inom grundutbildning och vid examensarbeten.
Kontakt: Jonas Bohlin
Finansiär: Ljungbergsfonden
Projektets mål är att visa och förbättra effektviteten av integrerad skogsskötsel genom att kombinera produktivt skogsbruk och bevarande av biologisk mångfald. TRANSFORMIT koordineras av European Forest Institute.
Kontakt: Ruben Valbuena
Projektslut: 31 December 2027
Finansiär: Horizon Europe
LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/transformit-project/
Det primära syftet med MoniFun-projektet är att skapa en mall för ett omfattande europeiskt övervakningssystem för skogens mångfunktionalitet (EFMMS). System är utformat för att effektivt ta itu med de utmaningar som klimatförändringar och miljöpåfrestningar innebär, samtidigt som klimatåtgärder och bevarandet av biologisk mångfald stöds. Den här forskning är viktig eftersom befintliga övervakningssystem inte kan tillhandahålla nödvändig information till beslutsfattare och intressenter om Europas multifunktionella skogar. Projektet koordineras av Naturresursinstitutet Finland.
Kontakt: Ruben Valbuena
Projektslut: 31 December 2027
Finansiär: European Union’s Horizon Europe research and innovation programme, projektnummer 101134991
Webbsida: https://www.monifun.eu/
Syftet med projektet är att förbättra vår förståelse av Europas växthusgasbudget (GHG) genom innovativa metoder för att modellera den landbaserade kolcykeln. De nya modeller som skapas inom projektet kommer att stödja beslutsfattande inom markförvaltning för att minska utsläppen. Projektet har en budget på 12 miljoner euro över fem år och involverar 21 europeiska partner.
Kontakt: Ruben Valbuena
Finansiär: Horizon Europe
Projektets uppdrag är att stärka rymdverksamheten, förbättra hållbarhetsmetoder och ta itu med aktuella samhällsutmaningar i Aurora Interreg-Regionen. Genom att främja samarbete och skapa nya möjligheter gynnar projektet inte bara kommersiella verksamheter utan banar också väg för en hållbar framtid.
Kontakt: Henrik Persson
Finansiär: Projektet finansieras delvis av EU Interreg Aurora program
Webbsida: https://auroraspace.eu/
Projektet kommer att undersöka hur radarmätningar från marken, från ett torn (www.borealscat.se) och från satelliter kan användas för att förstå vattenutbytet i skogen. Utbytet av vatten sker dygnet runt under vegetationssäsongen och påverkas också av externa väderfaktorer, t.ex. nederbörd som regn och snö, vind och låga temperaturer. Projektet är beläget vid två stora internationella infrastrukturer (ICOS och ACTRIS) som används för att studera kolcykeln och förändringar i atmosfären. Samlokaliseringen möjliggör utmärkta förhållanden för studier av avdunstning i sammanhang med global uppvärmning och förändrade skogsförhållanden. Kunskapen från projektet kommer att stödja förbättrade uppskattningar av skogen i stor skala genom heltäckande kartor.
Kontakt: Henrik Persson
Finansiär: Skogsällskapet, Bo Rydins Stiftelse, Stiftelsen Seydlitz MP bolagen
Drönare kommer att användas till skogskartering för att 1) skatta biomassa och stamvolym, 2) skatta ytterligare variabler ovan mark, t.ex. diameter i brösthöjd, grundyta, trädhöjd, trädart, stamkvalitet etc., och 3) undersöka potentialen för användning av ett drönarbaserat radarsystem för att härleda information under markytan. Informationen är avgörande för en effektiv skogsförvaltning som syftar till att lagra mer kol i skogarna, bevara biodiversitet och minska markskador vid skogsbruk.
Kontakt: Henrik Persson
Finansiär: Vinnova
Målet är att använda ett drönarbaserat radarsystem ihop med en markgenomträngande radar för att studera skogliga faktorer som biomassa, markfuktighet och död ved. Drönarsystemet är den första trebandsbaserade radarn för kartläggning av skog. Det högkvalitativa systemet erbjuder högre upplösning vid datainsamling jämfört med satelliter och med den flexibla konfigurationen kan vi reducera effekter av externa störningar som väder och förändringar i skogen. Genom att använda en helixformad flygbana kan radarmätningarna göras kontinuerligt under hela flygningen, vilket gör att signalerna delvis tränger ned i marken och därmed kan användas för att bedöma markfuktighet och struktur.
Kontakt: Henrik Persson
Finansiär: Kempestiftelserna
Pågående klimatförändringar, med varmare och torrare somrar, gynnar granbarkborrar och minskar granars försvar mot angrepp. Tidig upptäckt av stressade skogar är avgörande för strategisk kontroll. I detta projekt kommer vi att kombinera drönar- och satellitdata för förbättrad identifiering. Denna innovativa metod syftar till att kvantifiera skogars stress och sårbarhet från enskilda träd till landskap. Genom att skydda skogar mot biotiska och abiotiska skador stöder vi ett klimatanpassat och hållbart skogsbruk i Sverige och Europa.
Kontakt: Langning Huo
Finansiär: Skogssällskapet
Granbarkborrar är den mest förödande skadegöraren i Europas skogar och orsakar årligen skador för 7 miljarder kronor. Genom att avverka och transportera ut angripna träd tidigt (medan borrarna fortfarande befinner sig i träden) kan man minska skadorna. Det är därför avgörande att tidigt identifiera angripna träd. Tidigare forskning visar att med drönarbilder från multispektrala kameror kunde dubbelt så många barkborreattackerade träd identifieras, jämfört med fältbesök. Målet med projekt är att förbättra metoden ytterligare genom att nyttja bättre sensorer med fler våglängder. En hyperspektral kamera mäter ett kontinuerligt spektrum som inte begränsas till förbestämda band. Det gör att vi dels kan bedriva grundforskning på trädens spektrala signatur i olika förhållanden och specifikt utveckla metoden för tidig detektion av granbarkborreattacker.
Kontakt: Langning Huo
Finansiär: Kempestiftelserna